- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
594

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

594

TEKNISK TIDSKRIFT

Det är givet att det finns mycket kvar för människan att
lära. Kanske mer än hon lärt sig sammanlagt till i dag.
Det går därför icke att helt avfärda tanken på att
inter-planetarisk förbindelse kan uppnås. Drivkraften vid en
reguljär sådan förbindelse måste emellertid erhållas
genom någon ny metod, som nu icke är känd. Förf:s försök
att diskutera elektromagnetiska fält m.m. övertygar inte.
Dessutom finns ingen fullgod förklaring, varför dessa
flygande tefat icke lyder under de vanliga naturlagarna.

BMW

Båtmotorer, 2:a uppl., av Björn Bergwik. Bonniers,
Stockholm 1955. 368 s., 160 fig., 3 tab. 25 kr.

Boken utgör en något omarbetad upplaga av "Motorbåtar
och Båtmotorer" som utkom 1938. Ändringen av titeln
synes omotiverad eftersom ett hundratal av de 370 sidorna
behandlar annat än motorer. Sålunda skildrar förf. i
jagform sina erfarenheter av sin egen passbåts styrinrättning,
hur han rengör sin sufflett m.m. En mera adekvat titel på
boken hade varit "Jag och min passbåt".

Dispositionen verkar rörig. Kapitlet om styrinrättningen
har t.ex. hamnat mellan kapitlen om ljuddämpare och
bränslesystem.

Man väntar sig ju att en bok om båtmotorer skall
behandla i första hand marinmotorer och sedan eventuellt
ombyggnad av bilmotorer. Så icke denna bok.
Marinmotorerna nämns i förbigående på 6 s. där man får veta att
tvåtaktaren har färre rörliga delar än fyrtaktaren och att
"backslaget kan bli det verkliga bakslaget" när man köper
en begagnad motor. Man får vidare veta att dieselmotorn
är ekonomisk i drift och att utombordsmotorn för oväsen.
Ingen betvivlar att förf. är mycket skicklig på att bygga
om bilmotorer till båtmotorer, men det är synd att han
inte på ett sakligt sätt kan framföra sina erfarenheter.

Förläggaren borde ha gått mycket hårt fram med
rödpenna i manuskriptet och strukit alla "pratiga" utvikelser
i stil med inledningen till kapitlet om instrumenten:
" ’Våra sunda fem’ som man brukar kalla våra sinnen
räcker inte alltid till för oss utan vi behöver ibland en del
hjälpmedel. Ena gången är det glasögon, andra gången
hörlurar, tredje gången något annat vi är nödsakade lita
till för att rätt kunna uppfatta vad som händer. I en
motor försiggår åtskilligt för oss icke uppfattbart, men som
kan vara både bra och viktigt att äga full kännedom om
och detta får vi med tillhjälp av alla de olika instrument
tekniken frambringat."

Kapitlet om dimensionering av vattenpumpen är mycket
oklart. Förf. framhåller inledningsvis att vi måste "göra
klart för oss att motorn inte alls behöver så stor pump
som vi tror" och att det är viktigt att "motorn inte får gå
iskall", den skall "vara riktigt het efter det begrepp vår
känsel har om hetta". Sedan ges några mystiska värden
på olika pumpdimensioner och motsvarande kapaciteter.
Några direktiv för hur man till en given motor skall
dimensionera pumpen ges inte.

Avsnittet om backslag beskriver mycket utförligt olika
konstruktioner och deras verkningssätt; man märker att
förf. vet vad han talar om. I kapitlet om
backslagsrepara-tioner talas om smörjning av backslag och om hur man
låser en mutter med saxpinne, däremot ingenting om
reparationer.

En del påståenden som förf. kommer med har man nog
lite svårt att sätta tro till. Det talas t.ex. om att
sandkorn i ett gummilager för propelleraxeln inte gör någon
skada därför att kornen pressas in i gummit. Det
stämmer nog vad lagret beträffar, men hur går det med axeln?

Ett annat påstående gäller motorns automatik. Vad skall
det tjäna till att krångla med ett slags omvänd
vakuumreglering av tändningen såsom förf. tycks ha gjort, när
det finns den lätt inställbara centrifugalregleringen? En
båtmotor går ju med praktiskt taget konstant belastning.
Vidare måste lämpligheten av automatisk "choke"
ifrågasättas.

