- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
529

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- maj 1955

529

skillnad av 0,20, och man framställer ofta
Cobb-figuren, fig. 3, trestrecksgrupperna, fig. 4, och
Bureau of Standards nya tavla, fig. 6, i denna
låga kontrast. Vid Optiknämndens laboratorium
används en anordning, fig. 9, där kollimatorn är
försedd med två ljuskällor, en belägen i vinkel,
där den primära testtavlan i högkontrast
placeras och sedan speglas in i huvudaxelns riktning,
och en liggande rakt bakåt som tjänar till att
över den första bilden lägga vitt ljus, varigenom
önskad kontrast kan erhållas. Den som arbetat
med evalueringar av lågkontrastobjekt vet
emellertid, att det är ännu svårare att avgöra vilken
streckgruppstorlek som nätt och jämnt är
upplöst än då objektet haft full kontrast. Detta beror
på att skärningen blir allt flackare mellan de
båda kurvorna, fig. 7, i mitten, ju lägre
kontrasten blir; gränsen blir mycket obestämd.

Även av denna orsak kan man hoppas, att när
det är fråga om kvalificerade mätningar
nuvarande provmetoder kommer att ersättas av
studium av. kt-funktioner. De skilda former på
kt-kurvan, som olika optik kan ge, påverkar
också upplösningsgränsen vid lågkontrast, och man
får en översiktlig och säker uppfattning om
förhållandena genom kurvskarornas skärningar.

Upplösningsgränsen och andra delar av

kt-kurvan

Man har under de senare åren med all rätt
riktat kritik mot att ett objektivs godhet
karakteriseras endast med dess upplösningsgräns. Som

Fig. 10. Upptagningar vid två inställningar av samma, ej
högt korrigerade objektiv; t.v. ställe med hög
upplösnings-gräns, t.h. med hög kantskärpa.

exempel kan nämnas en serie upptagningar12 med
olika fokalinställningar av en kamera vid vilka
i samma inställning togs upp såväl ett antal
tre-strecksgrupper som en friliggande kant, en gräns
mellan stora ljusa och mörka partier, fig. 10.
På den första bilden är upplösningsgränsen hög,
men kanten är mycket oskarp, men på den andra
tvärtom. Man har försökt att införa ett särskilt
mått på kantskärpa13 (acutance), som skulle stå
i den bästa relationen till den subjektiva
uppfattningen av god skärpa och som utan tvekan
mycket direkt ansluter sig till ögats särskilda
förkärlek för kanter (Tekn. T. 1955 s. 508).

De båda bilderna, fig. 10, visar, att just i detta
fall de båda karakteristikerna, upplösningsgräns

Fig. 11. Fotografisk kopiering av samma bild vid olika inställningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free