- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
546

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

546

TEKNISK TIDSKRIFT

klyftor uppstår däremot en anmärkningsvärt stor
energiöverföring från åskmolnen till marken.
Den totala elektrostatiska energin hos en
sällsynt kraftig urladdning är 1 000—1 500 kWh.
Ungefär en sjättedel därav uträttar
sprängningsarbete enligt de iakttagelser som gjordes vid
åskslaget i Krokek.

Storleksordningen av dessa energivärden
bekräftas genom en beräkning av sprängverkan på
Hälsö. För att spränga loss ca 4 t (1,5 m3)
granit på ett ställe skulle behövas ca 1,25 kg trotyl,
som utvecklar 1,4 kWh. Omräknat från det 1 m
långa spåret är energibeloppet 50 kWs/cm.

De båda exemplen ger en föreställning om hur
stora energimängder som kan utvecklas i en
blixtbana, om strömmen pressas genom sprickor
i ett granitberg. Detta är en utpräglad
egendomlighet för Skandinavien, som har vidsträckta
områden med elektriskt dåligt ledande urberg.

Litteratur

1. Norinder, H & Karsten, O: Experimental iiwestigations of
resistance and power ivithin artificial lightning current paths. Arkiv
för Matematik, Astronomi och Fys. 36 A (1949) h. 16.

2. Müller-Hillebrand, D: Grundlagen der Errichtung elektriseher
Anlagen in explosionsgefährdeten Betrieben. Berlin 1940. Nytryck
genom Edwards Brothers, Inc. USA 1946.

Sveriges järnmalmsexport. Reserven av brytvärd
järnmalm i Sverige beräknas till 2 500 Mt vilket är knappt 1 °/o
av världens totala kända reserver. Trots detta spelar den
svenska malmen en viktig roll på den internationella
marknaden. Inte mindre än nio tiondelar av bruten högvärdig
malm går till export varigenom Sverige svarar för mer än
en tredjedel av världsexporten.

Under 1954 exporterades sålunda drygt 14 Mt varav
Storbritannien och Västtyskland tog ungefär en tredjedel var
medan ca 20 °/o gick till Beneluxländerna och 10 °/o till
USA. Malmexporten inbringade nära 750 Mkr. vilket är
10 %> av Sveriges totala exportintäkter. Härtill kommer
betydande fraktinkomster för malmskeppningarna.

Under 1953 och 1954 har den svenska malmexporten
minskat, men sedan mitten av 1954 har den till följd av
järn- och stålproduktionens ökning ånyo börjat stiga. Man
väntar därför att exporten under 1955 skall uppnå 1952
års rekordnivå, och även för framtiden anser man sig
kunna räkna med god avsättning för svensk järnmalm
(Index apr. 1955). SHl

FOA:s köldlaboratorium. Industrier eller
forskningsorganisationer kan utföra undersökningar vid låg
temperatur i ett köldlaboratorium som Försvarets Forskningsanstalt
inrättat. Det har fyra kylrum med följande dimensioner:

Temperatur °C Längd m Bredd m Höjd m Kylkapacitet kcal/h
1 ......... . — 20 till 40 5,2 3,5 * 3,5 6 000—15 000
2 ......... — 40 2,5 2,0 2,0 1 000
3 ......... — 60 2,5 2,0 2,0 1 200
4 (sluss) .. — 25 4,5 1,2 2,0 1 200

Alla kylsystemen arbetar med direkt förångning av Freon
22. Temperaturen i rum 1 hålls vanligen vid —40°C, men
den kan på några timmar höjas till önskat värde mellan

— 40 och — 20°C. Kylkapaciteten är 6 000 kcal/h vid

— 40°C och 15 000 kcal/h vid — 20°C. Alla rummen har
strömuttag för växelström 220/380 V och högst 20 A (L
Larsson i Kylteknisk Tidskrift april 1955 s. 21—23).

SHl

Klydonograf
för massmätningar
av överspänningar

Professor Harald Norinder och
diplomingenjör Oskars Salka, Uppsala

621.317.724 : 621.3.015.3

Behovet av mätningar av överspänningarnas amplituder
i elektriska ledningssystem är sedan länge påtagligt. Detta
gäller icke blott för ledningsnät med högre driftspänningar
utan i än högre grad för de vidsträckta näten med
mellan-höga och lägre driftspänningar samt för
telefonledningarna.

Att kännedomen om de genom blixturladdningarna
alstrade överspänningarnas amplituder på elektriska
ledningsnät är så begränsad, trots den ur skyddssynpunkt vitala
betydelsen av denna faktor, beror i hög grad på den
slumpartade förekomsten av överspänningar. Institutet för
Högspänningsforskning i Uppsala har en mångårig och
dyrköpt erfarenhet på området. Häftiga åskväder har i
vissa fall observerats i ledningsnätens närhet. Trots detta
har anslutna mätstationer försedda med
katodstråleoscillo-grafisk utrustning icke lämnat resultat. Enahanda
erfarenheter har gjorts i USA. På grund av den dåliga
verkningsgraden har man tydligen där i vissa fall t.o.m.
uppgett försöken att mäta de av blixten framkallade
överspänningarna.

I ett hänseende har man goda erfarenheter av en vid
institutet utvecklad massmätningsmetod för undersökning
av genom blixten framkallade störströmmar i elektriska
ledningar med hjälp av små billiga dvärgstavar. Metoden
gav snabbt resultat för såväl lågspänningsledningar som
telefonledningar1’2-\

För en liknande massundersökning av överspänningar
har det vid institutet efter vissa systematiska
förundersökningar5 visat sig möjligt att tillämpa metoden med
Lichtenbergs figurer i en klydonografanordning.
Visserligen måste man med denna metod räkna med en osäkerhet
på ± 15—20 "/o, men ifall mätningarna gåve tillräckligt
omfattande resultat, skulle osäkerheten icke bli särskilt
besvärande så mycket mer som överspänningarna är
underkastade mycket stark amplitudspridning.
Tidigare har omfattande mätningar med klydonografer

Fig. 1. Klydonograf upphängd på en ledning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free