- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
552

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

552

TEKNISK TIDSKRIFT

Bättre magnesiumutbyte. Vid framställning av
magnesium genom elektrolys får man ett siam som i huvudsak
är en blandning av saltkristaller i vilka små
magnesiumbitar är inneslutna. Slammet, som sjunker till bottnen i
cellen, har hittills betraktats som avfall. Detta består av
hårda kristallkakor, innehållande upp till 10 °/o
magnesium.

Vid en amerikansk anläggning krossas emellertid nu
slamkakorna och mals i kulkvarnar. Malgodset sållas, och
den härvid erhållna finkorniga fraktionen, som
huvudsakligen består av klorider, förkastas. Den grovkorniga
fraktionen mals ännu en gång i kulkvarn och sållas. Man
erhåller härvid ett grovkornigt material som tvättas med
havsvatten. Det består därefter av nästan xent magnesium
som smälts ned till got.

Genom tillvaratagande av slammet sägs anläggningens
produktion ha vuxit med 900 t/år (Chemical Engineering
dec. 1954 s. 130). SHl

Kontinuerlig vägning av lätta material. Bagass,
avfallet vid framställning av socker ur sockerrör, är en
voluminös massa med ca 50 %> vattenhalt. Den är därför
besvärlig att väga. Man har emellertid utarbetat en metod
enligt vilken dess vikt kan erhållas med mindre fel än 2 °/o
genom mätning av dess förmåga att absorbera radioaktiv
strålning när den faller från en transportör. Som
strålningskälla används kobolt 60 eller cerium 137. Metoden
har använts två år vid ett sockerbruk på Hawaii, och man
studerar möjligheterna att väga råsockret på samma sätt
(Nucleonics mars 1955 s. 11). SHl

Rörturbiner. Vid konventionella turbinuppställningar
har man sökt att enligt olika metoder begränsa
utrymmesbehovet utan att därför öka strömningsförlusterna. Genom
att placera turbinen i ett horisontalt eller svagt lutande
rör kan förlusterna i spiral och sugrörskrök elimineras,
fig. 1—2 (jfr Tekn. T. 1954 s. 747, 887).

Denna lösning blir emellertid byggnadstekniskt
ekonomisk endast om även generatorn placeras i vattenvägen.
Det första aggregatet med denna Arno-Fischer-uppställning
togs i drift 1936. Utförandet har på senare anläggningar
modifierats så att generatorns rotorring krympts på en
yttre ring på turbinhjulet. Det har på grund av den höga
periferihastigheten varit svårt att få god tätning mellan
vattenvägen och generatorn, men turbinfirman Escher
Wyss anser sig ha löst detta problem. Firman har
hittills levererat ett sjuttiotal aggregat med påkrympt
rotorring. De är utförda för ca 9 m fallhöjder och
vattenfö-ringar upp till 25 m3/s per aggregat. Verkningsgradsprov
i full skala har utförts med ett av dessa aggregat och givit
en toppverkningsgrad vid bästa varvtal av 92,4 %> för
turbinen och 96,2 °/o för generatorn.

Fig. 2. Olika uppställningsformer för rörturbiner.

Uppställningen anses vara lämplig för fallhöjder mellan
6 och 15 m, och turbindiametern skulle endast begränsas
av transportmöjligheterna för helt löphjul. Ett
provaggregat med vridbara löphjulsskovlar har utförts.

De kraftstationer, som utförts för rörturbiner, har
utformats som utskovströsklar. Härigenom bidrar även
spillvattnet till effektproduktionen, då det genom
ejektorver-kan ökar fallhöjden (H C von Widdern i Water Power
1955 h. 1 s. 15). P-G Fällström

Elektrolytisk utvinning av koppar och zink. Genom
kombination av en amerikansk metod för röstning av
sulfidmalmer och en japansk metod för samtidig
utvinning av koppar och zink genom elektrolys har man i Japan
nått fram till ett ekonomiskt förfarande för bearbetning
av Kosaka-malm som innehåller koppar och zink i
förhållandet 1: 1,5 eller 1: 1,6. Enligt uppgift kan elektrolysen
genomföras, om elektrolyten ursprungligen innehåller 10 °/o
zink och upp till 6 °/o koppar.

Malmkoncentratet rostas först vid 700°C varvid
koppar-och zinksulfid övergår till motsvarande sulfat och spår
av oxid. Av järnsulfiden bildas järn (III) oxid. Två
tredjedelar av den rostade produkten kyls i en behållare inne-

Fig. 1. Rörturbin vid Ravensburg; fallhöjd 3,75 m,
vattenmängd 6,3 m’/s, effekt 195 kW.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free