- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
584

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

584

"Matematikmaskiner gör hundratusentals
ingenjörstimmar på en minut" heter det i de
populäraste tidningsreferaten, Detta är nästan sant,
om man i stället för ingenjörer sätter
räknebiträ-den. Tyvärr är automatiska räknemaskiner också
ganska ingenjörskrävande, om de skall utnyttjas
fullt. Trots detta är det odisputabelt, att olika
typer av automatiska räknemaskiner öppnat
stora möjligheter till rationalisering av tekniskt
arbete inom de mest skilda områden. Vid Saab
tror man sig se möjligheter till att utnyttja
dessa maskiners stora kapacitet och
informationsmängd bl.a. för att överbrygga vissa
mellanled i kedjan konstruktion—produktion, dvs. för
att direkt styra automatiserade processer.
Räknemaskinerna kan emellertid aldrig ersätta det
skapande ingenjörsarbetet och under
uppbyggnadstiden krävs stor tillgång på välkvalificerad
teknisk personal såväl som på
investeringskapital (Brising).

Det finns många hjälpmedel som är enklare än
automatiska räknemaskiner men som likväl
sparar mycket kvalificerat ingenjörsarbete t.ex.
olika slag av räknestickor, nomogram och
analysapparater (Liander).

För att finna vägar till en bättre utnyttjning av
ingenjörskrafterna bör man tillgripa
metodstudier. Den direkt produktiva arbetskraften är nu
ofta i minoritet i företagen eller åtminstone ej
mer kostnadskrävande än tjänstemännen. Man
bör nu kunna tala öm metod och tidsstudier på
ingenjörsarbetet. Detta kan måhända låta
olustigt, men man bör ju ej ha svårare att få
ingenjörerna än arbetarna att förstå att syftet med
studierna är att få ut mer arbete med mindre
ansträngning.

Man tänker nu alltför statiskt på
arbetsuppgifterna. Förändringar är det normala
tillståndet. Ingenjörerna bör därför själva eller med
utomstående hjälp metodstudera sitt arbete och
genom anpassning av metoderna spara tid och
pengar åt både företaget och sig själva. Det är
särskilt viktigt att ingenjörernas
ekonomisktekniska medvetande stärks. Det är både
rationellt och nyttigt att göra jämförelser mellan
arbetsuppgifter och arbetsmetoder i pengar. Också
i detta avseende har vi mycket att lära från USA
(Nicolin).

Vilka arbetsuppgifter kräver ingenjörer?

En allmän hushållning med våra intellektuella
resurser kräver i nuläget att akademiker och
andra med studieträning utbildas att fylla
administrativa uppgifter. Arbetsledaregenskaperna
finns jämväl hos andra grupper än ingenjörerna
(Husén).

Man klagar över att så många ingenjörer
överger det egentliga ingenjörsarbetet för att bli t.ex.
försäljare eller företagsledare. Till en del beror
detta på att samhället blivit så rent tekniskt

TEKNISK TIDSKRIFT

komplicerat att det krävs personer med
djupgående teknisk allmänbildning för att leda
företag och sälja produkter.

Man har i General Electric Co., USA, gjort det
experimentet att man utbildat annan akademisk
arbetskraft t.o.m. präster till försäljare av
tekniska produkter. Resultatet lär ha blivit relativt
bra. I USA är emellertid försäljaryrket en
specialiserad konst där det främst gäller att kunna
övertalningstekniken. Man litar till specialister
för de tekniska detaljupplysningar som kan
krävas.

Även i Sverige skulle man måhända kunna
ersätta ingenjörerna på försäljningssidan med
annan merkantilt skolad personal, men med viktiga
undantag. Det kan vara möjligt beträffande
konsumtionsvaror men icke då det gäller
kapitalvaror, speciellt sådana som ställer höga
miljökrav och teknisk anpassning. För dessa tjänster
behövs särskilt kvalificerade tekniker.
Exportindustrin har i detta fall alldeles särskilda
fordringar.

Det har dock visat sig möjligt att ernå en
avsevärd personalbesparing genom att avstå från
systemet med fasta högkvalificerade
försäljningsingenjörer på varje utländsk marknad.
Inom LM Ericsson utnyttjar man nu i stället
flyget och låter de kvalificerade personerna täcka
mycket stora områden (Åberg).

För en mängd ingenjörsuppgifter kan man
använda specialtränad arbetskraft utan den
bredare tekniska allmänbildning eller den
höggradiga matematisk-fysikaliska bildning som
högskoleingenjörerna har. Vissa ritarbeten kan t.ex.
mycket väl anförtros åt speciellt utbildad
kvinnlig personal.

En stor belastning på den tekniska staben utgör
det omfattande offertarbetet. Forcerat och med
stora krav på underlagets tekniska kvalitet tar
detta arbete en avsevärd del av den kvalificerade
tekniska personalens tid i anspråk. Det finns
exempel på att offerter för en enda order kostat
ett företag 100 000 kr. Det är oftast flera firmor
som räknar på samma order men endast en kan
ju få leveransen. Man har inom Asea gjort en
utredning om lönsamheten av-offertarbetet. Det
har visat sig att på vissa marknader leder endast
1—2 % av offerterna till order. Dylika
marknader är det knappast någon idé att lägga ned
arbete på.

Vissa beställare har också överdrivna anspråk
på offerternas fullständighet. Detta gäller t.ex.
vissa konsulterande firmor. En rationalisering
av offertsystemet skulle spara mycket
ingenjörsarbete.

En lättnad kan också nås om vissa
konstruktioner i större utsträckning än nu är fallet
inköps i utlandet och sålunda inte behöver belasta
vårt produktionsprogram även om de
försälj-ningstekniskt måste ingå i våra offerter och leve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free