- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
583

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 juni 1955

583

gram. En sådan intern fortbildning har stora
fördelar, den anställde slipper lämna sitt företag
för längre tid, slipper flytta på familj och hem
och företaget kan i viss utsträckning
tillgodogöra sig direkt produktivt arbete under
studietiden. Man får också en starkare anknytning
mellan teori och praktik. Ett planmässigt
fortbildningsprogram är också ett gott argument då
man vill anställa dugligt folk (Brising).

Ingenjören på arbetsplatsen

Vid en akut brist på ingenjörer bör man i
princip tillgripa liknande åtgärder som vid varje
annan brist på arbetskraft, dvs. rationalisera
genom metodstudier, genom att minska spilltiden
och analysera arbetsfördelningen för att söka
finna avlastning genom annan arbetskraft, varpå
bättre tillgång råder. Det är troligt, att man på
denna väg kan komma ganska långt, eftersom
fältet ännu är ganska obearbetat i jämförelse
med de manuella arbetsoperationernas
rationalisering.

Det mesta ingenjörsarbetet utgör på ett eller
annat sätt en bearbetning av information, som i
förädlat skick vidarebefordras såsom tekniskt
underlag för skilda processer, order eller
rekommendationer. Det måste i detta sammanhang
vara vitalt, att informationsvägarna är effektiva,
både de ingående och de utgående, de interna
inom företaget eller verket såväl som de externa.
Ofantligt många kvalificerade ingenjörstimmar
går säkerligen förlorade varje år i Sverige genom
att välavlönade tekniker får sitta och vänta på
nödvändigt underlag för sitt arbete, vilket i sin
tur kan bero på missriktad sparsamhet med
servicepersonal och hjälpmedel av skilda slag.

Att i detta fall tala om t.ex. bristen på
springpojkar vore lika kortsynt som att inom
affärslivet ge tappt inför alla varudistributionens
problem på grund av bristen på stadsbud! Det finns
mängder av tekniska hjälpmedel, som kan
underlätta ingenjörernas arbete och det finns
utrymme för organisatoriska åtgärder, som kan
effektivisera de interna och externa kontakter,
som är varje ingenjörsarbetes början och slut.
I bästa fall kan man härigenom rentav
rationalisera bort överflödiga mellanhänder.

Ingenjörer i mera ansvarig ställning och
grupper av kvalificerade ingenjörer kan öka sin
prestationsförmåga avsevärt genom att i största
möjliga utsträckning anlita sekreterarhjälp. Vi
klagar nästan alla över en pappersflod, som
tycks höra till den moderna civilisationens
oundvikliga fenomen, och vi klagar på ungefär
samma sätt som över vädret. I motsats till detta kan
man nog göra en hel del åt pappersfloden. Med
någon träning borde vem som helst kunna vänja
sig vid att låta sekreterare skriva ut brev och
rapporter efter diktamen, hålla reda på post,
pärmar och andra arkivalier, skaffa litteratur,

beställa telefonsamtal och över huvud taget hålla
ordning.

Många trivs inte med sådan hjälp utan föredrar
att göra allting själva men det borde vara en
skyldighet för ingenjören att koncentrera sig på
sådant arbete, för vilket han är utbildad, och
överlåta så mycket som möjligt av
kontorsrutinen åt andra. Det förutsättes då, att även
ledningen har förståelse för sådan arbetsfördelning.
Den praxis, som sedan länge råder i England
och USA i detta avseende, är förebildlig.

Även en del av det administrativa arbetet kan
avlastas ingenjören om t.ex. löne- och
personalfrågor överlämnas till någon administrativ
assistent eller centraliseras. Givetvis får detta ej
drivas så långt att den personliga kontakten mellan
ingenjörerna och hans underlydande går
förlorad. Med en förnuftig planering kan emellertid
överlämnandet av administrativa göromål till en
assistent betyda att ingenjören får mer tid för
de personliga kontakterna (Brising).

Alltför få ingenjörer kan snabbt sammanfatta
sina tankar i korta satser. Även de, som lär sig
göra det inför ett auditorium, tvekar när de
sitter ensamma med en stenograf eller diktafon.

Man kan fråga varför. Är ingenjören blyg? Om
man inte tvingar sig till att diktera när man är
ung, lär man sig det aldrig. Man spar
högkvali-ficerad tid genom diktamen, även om
manuskriptet måste rättas och skrivas om. Man kan
utnyttja lediga mellanstunder. Det dikterade
blir ledigare än det handskrivna och stenografen
tjänstgör som publik. Skulle det inte vara en
uppgift för STF:s kursverksamhet att ordna en
kurs för ingenjörer om hur man dikterar för en
stenograf eller i en diktafon?

En stickprovsundersökning på ett större kontor
med många anställda ingenjörer har visat att
mindre än 5 % av personalen i ledande ställning
dikterar sina skrivelser (Sterky).

Det finns en viss fara i att avlasta
ingenjörspersonal genom olika slag av sekreterare och
assistenter nämligen i det att man överflyttar en
brist på ett håll till en brist i en annan
personalkategori. Det är nu mycket ont om goda
sekreterare framför allt på landsbygden.

En för långt driven centralisering gör företaget
otympligt och mekaniskt. En decentralisering
ger möjlighet för cheferna i de mindre enheterna
att komma i personligare kontakt med övriga
anställda och därigenom ökas möjligheterna för
chefsingenjörer att verka pedagogiskt inom
företaget. Tänker man på denna deras uppgift kan
intet avkall göras på dessa chefers
kvalifikationer. Det behövs bredd i deras allmänbildning
(Gummeson).

Bristen på kvalificerad ingenjörspersonal är
förmodligen nu liten jämfört med vad den kan
bli. Man är tvungen att finna andra former för
ingen j örsarbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free