- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
586

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

586

TEKNISK TIDSKRIFT

att förses med skydd mot atomvapens radioaktiva
verkningar.

Huvudmaskineriet har uppdelats på två självförsörjande
åtskilda grupper pannrum med tillhörande turbinrum.
Maskineriet är det kraftigaste i flottan näst kryssarnas, och
jagarens fart är ca 35 knop. Bland hjälpmaskinerna
ingår två tolvcylindriga fyrtakt dieselmotorer, utvecklande
450 ahk vid 900 r/m och direktkopplade till generatorer på
380 kVA, 550 V, 60 Hz.

Besättningen omfattar totalt 272 man, varav 18 officerare
och 27 underofficerare. För att en träff i fartyget icke
skall slå ut en hel kategori ur besättningen har det
traditionella förläggningssystemet med bl.a. officerare och
underofficerare akterut övergivits. Man har i stället spritt ut
de olika kategorierna över hela fartyget så att all
personal bor så nära sina drabbningsplatser som möjligt
(Svensk Sjöfartstidning 1955 s. 771). N Lll

Sveriges första ambulansbåt. Den 12 februari 1955
levererades en 8 m lång och 2,35 m bred ambulansbåt (fig. 1)
från AB Djupviks Båtvarv på Tjörn. Beställare har varit
Svenska Sjöräddningssällskapet, Svenska Röda Korset och
Styrsö kommun utanför Göteborg. Stationeringsorten är
Donsö i Göteborgs skärgård.

Konstruktör för båten är Erik Ullman, Stockholm,
tidigare i Tullverkets Kustbevakning där han bl.a. konstruerat
de nyaste tullracerbåtarna i lättmetall (Tekn. T. 1953 s.
773).

Ambulansbåten, som deplacerar 2,1 m3, är byggd helt i
lättmetall, varvid både nitning och svetsning kommit till
användning. Bordläggningen är i huvudsak nitad, medan
däck och överbyggnad har svetsats med argonbågsvetsning.

Båtens inredning är genom tre lättmetallskott indelad i
fyra rum, vilka förifrån är: förpik, styrhytt med två
sittplatser, sjukrum med plats för fyra bårar, akterpik.

Båten värms med ett elektriskt drivet varmluftsaggregat
för brännolja.

Motorernas luftintag är placerade i kappsidorna, och för
ventilationen inombords sörjer en ventilator, som är
inbyggd i den ihåliga lättmetallmasten.

Tankarna är placerade akterut; en 100 1 vattentank i
akterpiken och två bensintankar, vardera på 125 1,
bordvarts under gångborden.

Motorerna utgörs av två Penta BB-43 bensinmotorer med
färskvattenskylning och reduktionsväxel 2 : 1. Båten gör en
fart av 16 knop vid ett motorvarvtal av 3000 r/m, varvid varje
motor utvecklar 35 hk (enl. AB Djupvjks Båtvarv). N Lll

Vattenkraftutbyggnader i Norge. Den installerade
vattenkrafteffekten i Norge har de två senaste åren stigit med
540 MW och beräknas 1955 öka med ej mindre än 587 MW.
För treårsperioden 1953—1955 ger detta en ungefär lika
stor ökning som i Sverige. Denna för norska förhållanden
exceptionellt snabba investeringstakt väntas dock ej kunna
hållas i framtiden och en utbyggnad med 300 MW årlig
ökning anses ligga på gränsen av vad landet rent tekniskt
kan prestera. Det innebär en avsevärd maskinimport från
utlandet och en svår finansiell påfrestning. Man försöker
därför få utländska lån för utbyggnaderna.

Medan industrin och privata kraftföretag före kriget
byggde mer än hälften av de nya kraftstationerna, har
deras andel 1955 sjunkit till 12 °/o. I stället har de
kommunala kraftföretagens andel vuxit till 60 %>, medan
staten svarar för resten av utbyggnaderna. Bland de största
vattenkraftstationer, som för närvarande är under
utbyggnad, märkes Vinstra, som hittills fått två 50 MW
aggregat och där de närmaste åren ytterligare två lika
stora aggregat skall installeras. Lika stor totaleffekt får
Hol, som dessutom kompletteras med två nya stationer på
ca 90 MW. I Aura har redan tre aggregat på totalt 96
MW satts i drift, och de två närmaste åren höjs
totaleffekten till ca 300 MW genom fyra nya maskiner. En
betydande anläggning är även Rössåga, där 1955 tre
aggregat på totalt 117 MW väntas komma i drift.

Många nya anläggningar befinner sig på
projekteringsstadiet, bland dem Norges sannolikt största
vattenkraftstation Tokke på 400 MW. Man hoppas att till mitten av
1960-talet kunna förverkliga ett preliminärt
utbyggnadsprogram utöver nu beslutade anläggningar på 1 500 MW.
Det skulle höja den installerade vattenkrafteffekten till ca
6 700 MW och produktionsförmågan till 35 000 MkWh/år.
I detta program är även inlagt det bekanta Nea-projektet.
Elkonsumtionen har under perioden 1950—1953 vuxit
från 15 540 MkWh till 17 170 MkWh. Av ökningen faller
endast 500 MkWh på industrin, medan
detaljförbrukningen har stigit med 1 100 MkWh. Den senare utgör numera
ca 2 000 kWh/invånare, medan motsvarande värde i
Sverige är ca 750 kWh/invånare. Den stora skillnaden i
specifik detaljförbrukning beror på utbredningen av
eluppvärmning i Norge. Trots de stora norska
vattenkraftutbyggnaderna har man ännu ej kunnat tillfredsställa
efterfrågan på elektricitet och man väntar sig även för
framtiden kraftigt stegrade elbehov. Endast en radikal höjning
av elpriserna anses kunna nämnvärt dämpa efterfrågan
(Nordisk Kontakt 1955 h. 6 s. 22). Lr

Fig. 1. Ambulansbåt av lättmetall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free