Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 7 juni 1955 - Klydonograf för massmätningar av överspänningar, av Harald Norinder och Oskars Salka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1955
547
Fig. 2. Genomskärning
av klydonograf i skala
1:2.
utförts särskilt i USA. Därvid var klydonograferna
anslutna till ledningsnäten via dyrbara spänningsdelare.
Såväl praktiska som ekonomiska skäl uteslöt en sådan
anordning vid den planerade undersökningen.
I stället tillämpades metoden med en enkel klydonograf
till principen men icke till konstruktionen liknande en
tidigare anordning6, från vilken dock hittills icke några
resultat publicerats. Grundläggande för instrumentet skulle
vara, att detta kunde inkopplas utan användande av
speciell spänningsdelare eller jordledning, dvs. klydonografen
skulle anbringas direkt på den överspänningsförande
ledaren, fig. 1.
I den form som kom till utförande är den ena elektroden
ansluten till ledaren under det att den andra elektroden är
fri. Härigenom åstadkommes mellan ledaren och jorden
en kapacitiv spänningsdelare bestående av två
seriekopplade kapacitanser: klydonografkapacitansen och den fria
elektrodens kapacitans till jord.
Genom att öka den senare t.ex. genom att anbringa en
extra metallskiva kopplad till den fria
klydonografelek-troden — kan man på ett enkelt sätt öka klydonografens
känslighet. Lika enkelt kan man sänka känsligheten för
icke önskvärd 50 p/s driftspänning. På detta sätt kan man
använda en klydonograf för högre driftspänning utan att
minska dess känslighet för snabba
överspänningsimpulser. För denna känslighetsminskning behövs endast att ett
ca 10 Mohm motstånd inkopplas parallellt med
klydonografens båda elektroder.
Klydonograferna kan anslutas på två sätt. Vid "vanlig"
anslutning förenas spetselektroden med ledaren och
skiv-elektroden blir fri. Här överensstämmer polariteten hos
överspänningsimpulsen och figuren, dvs. en positiv
impuls alstrar en positiv figur. Vid "omvänd" anslutning
ansluts skivelektroden till ledaren, under det att
spetselektroden är fri. Här får figuren motsatt polaritet mot
överspänningsimpulsen, dvs. en utvecklad positiv figur anger
en negativ impuls.
Klydonografen, fig. 2, består av en liten bakelitdosa 1
placerad inuti en större ytterdosa 5 av samma material.
En bakelitring 6 håller en cirkulär filmskiva 5 plant mot
underliggande bakelitskiva 4 vilken vilar på metallskivan
2. Denna trycks uppåt genom spännfjädern 3 ansluten till
nedre elektroden 10. Den fjädrande metallspetsen 7
trycker mot filmen 5 och kring denna spets utvecklar sig
klydonogrammet.
Den inre dosan kan antingen anslutas genom sin i locket
sittande gripfattning 10 — härvid uppstår vanlig
anslutning (jfr fig. 2) — eller genom sin i bottnen sittande
gripfattning 10. I detta senare fall har dosan 1 vänts helt om,
omvänd anslutning. ,.
Genom den fjädrande klammern 9 av rostfritt material
fästs klydonografen med en speciell gripklo och en
isolerande stång, fig. 3, alltså även under spänning på den
elektriska ledningen minst 1 m från stolpen, fig. 1. Vid
mindre avstånd kan det störda fältet från stolpen inverka
menligt på klydonografens kapacitansfördelning till
jorden. Vid rätt placering bestäms spänningens amplitud av
dosans kapacitiva koppling till jord och är enligt utförda
prov oberoende av markhöjden inom de höjdområden,
vilka förekommer för ordinära kraft- och telefonledningar.
Tre olika typer med hänsyn till lägsta begynnelsevärde
för klydonografens känslighet har utexperimenterats:
Klydonograf typ LRO har ett parallellt anslutet motstånd
och är utan extra undre metallskiva. Lägsta spänning för
begynnande registrering, begynnelsevärde, är 12 kV för
vanlig anslutning och 26 kV för omvänd anslutning.
Klydonograf typ LRC har såväl parallellt anslutet
motstånd som extra undre metallskiva. Denna placeras på
bottnen av den yttre bakelitdosan 8 och ansluts med en
inlagd extra fjäderkontakt till den nedre gripfattningen,
fig. 2. Begynnelsevärdet är 9 kV för vanlig anslutning och
10 kV för omvänd anslutning.
Klydonograf typ LOC har inget motstånd men en extra
undre metallskiva. Begynnelsevärdet är 6 kV vid vanlig
anslutning och 9 kV vid omvänd anslutning.
Det är även möjligt att mäta extra låga begynnelsevärden,
i vilket fall en skruv måste anbringas i den yttre dosans
botten och jordas, antingen direkt eller över en lämplig
kapacitans. Härvid sänks begynnelsevärdet vid vanlig
anslutning till 2 kV.
Klydonograf typ LRO har det högsta begynnelsevärdet
och är därför lämplig för elektriska
högspänningsledningar. De angivna värdena gäller enbart för snabba
impulser med branta fronter, t.ex. överspänningsvågor på
ledningar.
För 50 p/s driftspänning ligger däremot begynnelsevärdet
för typ LRO högre än en viss koronastörning på själva
klydonografen (toppspänning 60 kV). I extrema fall är
det tänkbart att använda denna klydonograf upp till 60 kV
toppspänning mot jord, dvs. för 70 kV nät, men då man
önskar en viss säkerhetsfaktor är det lämpligt att fixera
den högsta gränsen för användning av klydonograf LRO
till 40 kV nät. Härvid registreras visserligen på
klydonogrammet utom blixtöverspänningar även
kopplingsöverspänningar under drift, eftersom dessa alltid har ett snabbt
förlopp, önskar man i görligaste mån reducera inverkan
av kopplingsöverspänningar på klydonogram bör man
använda typ LRO endast upp till högst 20 kV driftspänning
— kopplingsspänningarna är i detta fall obetydligt
störande för registrering av atmosfäriska överspänningar.
Fig. 3.
Klydonograf i
gripklo på
isolerad
stång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
