- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
575

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 juni 1955

575

Pulvermetallurgerna kan alltså vänta att de inom en snar
framtid skall till sitt förfogande få stora mängder
kopparpulver i för deras förfaranden lämplig kvalitet och till
konkurrenskraftigt pris. Intresset för tillämpning av
kontinuerliga pulvermetallurgiska processer vid bearbetning
av koppar, nickel, kobolt och dessas legeringar kan därför
väntas växa snabbt inom den närmaste framtiden.
Valsverk för kopparpulver planeras redan både i USA och
Europa.

Valsning och sträng pressning av metallpulver är inga nya
förfaranden. Redan före 1939 hade metoder för
strängpressning av kopparpulver utan bindemedel utarbetats,
och ännu tidigare hade man ingående studerat
strängpressning av volframpulver med bindemedel, en metod
som nu används vid tillverkning av volframkarbidtråd. De
senaste framstegen på området har gjorts i Tyskland
(Tekn. T. 1951 s. 871), och det finns där en anläggning i
drift för tunnplåtstillverkning av kopparlegeringar i
pulverform.

Pulvret faller från en tratt i springan mellan två valsar.
Mellan dessa trycks det samman, och när kornen inte
längre kan röra sig fritt börjar de deformeras. Man kan
driva kompressionen så långt att porerna mellan kornen
sluts helt och hållet, men man behöver givetvis inte gå så
långt. Produktens porositet kan varieras efter önskan, och
det kan ofta vara olämpligt att driva deformationen för
långt, ty metallens täthet kan då bli så stor att svällning
uppstår vid sintringen genom verkan av inneslutna gaser.

Betingelserna vid valsning är inte riktigt desamma som
vid pressning av metallpulver i form. I senare fallet är
nämligen kompressionen i slutstegen hydraulisk, medan
metallkornen i det förra kan röra sig i valsningsriktningen.
Därför kan pulvret sannolikt deformeras mera vid
valsning än vid pressning i form.

Ekonomin bestämmer givetvis pulvervalsningens framtid.
Själva valsningen kostar per stick ungefär lika mycket
som valsning av göt och sintringen ungefär lika mycket
som en mellanglödgning. Pulvervalsningen har därför ur
ekonomisk synpunkt fördelen att den möjliggör
minskning av antalet reduktioner och glödgningar. Denna fördel
blir givetvis av största betydelse för metaller som lätt
bearbetningshärdar. För t.ex. brons fordras 10—15
valsningar med mellanglödgningar för reduktion av ett göt till
0,25 mm plåt, medan man vid pulvervalsning kan nöja sig
med tre valsningar och glödgningar.

Pulvervalsningens utsikter är gynnsamma t.o.m. vid
bearbetning av en så mjuk metall som koppar. Man kan
nämligen tillverka tunt kopparband av pulver i liten skala
till lägre pris än av göt i stor skala. Detta gäller vid
användning av pulver, framställt ur skrot enligt tidigare
angiven metod, men inte om man utgår från pulver av
elektrolytkoppar därför att detta är betydligt dyrare.

Tillverkning av legeringar genom blandning av pulver av
olika metaller erbjuder inga svårigheter, och man kan
därför vänta att framställning av legeringar, såsom
kopparnickel, bronser, rostfria stål och aluminiumlegeringar,
snart skall ske genom pulvervalsning. En utveckling i
denna riktning måste stimulera tillverkning av
metallpulver med låg oxidhalt. I Storbritannien studerar man
möjligheterna för framställning av pulverblandningar för
valsning till plåt av rostfritt stål, Vitallium, kopparnickel,
Kan-thal, Nimonic och andra legeringar (W D Jones i Metal
Treatment & Drop Forging sept. 1954 s. 421). SHl

Förekomst av nickelmalm i Oregon och Kalifornien.

Nickelförsörjningen har varit den mest kritiska inom
metallförsörjningen i USA, då den inhemska produktionen av
nickel ej har uppgått till 1 °/o av konsumtionen. Under
1953 konsumerades i landet 94 000 t och därav utgjorde
hemmaproduktionen endast 545 t. Den härrörde i stort sett
från raffineringen av koppar.

