Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1955 - Det fotografiska materialets bildalstrande egenskaper, av Erik Fagerlund - Provningsmetoder för optisk-fotografisk avbildning, av Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- maj 1955
525
23. Stevens, G W W: The effect of diffusion ön the graininess and
resolution obtained from processed negatives. Phot. J. 87 B (1947)
s. 74—80.
24. Perrik, F H & Altman, J H: Studies in the resolving power of
photographic emulsions. V. The effect of reduction and
intensifica-tion. J. opt. Soc. Amer. 42 (1952) s. 462—467.
25. Yule, J A C: Unsharp masks. Phot. J. 84 (1944) s. 321—327.
26. Johnson, M: Use of the Herschel effect in improving aerial
photographs. J. opt. Soc. Amer. 41 (1951) s. 748—751.
27. Welander, E: En preliminär undersökning av
upplösningsförmågan hos flygbildsnegativ. Fotogrammetr. Medd. II: 3 (1954) s. 24—33.
28. Selwyn, E W H: The photographic and visual resolving power
of lenses. II. Photographic resolving power. Phot. J. 88 B (1948)
s. 46—57.
Provningsmetoder
för optisk-fotografisk avbildning
Docent Erik Ingelstam, Stockholm
Den som vill använda fotografisk apparatur för
en viss uppgift torde oftast nöja sig med att få
veta apparaturens funktion i just denna
användning. En kartograf vill ha reda på hur mycket
detaljer av terrängen som kan identifieras efter
en flygfotografering, en grafiker vill säkerligen
veta hur troget han med full kontrast får med
detaljerna i sitt objekt.
Den som arbetar vid ett optiskt laboratorium
däremot önskar för att bäst kunna besvara dessa
användarnas frågor gärna undersöka de olika
inflytelserna på kontrasterna i detalj.
Uppmärksamheten bör då i allmänhet riktas främst på de
detaljer i avbildningen som avviker mest från
det önskvärda. Om man gör detta, kan man ha
någon förhoppning om att åstadkomma
förbättringar genom omkonstruktioner eller ändrade
förfaringssätt. Man kan därvid prova snart sagt
varje detalj hur ingående som helst, och i vissa
fall måste man gå mycket långt, t.ex. när en
konstruktör av optiken vill kontrollera att det
tillverkade objektivets aberrationer stämmer med
beräkningarna.
I allmänhet gäller det för ett laboratorium att
gå tämligen rakt på målet att erhålla de
viktigaste uppgifterna om optik och emulsion, vilka
kan sammanfattas i kt-funktioner (Tekn. T. 1955
s. 505). Många experimentella möjligheter finns,
och om man väl vet deras möjligheter och
begränsningar kan en förelagd uppgift lösas ganska
lätt. Å andra sidan måste man varna för de
många vilseledande provningsmetoder, som
många gånger praktiseras.
Ibland kan en viss motsättning uppstå mellan
en extrem användarsynpunkt och den
uppfattning, som nyss uttrycktes, nämligen i fråga om
huruvida detaljstudier över de olika inflytelserna
är nödvändiga. Från fotogrammetrins och
flyg-fotografins sida har sådana åsikter framförts av
Howlett1. På ett mycket vederhäftigt sätt och med
stor erfarenhet som grund har han menat, att
535.824.8
många av laboratoriernas provningsmetoder är
onödiga eller rent av förfelade när det gäller
flyg-fotografin. Denna kritik har verkligen — i fråga
om testfigurernas kontrast — varit fruktbar, men
i princip är det svårt att godta den. Utvecklingen
på detta område går också mycket snabbt och
nya synpunkter och metoder kommer ofta fram.
Det väsentliga i den aktuella situationen framgår
bäst mot bakgrund av tidigare praxis.
Fig. 1. Upplösningsgränser hos vissa kombinationer
objektiv—fotoskikt som funktion av objektivets relativa öppning;
–-Ragleighkriteriet för punktobjekt,–-visuell
mätning på endast objektivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
