- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
563

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 juni 1955

563

Tabell 1. Produktion och kostnader för avsaltningsprocesser (skatter och försäkringar ej inberäknade)

Process Allmänt Speciellt Produktion m3/dygn [-Amorteringstid-] {+Amorterings- tid+} år Total
investering i apparatur per t/dvgn Uppskattad
produktionskostnad ct/m3
Soldestillation; energi vid markytan 4 900 kcal/m2 dag under hela året glasapparatur2 nu slutligen plastapparatur nu slutligen 4 000 4 000 4 000 4 000 15 15 7 7 2 300 1 450 980 410 45 27 36 15
Värmepumpsindunstning2 nu Hickman 400 950 _ 640 33 10
Multipeleffektsindunstning treeffekt (Kuwait)1 sexeffekt13 2 700 _ 1 500 40 13,5
Destillation ovanför kritiska punkten för rent vatten2 284 000 20 350 8—21
Lågtrycksavdunstning13 utnyttjbar
temperaturskillnad 9°C; ingen turbin 19 000 10 330 18—20
Elektrodialys1; kraftpris 0,3 et/kWh; slutlig
salthalt 350 mg/1 salthalt 1 n nüü j 10 000 mg/1 284 000 284 000 cell 10 10 övrigt 40 40 30 63 1,6 3,2

rimentella resultat utan medräkning av skatter
och försäkringar (tabell 1), visar det sig att
elek-trodialys tycks kunna ge färskvatten från lätt
bräckt vatten till sådana priser, att det borde
kunna användas både som dricksvatten och för
bevattningsändamål. Kostnadskalkylen är
emellertid grundad på flera mycket optimistiska
antaganden. Av havsvatten däremot kan
elektro-dialys troligen aldrig ge färskvatten ens till de
priser, som städer och industrier kan betala
under normala förhållanden. Man kan beräkna att
produktionskostnaden kommer att ligga snarare
över än under 20 ct/m3!

De mest lovande processerna för att få
färskvatten ur havsvatten är utan tvivel de
förbättrade värmepumpsindunstarna, som bör kunna ge
färskvatten till ett för industri- och dricksvatten
acceptabelt pris. För storproduktion bör
destillation vid för rent vatten överkritiska
förhållanden2 kunna bli lösningen i en ej alltför avlägsen
framtid. Många svåra konstruktions- och
materialfrågor måste dock först lösas. Soldestillation
enligt hittills prövade principer har potentiella
möjligheter under gynnsamma solförhållanden
på platser med låga arbetskostnader, i synnerhet
om långlivade plastfolier kan frambringas2.

Havsvatten innehåller 35,5 kg/m3 salter, och
man kan därför undra om inte några av jonerna
kan utvinnas och säljas med så stor vinst att
vattenframställningen understöds. Den inkomst
(tabell 2), som man kan få på detta sätt, har
beräknats under följande förutsättningar: *

varje element säljs som den första säljbara
saltprodukten i konkurrens med salter från andra
råvarukällor;

vinsten är 18 % av försäljningspriset i USA,
1954 (nuvarande medelvinsten där inom tung
kemisk industri, innan skatten är dragen);

av utvinnbara salter tillvaratas och försäljes
85 %.

Den tänkbara maximivinsten kan tyckas
betydande, men beräkningen är grundad på
mycket optimistiska antaganden om
avsättningsmöjligheter och försäljningspriser. Vidare
existerar ännu ingen process där både salter och
färskvatten samtidigt utvinns ur havsvatten,
och knappast någon av nu använda
utvinnings-metoder för de olika salterna skulle vara
ekonomiskt lönsam om anläggningarna inte vore
speciellt fördelaktigt belägna med hänsyn till
ovanligt billiga råvarukällor, bränslen,
transporter eller gynnsamma klimatiska förhållanden.

Vid en dygnsproduktion av 1 000 Ml
färskvatten är den praktiska vinst, som inom de
närmaste 20 åren kan väntas från en saltförsäljning,
sannolikt endast cirka en femtedel av den här
beräknade maximalvinsten, dvs. ca 2,5 ct/m3.
Som tabell 1 visar har denna vinst relativt liten
betydelse.

Kolumn 5 i tabell 2 visar, att de utvinnbara för-

Tabell 2. Största vinst av saltutvinning vid produktion av
1 000 Ml!dygn färskvatten

Kvalitet Salt- Pris i Salt- Största
mängd USA produk- vinst
per m3 195423 tionens per m3
rent andel av färsk-
vatten USA:s vatten
konsum-
tion
195122
m3 ct/kg °/o ct
Natriumklorid Teknisk 25,2 0,33 42 1,50
Natriumsulfat Teknisk 4,2 4,75 7,40 3,60
Kaliumklorid Gruvsalt 0,77 3,00 9,5 0,41
MgCl2 ■ 2 H20 Teknisk 7,28 5,50 92,5 7,20
Brom Teknisk 0,0696 43,0 17,5 0,54
■■if T^T Total vinst 13,25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free