Sedan 1940 har USA konsumerat mer än 60 °/o av den
årliga världsproduktionen. Med det sista kvartalet 1953

Fig. 1. Nickelhaltiga lateritlager på platta kammar och i
närheten av topparna liggande terrasser inom
serpentin-områden i Kalifornien.

upphörde allokeringen av nickel (Tekn. T. 1953 s. 707)
mellan de 13 länder som tillhörde Internationella
Råvaru-konferensen. Situationen hade då lättat något i USA genom
begynnande nickelproduktion dels på Kuba och dels vid
Nickel Mountain i närheten av Riddle, Oregon.

Oregon är för närvarande den viktigaste förekomsten
inom USA. Den liknar geologiskt i stort sett
nickelfyndig-heterna på Nya Kaledonien, där nickeln koncentrerats i
garnieriten, ett nickelsilikat av glimmertyp som uppträder
i och strax under vittringszonen. Vid Nickel Mountain
vilar det lateritiska täckskiktet på rester av en gammal
genom erosion genomskuren platå. Den rikaste malmen
förekommer i huvudsak på breda avsatser på de högsta
kammarna eller krönen.

På Nickel Mountain är ytzonen av lateriterna
sammansatt huvudsakligen av porösa tegelröda till ockrafärgade
järnoxider, som innehåller 0,5—1,2 °/o NiO. Detta material
utvinnes samtidigt med de underliggande silikatmalmerna
i en avrymningsoperation. Genomsnittliga nickelhalten i
den malm som bearbetas uppges vara 1,5 °/o Ni. Ehuru
denna fyndighet varit känd sedan 1865 och aktivt bruten
flera gånger sedan dess, har först nyligen kontinuerlig
produktion igångsatts.

Ehuru man ej känner till detaljerna i processen för
bildningen av lateritiska nickelmalmer vet man att
utgångsbergarten måste vara ultrabasisk. Det har varit svårt att
förklara den intensiva vittringen, men då de flesta
lateriterna finns inom tidigare tropiska områden, måste man
anta att ett tropiskt klimat fordras härför.

I Kalifornien med dess stora områden av i dagen
utgående serpentiner finns de geologiska förutsättningarna
för bildning av laterit. Dessutom hade man här inom
senare delen av krittiden och början av tertiärtiden det
nödvändiga tropiska till subtropiska klimatet. Laterit finns
också inom åtskilliga områden, där tidigt tertiära
erosions-ytor utvecklades på berggrund av serpentin och peridotit
och dess ytor ej har förstörts av senare följande
erosions-perioder.

De har bevarats på vissa ställen utan någon synbar
förändring särskilt inom High Plateau-området i Del Norte
County. Speciellt gäller detta platta kammar eller krön
och i närheten av topparna liggande terrasser (fig. 1).

Alla dessa lämningar av den gamla erosionsytan
innehåller potentiella nickelförekomster. Man känner även en
liknande erosionsyta i Sierra Nevada. Garnierit i samband
med laterit har i Kalifornien påvisats både på High
Plateau-området i Del Norte County och kromgruvan Pilliken
i El Dorado County, men hittills har ingen förekomst av
teknisk-ekonomisk betydelse hittats.

Det är i allmänhet svårt att påvisa lateritiska
nickelmalmer, beroende på att det vanliga täckskiktet är
rödfärgade mjuka jordlager och att det karakteristiska
nickelmineralet, garnieriten, lätt finfördelas till pulver, då det
utsätts för atmosfären och därför maskeras av järnoxiden.
Om den vittrade svampiga kiselsyrazonen finns
närvarande i lateritens bottenskikt kan stycken av denna
svamp-artade struktur hittas i floder och bäckar, som
genomskär området. Man tror sig i Kalifornien bäst kunna finna
nickelmalmer av laterittyp på tidiga tertiära erosionsplan
(Mineral Information Service, San Francisco 1954 h. 11
s. 1—5). E R—s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free