- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
596

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

596

TEKNISK TIDSKRIFT

Då oc går mot noll erhålles härav

I D , . 3 R 5

r = –E R dvs. for £ = — blir — = —

1 — b a rö

Några problemlösare har i stället undersökt
tyngdpunktens höjdvariation genom derivering. — På något av de
nu anförda sätten har uppgiften behandlats av N F
En-ninger, V Jaanivald, K J E Westerberg, T Ygge, Uno
Olsson, Fang-chao Hoh, sign Storm, N E, G Lg, O E och öl.
— En enkel bilösning har presterats av hr Enninger, som
observerat den approximativa likformigheten mellan
trianglarna PQO och TQK. Härav

A Lg

Debatt

Teknikerbristen

I uppsatsen "Teknikerbristen" (Tekn. T. 1955 s. 429)
lägger professor R Woxén huvudansvaret för det uppkomna
läget på näringslivet. Då undertecknad, som var
ordförande i "1940 års sakkunnige för den högre tekniska
undervisningen", ej kan finna detta rättvist, ber jag att få erinra
om följande.

I nämnda sakkunniges betänkande av den 9 oktober 1943
lämnas i kap. 6 en redogörelse för den genom de
sakkunniges försorg gjorda undersökningen rörande landets
behov av ingenjörer, högskole- och andra, byggd på ett
vidlyftigt statistiskt material. De sakkunnigas huvudslutsats
av utredningen blev, att de båda högskolorna i Stockholm
och Göteborg skulle utbyggas för att kunna inta
sammanlagt 700 studerande per år. Statsmakterna accepterade detta
som grundval för utbyggandet.

Det var emellertid svårbedömbara tider, när det gällde
att bestämma utbyggnadstakten. Ä ena sidan kunde
konstateras en ovanligt stark stegring av ingenjörsbehovet
under de senaste 6—7 åren, medan det å andra sidan
befarades — ej minst på högsta ort —, att efter krigets
avslutande skulle följa ett bakslag i utvecklingen analogt
med det, som inträffat vid första världskrigets slut och
som då utlöste en stor arbetslöshet bl.a. inom kretsen av
högskoleingenjörer.

I anslutning till ovannämnda utredning framförde de
sakkunnige därför den åsikten (betänkandet s. 99—100!), att
det vore lämpligt att undersöka ingenjörsbehovet vart
femte år.

Om man följt denna de sakkunnigas anvisning, hade man
nu medhunnit ytterligare två undersökningar och sålunda
haft fastare utgångspunkter för bedömande av
ingenjörs-behovet och utbyggnadstakten. Detta hade varit av så
mycket större betydelse, som världskonjunkturen förlöpt på
ett helt annat sätt än man före andra världskrigets slut
föreställde sig. Det kanske även befunnits lämpligt att
förbereda vissa jämkningar i ramen för de tekniska
högskolornas utbyggnad.

Liksom på andra undervisningsområden torde det väl
närmast tillkomma vederbörande överordnade
myndigheter att vaka över, att de tekniska högskolorna till sin
omfattning, organisation och utrustning svara mot behovet
inom landet. Det synes ej vara någon mening med, att den
ena skyller på den andra, utan vill man hoppas, att
överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna nu tar ett fast
grepp på frågan för att få till stånd den utredning av
prognosnatur, som kan indikera landets ingenjörsbehov.
Man torde därvid kunna nöja sig med att få fram
utredningsresultat för vart femte år. G Malm

F.d. generaldirektören G Malm fäster sig vid en detalj i
min uppsats nämligen att jag tillåtit mig lägga huvud-

ansvaret för bristen på högskoletekniker på näringslivet.
Nåja, några exempel — i DN den 13.8.43 skrev jag: "För
ögonblicket råder ett skrämmande underskott på
tekniker. De nyutexaminerade civilingenjörerna äro
kontra-herade av företagen långt innan de lämnar oss–-"

— i SvD den 15.3.46: "Med hänsyn till det stora
underskottet på ingenjörer i vårt land framstår det som god
statlig politik att snarast möjligt investera pengar för
utbyggnad av våra tekniska högskolor" — i SvD den 9.2.52:
"250 ingenjörer skulle kunna placeras på en dag, så akut
är bristen just nu och högskolans utbyggnadsprogram är
genomfört till hälften." Då dylika uttalanden icke
medförde något märkbart resultat är det naturligt att jag i mina
skriftliga och muntliga uttalanden under det senaste
halvåret skärpt tonen. Min förhoppning har då givetvis varit
den att en positiv kritik skulle kunna utlösa en värdefull
reaktion. Så synes också ha blivit fallet eftersom man nu
inom stor del av näringslivets olika områden igångsatt
prognosverksamhet rörande ingenjörsbehovet.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen utförde otvivelaktigt ett för landets tekniska
högskolor synnerligen värdefullt arbete. Det oaktat får ju
icke varje detalj i deras betänkande betraktas som
sakro-sankt och det gäller exempelvis undersökningen rörande
landets behov av civilingenjörer. De sakkunniga redovisade
synnerligen ingående landets tillgång på ingenjörer av
olika slag samt skriver sedan: "Det finnes därför enligt
de sakkunnigas mening ingen annan väg att gå än att
taga till utgångspunkt den kända utvecklingskurvan för
intagna studerande och utexaminerade civilingenjörer från
KTH + CTH under en längre period, lämpligen sedan
sekelskiftet, och extrapolera medellinjen (trenden) i
densamma efter sannolika grunder." Det är härom jag har
avvikande mening. Trenden var nämligen lineär och den
ram man kom fram till — 700 intagna studerande per år

— ger icke den ram för de båda högskolorna som de
sakkunniga tänkt sig nämligen: "de för ramens storlek
grundläggande delarna av stommen måste från början tagas till
med tillräckliga mått." Man borde i stället för en
undersökning ha sökt genomföra en prognos i modern
mening.

Styrelsen för Tekniska Högskolan i Stockholm framhöll
också i sitt remissvar 1944 bl.a. att då frågan om
nybyggnader för de lägre årskurserna vid CTH bleve aktuell
borde man överväga om inte de sex avdelningar som finns
vid CTH borde utbyggas till samma storlek som
motsvarande avdelningar vid KTH vilket skulle innebära en
ytterligare ökning av antalet nyantagna vid CTH med i runt
tal 100 studerande utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Tanken att överstyrelsen för de Tekniska Högskolorna
skulle hålla i prognosfrågan kan jag icke helt dela. En
prognos måste först och främst omfatta näringslivets och
försvarsväsendets sannolika utveckling och behov och
den måste avse högskoletekniker, vissa naturvetare samt
läroverksingenjörer och institutsingenjörer.
Prognosverksamheten bör därför i samlad form handhas av annat
organ än det som nu endast har med den högre
ingenjörsutbildningen att göra. Härtill kommer ju att
prognosverksamhet nu pågår i stor omfattning samt att statsministern
helt nyligen offentligen uttalat att det från många håll
framförda önskemålet om ordnad prognosverksamhet
kommer att bli tillgodosett. När sedan prognoser
föreligger, då först blir det aktuellt att överväga huruvida de
för de båda tekniska högskolorna fastställda
generalplanerna skall bibehållas eller i vad mån avvikelser bör göras.

R Woxén

Rättelse. I Tekn. T. 1955 h. 24 s. 578 har uppgivits att
hyttan, koksverket, kraftstationen, glasverket och
järnsvampverket i Oxelösund ägs av Grängesbergsbolaget.
Dessa anläggningar tillhör Oxelösunds Järnverks AB som
är ett från Grängesbergsbolaget fristående företag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free