- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
522

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1955 - Det fotografiska materialets bildalstrande egenskaper, av Erik Fagerlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

522

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Informationsvolym för Super-XX Aero-film,
framkallad 4 min. i Kodak D-19.

Avbildningen av provtavlan på skiktet vid
UF-bestämningen sker sällan direkt genom
kontaktkopiering, eftersom provnegativet då utsätts för
ganska stor slitning. Det måste nämligen vara
tillverkat av ett material som har mycket större
UF än det som skall provas, så att de minsta
provgrupperna är fullt tydligt registrerade10. Det
blir därför ömtåligt och ganska dyrbart.

Den vanligaste metoden är att man avbildar
en relativt stor provtavla på skiktet med ett
mycket väl korrigerat objektiv11-12. För att detta inte
skall inverka på resultatet, måste det ha en
visuell NF, som är minst tre gånger så hög som UF
för det material, som skall provas. För skikt med
mycket hög UF fordras dessutom att objektivet
har ett stort öppningsförhållande, för att skiktets
UF skall kunna utnyttjas (Tekn. T. 1955 fig. 1
s. 525)". Bland övriga provmetoder kan nämnas
en utmärkt interferensmetod, som har använts i
Italien vid ett flertal undersökningar13, samt den
som Optiknämnden använder i en nyligen
konstruerad apparat (Tekn. T. 1955 s. 533).

Eftersom kontrasterna vid flygfotografering är
mycket små, anges UF-värden för flygfilm
numera ofta för låga kontraster (log A’ = 0,2)14. I

Fig. 7. Svärtningskurvor för ett pankromatiskt material
exponerat genom olika filter.

allmänhet anges dock endast ett enda värde,
ibland en kurva (fig. 5). Dessa uppgifter ger
ingen fullständig uppfattning om materialets UF
vid de kontraster och det luminansomfång, som
förekommer vid flygfotografering15. Att ur en
kurvskala för de aktuella kontrasterna beräkna
ett värde på informationsvolymen16 (fig. 6) är
måhända ett steg i rätt riktning. Detta
siffervärde tar dock inte hänsyn till den relativa
betydelsen hos olika delar av informationskroppen.

Ljusets sammansättning

Den spektrala sammansättningen hos det ljus,
som träffar skiktet vid fotograferingen, beror på
ljuskällans strålningsegenskaper, objektets
reflexionsegenskaper och förändringarna på vägen
från objektet till skiktet. Genom införande av ett
filter i strålgången kan sammansättningen
korrigeras på önskat sätt. Härigenom kan alltså
kontraständringar åstadkommas.

Om svärtningskurvor bestäms med olika
färgfilter, fås kurvor med olika utseende (fig. 7).
Blått ljus ger en kurva som har ett mera
rätlinjigt förlopp än grönt och rött, som ger svagt
S-formade kurvor2. Kurvorna i fig. 7 har
erhållits med en trefärgsfiltersats och förskjutits i
sidled för att lättare kunna jämföras.
Filterfaktorerna kan användas som mått på det
fotografiska skiktets färgkänslighet.

Skiktets kraftiga absorption av ultraviolett och
blått ljus medför att en bild soin erhålles med
sådan strålning uppstår i skiktets yta. Den får
därför hög upplösning och mjuk gradation17-18.
Gammavärdet har minimum i UV och är
tämligen konstant mellan 250 och 310 m^. UF har
maximum i UV och sjunker kraftigt till ett
minimum vid ca 500 mjx, varefter den åter stiger
något17. Genom infärgning av skiktet med ett
lämpligt färgämne, t.ex. tartrazin, kan avsevärda
förbättringar av UF erhållas3-4. Samtidigt ändras
emellertid även andra egenskaper4.

I vissa typer av kopieringsapparater används
UV-rika strålare som ljuskällor, t.ex.
argonlam-por eller kvicksilverlampor. Dessa ger betydligt
bättre UF och mjukare gradation än apparater
med vanligt glödlampsljus17-19.

Under de senaste åren har det kommit i
marknaden olika typer av papper med variabel
kontrast, t.ex. Varigam, Multigrade, Multicontrast.
I dessa har blandats emulsioner med olika
gradation och olika färgkänslighet, så att man med
en sats färgfilter kan variera gradationen inom
ett område, som motsvarar 4—5 hårdhetsgrader
med papper av vanlig typ.

Användning av färgfilter har stor betydelse för
kontraständring vid olika slags
fotograferingsuppgifter. Vid flygfotografering används gulfilter
för absorption av det kontrastminskande
diset. Genom att använda infrarödkänslig film
tillsammans med lämpligt filter kan man få fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free