Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1955 - Fotografiska objektiv, av Evert Aulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- maj 1955
513
rx = 17,0 di = 4,5 ni = 1,5162 V! = 64,0
r2 = — 45,4 d2 = 1,3 n2 = 1,6204 V2 = 36,3
r3 = 57,0 ds = 21,2 n3 = luft
r4 = - 10,8 1,0 n4 = 1,5162 V4, = 64,0
r5 = -32,0 d5 = 2,0 = 1,6489 VB = 33,8
r = - 19,4
Fig. 10. Teleobjektiv härlett ur Petzvalobjektivet.
Objektivet i fig. 7 har en felteckning som är
ganska liten (ca 0,2 %) inom en bildvinkel av
±23°. Relativa öppningen är så pass stor soin
f/3. Den huvudsakliga anmärkning som kan
riktas mot denna objektivtyp är dock att
astigmatismen, vars maximala värde uppträder vid
16° bildvinkel, uppgår till ca 1,5 mm. Detta
kommer att dra ner upplösningsförmågan inom
denna zon.
Zeiss Tessar
Bildfälten i det meridionala och det sagittala
planet kan komma närmare varandra genom att
man delar upp objektivets baklins i en kittad
grupp, där den negativa komponenten har givits
lågt brytningsindex för att
medelbildfältskrök-ningen S(6) skall bli liten, utan att C, som
representerar astigmatismen, behöver anlitas alltför
mycket. Denna objektivtyp kan representeras av
en variant av Zeiss Tessar f/3,5, fig. 8, där astig-
matismen stannar vid endast 0,4 mm. Bildfältet
är dock begränsat till endast ±18°.
Man kan ifrågasätta om detta objektiv kan
klassificeras som ett normalvinkelobjektiv. För att
formatet 9 X 12 cm skall kunna tecknas ut med
god upplösningsförmåga ända ut i kanten behövs
en brännvidd av 24 cm. Härvid blir dock
upplösningsförmågan begränsad till ca 20 linjer/mm
vid full öppning. Variationen i
upplösningsförmåga över fältet blir dock liten till följd av den
förhållandevis ringa astigmatismen inom det
använda området.
Petzvalobjektivet
En annan av objektivens grundtyper är
Petzvalobjektivet, fig. 9, som konstruerades redan under
första hälften av 1800-talet. Det består av en
akromatisk linsgrupp, där så mycket sfärisk
aberration lämnats okorrigerad, att den nätt och
jämnt räcker att inducera så mycket negativ
astigmatism genom den efterföljande
linsgruppen, att den främre linsgruppens egen
astigmatism (lika med linsgruppens brytkraft) kan
upphävas. Den vid det främre systemet kvarlämnade
sfäriska aberrationen och dess koma korrigeras
genom det bakre systemet, som på grund av sin
ringa brytkraft och det korta avståndet mellan
linserna har liten egenastigmatism. Den bakre
linsgruppen består av en negativ och en positiv
lins med i det närmaste lika stora brytkrafter
med motsatt tecken.
Denna tankegång kan matematiskt uttryckas
med de nämnda aberrationsformlerna och
systemets data kan därefter beräknas. På grund av att
linserna har en betydande tjocklek, till vilken
ingen hänsyn kan tas i den mycket stiliserade
formelsatsen, måste ef ter justeringar göras innan
systemet blir användbart.
rx = 72,18 dx = 9,46 nx = 1,6700 v± = 47,2
r2 = 257,0 d2 = 0,20 luft
r3 = 37,74 d3 = 12,30 n& = 1,6700 i>3 = 47,2
r4 = 45,09 d4 = 7,56 n4 = 1,4875 i>4 = 70,0
rB = —331,9 ds = 2,00 nB = 1,7408 vs = 27,7
rg = 24,86 dg = 15,30 luft
r7 = plan d? = 2,68 n? = 1,5231 i>7 = 50,9
rg = 53,70 dg = 20,90 ng = 1,6584 v8 = 50,8
rB = — 23,26 d8 = 4,40 n9 = 1,5891 vg = 61,2
rx = 83,6 dx = 10,8 ni = 1,6424 "i = 48,0
r2 = — 321,0 d2= 1,7 luft
= 44,8 d3 = 15,6 n3 : 1,6231 = 56,9
r4 = —115,0 rf, = 5,1 né = 1,5757 = 41,2
rB = 28.3 rf5 = 18,9 "B = luft
r0 = — 38,5 rf0= 5,1 na = 1,6727 v0 = 32,2
r„ = 50,5 rf7 = 21,2 n7 = 1,6424 = 48,0
/"I =- 53,2 rf8= i.o "s = luft
rg = 106,9 rf9 = 13,9 n9 = 1,6424 = 48,0
rio = -120,0
Fig. 11. Zeiss Biotar (halv skala).
Fig. 12. Zeiss Sonnar f!l,5 (halv skala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
