Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 7 juni 1955 - Kemiska och elektriska explosioner, av Dietrich M Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Diagram över
tryckförloppet; T tandning sög onblicket, A
förloppet i provcellen, B förloppet i
expansionsrummet.
inspektionens inrådan att bygga ett provhus för
explosioner där dessas tidsförlopp och genom
dem uppstående tryck kunde bestämmas.
Försöken har letts av P O Hansson.
Provhuset (fig. 1) gjordes 6,2 m brett, 2,8 m
djupt och 5,93 m högt. Dess undre del består av
en sluten provcell (t.v.) med två dörrar (den ena
med siktruta) bredvid varandra på ena väggen,
medan den andra är en byggbar järnvägg, upptill
avslutad med lätta aluminiumplattor i 2,76 m
höjd. Den övre och högra undre delen av huset
har 50,4 m3 rymd. Vid explosion avlastas
väggarna genom fyra dubbelfönster (area 8,8 m2)
med 3 mm glas. Trycket i provcell och
expansionsrum (rummet bredvid provcellen) mättes
härvid 1,8 m över golvet.
Vid försöken fylldes provcellen, som rymmer
19,6 m3, med 4,4 vol-% propan-luftblandning.
Efter tändning av denna ca 1,5 m över golvet
utbildas en eldkula ined 42 cin/s brännhastighet
och 330 cm/s flamhastighet. Utbredningen sker
snabbare uppåt än nedåt; 0,47 s efter tändningen
trycks fönsterkarmarna ut, medan glaset ännu
inte slungats ut på grund av dess relativt stora
tröghet (fig. 2 t.v.). Explosionslågan har i detta
moment en volym av ca 13 m3 (kula med 1,43 m
radie) och övertrycket är 0,022 kp/cm2. Trycket
börjar sjunka (fig. 3) när fönstren sprängts, och
gasmassorna kommer i rörelse. Gasen i
provcellens undre del har ännu inte förbränts. Trycket
vid tryckgivaren sjunker till noll, den oförbrän-
Fig. 4. Genom blixt förstört hus (USA).
da gasmassans hastighet är därvid 60—80 m/s.
Härmed stiger flamhastigheten och trycket stiger
snabbt igen. En stockning uppstår. I cellens
undre del stiger trycket till 0,08 kp/cm2.
I expansionsrummet bredvid följer trycket med
7,8 ms fördröjning. Det effektiva avståndet
mellan de båda tryckgivarna är 5 m.
Medelhastigheten för en tryckvåg, som delvis går genom
förbränningsgaser, är 640 m/s; detta motsvarar en
ljudhastighet i luft med 725°C medeltemperatur.
De i upplösning befintliga fönstren slungas
hastigt ut (fig. 2 t.h.). Hela gasmassan svänger med
16—17 Hz vilket hördes som en dov knall.
Liknande fenomen uppstår vid blåsning i en öppen
pipa av 20 m längd, fylld med 725° varm luft.
Gasmassan brinner fortfarande 1,56 s efter
tändningen.
Försöken visade att avlastningen var fullt
tillräcklig, dels genom expansionsrummet, som var
2,6 gånger så stort som explosionscellen, dels
genom de som explosionsluckor verkande fönstren,
vilka tillät en tryckutjämning med
tillfredsställande hastighet.
Blixtplasma som sprängämne
Årligen ställer blixten till förödelse på gårdar.
Vid Institutet för Högspänningsforskning i
Uppsala finns en samling rapporter och kartor över
åsknedslag i Sverige och typiska blixtfenomen i
utlandet, t.ex. fig. 4—7. Enligt dessa rapporter är
explosionsartade blixtnedslag rätt sällsynta. Det
kan paradoxalt nog hända, att blixten
underjordiskt träffar ett hus med en bana från ett högt
träd ner genom en skreva i ett berg, fylld med
grus och jord. Den röjer där 20—50 m långa
spår bestående av uppkastade stenar och jord.
Spåret slutar i husets elektriska ledningar eller i
telefonnätet, ofta orsakande stor förödelse i
husets inre. Detta hände t.ex. i
Änge ............................. den 4 juni 1952
Tumlehed vid Torslanda .......... den 16 augusti 1952
Gnarp vid Sundsvall .............. den 20 augusti 1953
Högsby i Småland ................ den 23 juni 1954
Bölen vid Högsjö i Norrland ......den 31 juli 1954
I allmänhet inrapporteras mindre ofta
spräng-verkningar i skogs- eller bergstrakter utan
skadeverkningar på byggnader. Särskilt
anmärkningsvärda är emellertid två elektriska explosioner,
vilka beskrivs av O Eriksson, Norrköping, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
