- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
527

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- maj 1955

527

Fig. 5. Provtavla med kontinuerligt ökande linjefrekvens
enligt Bureau of Standards.

jas på annat sätt), och linjefrekvensen avtar
kontinuerligt. På en provfotografering av denna
provtavla anser man sig direkt kunna ånge
upplösningsgränsen som linjefrekvensen vid det
ställe där linjerna flyter ihop. Samma slag av
bedömning använder man för Zeiss-stjärnan, fig. 2.

Det är en viss fördel att kunna fotometrera
avbildande linjer, och detta fordrar att linjerna är
relativt långa och parallella. Detta har påpekats
från Optiknämndens laboratorium5, och i den
nya testfigur som Bureau of Standards6 infört
1952, fig. 6, är samma krav tillgodosett.
Tre-strecksgeometrin har införts, och man kan utom
de långa linjerna återfå den rätta längden av en
enda trestrecksgrupp (lika med ytterlinjernas
ytteravstånd) om man avbryter de långa linjerna
med masker.

Gemensamt för alla nu använda streckgrupper
i dessa mönster är, att de mörka och ljusa
partierna har lika stor bredd. Denna viktiga detalj
är alltså standardiserad. Om förhållandet mellan
bredden hos de mörka och ljusa linjerna är ett
annat, kommer man, som Sandvik7 redan tidigt
påvisade och Frieser8 utredde med Fourieranalys,
till helt andra förhållanden vid
upplösningsgränsen (jfr Tekn. T. 1955 s. 519).

Visuell undersökning

Man frågar sig om man inte kan undvika
omvägen över den fotografiska avbildningen för att
få en uppfattning om objektivets prestation. Man
kunde inrikta ett mikroskop direkt på bilden av
en streckgrupp i själva bildplanet och studera
denna bild.

Denna väg är emellertid inte framkomlig. Inte
ens i det minst komplicerade fallet, när man har

enfärgat ljus, skulle detta förfaringssätt ge någon
värdefull upplysning ur fotografins synpunkt.
Detta framgår direkt av kt-kurvan, fig. 7 t.v.
Man får på detta sätt punkten A men önskar
punkten C, skärningen med den
ifrågakommande emulsionens gränskurva vid visuell
betrakt-ning. Visuell betraktning ger alltså för höga
värden, som dock inte behöver vara avsevärt högre
än de som gäller för en finkornig eller kornfri
film. Så mycket mer besvärande blir skillnaden
för vitt ljus, eftersom även ett gott objektiv
åtminstone i de icke centrala delarna av bilden
visar en viss färgaberration. Den minsta
närvaro av färg i bilden av streckgruppen sätter
ögats mycket stora förmåga att särskilja färger i
funktion, och därför löser ögat upp sådana
streckgrupper ännu bättre.

Frågan skulle inte varit värd att ta upp i detta
sammanhang om det inte vore så, att fortfarande
den visuella inställningen spelar en rätt stor roll.
Oftast justeras vanliga kameror in så att
mittzonens visuella bilder ställs in skarpast, antingen
direkt, som antytts, eller genom autokollimation.
Man söker det läge, där övergången från mörkt
till ljust hos en linjekant blir så skarp som
möjligt. Detta kan i regel väl tillåtas vid småkameror.
Det kan dock leda till betydande felfokusering
för t.ex. flygkameror av lång brännvidd,
eftersom det bildfält, som ger den bästa bilden, kan
vara krökt och i mitten ofta har ett extremvärde.

Eftersom vi i Optiknämndens laboratorium har

Fig. 6. Bureau of
Standards’
provtavla 1952.

Fig. 7. Kt-funktioner i logaritmiskt diagram; t.v. optikens
kurva f(N) och produkten av optikens och skiktets,
f(N)qp(N), A ögats gränskurva för upplösning, C
gränskurvan för skiktet och ögat i kombination; i mitten de
resulterande kurvorna vid olika ingångskontrast, och
förskjutning av gränspunkterna C; t.h. de två för skiktet
viktiga kurvorna, kt-kurvan och gränskurvan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free