- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
585

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 juni 1955

585

ranser. En del firmor köper alltid utländska
patent hellre än att forska och utveckla själva
(Liander).

Avtal har t.ex. träffats mellan LM Ericsson och
Western Electric Co. som är helt i linje med dessa
principer. Den svenske ingenjören lider
emellertid av en obotlig lust att förbättra och
omkonstruera, vilket gör att inköpta utländska patent
ej alltid blir så mycket billigare än egna
konstruktioner (Åberg).

Standardisering och typisering

Under andra världskriget sökte sig
arbetskraften i Sverige i stor utsträckning till serviceyrken,
och det uppstod svårigheter att få den till
nyproduktion av förbrukningsartiklar och
kapitalvaror. Den tendensen var farlig nog då och
kommer nog att förstärkas i framtiden, allteftersom
allt fler och fler människor får tillgång till fler
produkter av tekniskt komplicerad natur. Man
behöver bara som exempel nämna bilar, vespor
och mopeder, radio- och televisionsapparater,
dammsugare och köksmaskiner, som alla kräver
reparationer. På samma sätt ställer det sig med
underhåll och drift av apparater och
anläggningar för samhällsfunktionerna i stort. Jordbrukets
tekniska hjälpmedel, industrins maskiner,
vat-ten-, gas-, el- och teleanläggningar kräver vård
och övervakning.

I en period av akut teknikerbrist kan vi nog
inte fortsätta med alla de olika typer och
varianter, som vår tids tekniska produkter och
apparater uppträder i. Av ren självbevarelsedrift
måste samhället stödja ingenjörernas strävan
att standardisera och typbegränsa i större
utsträckning än hittills. Endast på detta sätt kan
vi på kort och lång sikt dämpa det ökande
behovet av forskare och tekniker, av
beräkningsingenjörer och konstruktörer, kort sagt av
intellektuell dyrbar arbetskraft.

Den svenska industrin bör bjuda till att då
marknadsförhållandena tillåter det låta
utvecklingen gå etappvis och inte kontinuerligt. Genom
standardisering och typisering kan olika typer av
maskinella utrustningar och detaljer till dem
tillverkas i längre serier till billigare priser. På
det sättet blir det också möjligt att lägga ut
beställningar till underleverantörer. I många fall
kan dessa tillverka komponenter och detaljer
billigare än storföretagen.

Vi har mycket att lära av utvecklingen i USA
där det finns ett mycket stort antal
småindustrier vid sidan av de stora. Det bör bli en
hantverkets och småindustrins renässans i Sverige,
och därigenom kan man i någon mån avhjälpa
den akuta ingenjörsbristen (Sterky).

Standardisering är säkert nödvändig och nyttig
men man kan ifrågasätta om Sverige icke har
en viktig marknad att bevaka just i de
"skräddarsydda" maskinerna och varorna. Med ökad

produktstandardisering måste de stora
industriländernas överlägsenhet över Sveriges relativt
små produktionsenheter bli än mer markerad
(Brising).

Standardisering kan också ge teknokrati om
den drivs för långt. Nya material och nya
metoder driver oss från standardisering (Gummeson).

Metoden att anlita underleverantörer medför
ofta att kvalitetskontrollen blir försvårad. Har
man en gång haft besvär att få en fristående
mindre enhet att hålla dimensioner och
materialfordringar så söker man nog i
fortsättningen hålla produktionen inom företag under egen
kontroll (Nicolin). G AH

Nybyggen

Jagaren "Halland" (fig. 1), byggd och sjösatt (Tekn. T.
1952 s. 748) vid Götaverken, har under våren 1955
undergått omfattande leveransprov. "Halland" är svenska
flottans hittills största jagare och dess första robotutrustade.
Den är 120 m lång och 12,5 m bred, har 2 600 t
standard-deplacement och ca 3 000 t deplacement fullt rustad.

Förutom robotvapen omfattar bestyckningen fyra 12 cm
kanoner, två 57 mm och sex 44 mm lvakanoner samt åtta
53 cm torpedtuber.

12 cm kanonerna är uppställda i två dubbeltorn, ett
förut och ett akterut. Pjäserna är helautomatiska, och
eldhastigheten är större än hos kända utländska
konstruktioner av samma kaliber. Till eldledningssystemet hör
modernaste radarutrustning.

De båda 57 mm lvakanonerna är dubbelpjäser,
uppställda förut och fjärriktade från radarförsett centralsikte.
Eldhastigheten är 130 skott per minut för varje eldrör.
40 mm pjäserna är av Bofors nyaste konstruktion, och
eldhastigheten 240 skott per minut för varje eldrör. Även
dessa pjäser kan fjärriktas från separata radarsikten.

För skjutning under mörker finns lysraketer, som
avfyras från särskilda raketställningar.

De åtta torpedtuberna är uppställda midskepps i två
kvadruppeltuber.

För jakt på ubåtar är jagaren bestyckad med en ny typ
av antiubåtsraketer, vars utskjutningsanordningar
placerats förut. Särskild ubåtsjakteldledning ger detta vapen
stor precision. Ett stort antal minor kan medföras
ombord.

Skrovet är i det närmaste helsvetsat. Fartygets vitala
delar är pansarskyddade, och den vattentäta indelningen
omfattande. Sidoventiler saknas helt. Lättmetall har
använts endast i begränsad utsträckning. Jagaren kommer

Fig. 1. Jagaren "Halland’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free