Förf:s passbåt torde väl vara ganska ensam om att vara
utrustad med en magnet som drivs med 1,5 gånger
vevaxelns varvtal.

Att bestämma en motors tomgångsvarvtal genom att lägga
fingret på en ventillyftare och räkna antalet lyft per
tidsenhet kan ju eventuellt låta sig göra på en
toppventilmotor. Att försöka metoden på sjön är dock knappast
möjligt, då övervägande antalet båtmotorer väl ändå har
sid-ventiler.

Boken har vunnit åtskilligt på att den nya upplagan
tryckts glesare så att innehållet har spritts ut på 367 s.
mot den första upplagans 236 s. Hade sedan allt
ovidkommande prat strukits, kunde den första upplagans tjocklek
ha behållits.

Trycket och bildmaterialet är verkligt förklassigt.

Hans-Eric Lorentz

Storstadens trafikproblem. IVA:s
Transportforskn.-komm. Medd. 26, Stockholm 1955. 34 s., 27 fig. 15 kr.

Meddelandet innehåller de föredrag med åtföljande
diskussion som hölls vid Transportforskningskommissionens
årsmöte 1954, nämligen "Trafikens utveckling och
trafikbehoven inom storstaden", av Torsten Åström, "Den
individuella persontrafiken", av Sune Lindström, "Den
kollektiva persontrafiken", av Stig Samuelson och "Stadsplanens
rationella utformning", av Sven Markelius.

Diskussionen har rubricerats "Varutrafik och
lagerhållning i storstaden", och har fått formen av ett samtal
mellan Carl Petri, Curt Sandström, Rolf Stéenhoff, Mats
Stolpe och Sven L Lundberg.

Framhållandet av de alltmer ökande trafiksvårigheterna i
storstaden, speciellt på grund av den individuella
persontrafiken och varudistributionen, särskilt vid rusningstider
och i centrala stadsdelar, löper som en röd tråd genom
alla föredragen, och många förslag att avhjälpa eller
rättare sagt att lindra de framhållna olägenheterna anförs.

E Nothin

"Varmbearbetning, glödgning och betning av Monel,
Nickel och Inconel" är en handledning på 50 s. med 33
fig. och 10 tab., som utgivits av Henry Wiggin & Co. Ltd.,
vars representant i Sverige är Agentur- och ingenjörsfirma
Harald Pihl, Stockholm.

Det är mycket viktigt att värmningen vid
varmbearbetning av legeringar med hög nickelhalt utförs på rätt sätt.
Svavelföroreningar måste undvikas. Materialen kan dock
bl.a. hammar- och hejarsmidas. Erforderliga hjälpmedel
vid värmningen, kontrollen av ugnsatmosfären samt
lämpliga värmningstemperaturer och -tider behandlas. Vidare
rekommenderas material för sänken och
skäggningsverk-tyg samt anges hållfastheten på smidda detaljer.

Liknande uppgifter lämnas för korrekt mjuk-, blank- och
avspänningsglödgning.

Under rubriken betning redogörs för rengörings- och
av-fettningsmetoder, betbads sammansättning för att ge en
blank yta, avlägsna oxid och slagg, orsaker till och sätt
att avlägsna kopparbeläggning, andra missfärgningar samt
i ytan inbäddade järnpartiklar.

Häftet kompletterar väl tidigare utgivna publikationer om
nickel och nickellegeringar. Det erhålles gratis. O A

Tvätt, Bostadskollektiva Kommitténs betänkande III.
SOU 1955 nr 8. Stockholm 1955.

I en betänkandedel behandlas textilförbrukning och
textilutveckling; tvättbehov, intervaller mellan tvättarna,
tvättutrustning, tvättvanorna förr och nu; reformarbetet på
tvättfrågans område, förbrukning av tid och pengar vid
olika tvättformer, val av tvättform (även vid olika
bebyggelsetyper), statliga åtgärder för lösande av hushållens
tvättproblem, lokala och centrala organisationsfrågor,
forskning, upplysning och utbildning.

I en utredningsdel diskuteras tekniska och ekonomiska
frågor, såsom tvätteori, tvättutrustning, vatten, elkraft,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free