- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
599

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1955 - Mackinac-bron, av D B Steinman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 juni 1955

599

en kapplöpning emot tiden och en kamp emot
elementen. Isförhållandena i sundet begränsar
den normala arbetssäsongen till 8 månader. När
sundet frös till den 14 januari 1955 och arbetena
måste inställas var huvudspannets två pelare
välbehållna nere vid berget under sundet och
sidospannspelarna och förankringarna avslutade.

Säkerhetsfrågor

På grund av den ovanliga brecciaformationen
hade det sagts att berget under sundet ej skulle
kunna bära brons vikt. Geologiska studier,
laboratorieprover och provbelastning av själva den
undervattensklippa som skulle bära tornet
klargjorde dock att berget under sundet med
säkerhet kunde bära mer än 600 t/m2. Detta är mer än
fyra gånger så mycket som den största möjliga
last som kommer att ställas på berget genom
bron vid kombination av egenvikt, trafik, vind
och istryck. Grunderna utbildades så att det
maximala resulterande trycket på den
underliggande klippan hölls under 150 t/m2.

Mycket starka istryck kunde befaras i sundet.
I litteraturen anges att det största istryck som
någonsin uppmätts är 30 t/m pelarvidd. Det
största istryck som kunnat framställas i
laboratoriet under kontrollerbara förhållanden är

34 t/m pelarvidd. Pelarna konstruerades
emellertid för ett hypotetiskt, omöjligt istryck av 170
t/m. Den största vindhastighet som någonsin
uppmätts i närheten är 35 m/s. Detta motsvarar en
vindkraft av högst 100 kg/m2. Bron
konstruerades för en hypotetisk, osannolik vindkraft av
250 kg/m2.

Pelarna är skyddade genom stålspont,
stålkassu-ner samt pansarplåt. Tornpelarna, fig. 3, som är

35 m i diameter, innehåller vardera 60 000 m3
betong, som uppbär en stålkonstruktion vägande
27 000 t. Den totala kabelkraften på varje
förankring, fig. 4 och 5, är approximativt 27 000 t.
Betong vikten enbart i varje ankare är omkring
5% gånger större än denna dragkraft eller
155 000 t motsvarande 65 000 m3 betong. Denna
motståndsvikt ökas ytterligare av de intilliggande
fackverksspannens stödtryck.

Stabilitet

Förstyvningsbalkarna i huvudspannen är 11,6 m
höga motsvarande 1/100 av spannlängden. Detta
är samma förhållande som antagits för den
planerade Severnbron i England och 68 % större än
samma höjdförhållande i Golden Gate-bron. Till
och med utan detta väl tilltagna höjdförhållande
skulle Mackinacs hängspann ha haft mer än
tillräcklig aerodynamisk stabilitet. Tvärsnittet har
valts så att orsaken till aerodynamisk
ostabilitet; de vertikala och torsionella aerodynamiska
krafter, vilka bidrar till att orsaka
vindsvängningarna, elimineras.

En viktig åtgärd som bidrar till brons höga grad

Fig. 5. Betonggjutning i norra kabelankaret byggt inom
en rektangulär kassun av stålspant.

av aerodynamisk stabilitet, är inläggandet av
vida öppningar emellan förstyvningsbalkarna
och brobanans ytterkant.
Förstyvningsfackver-kens inbördes avstånd är 21 m men brobanan är
endast 15 m bred, vilket ger 3 m vida öppna fält
på varje sida på hängbrons hela längd, fig. 6.
Denna anordning har sedan 1940 använts vid
byggandet eller ombyggnad av alla stora
häng-broar. För att ytterligare öka den aerodynamiska
stabiliteten har motsvarigheten till en bred
longitudinell öppning inlagts mitt i farbanan. De två
yttre körbanorna, var och en 3,6 m bred har
gjorts hela. De två inre körbanorna och
mittre-fugen har gjorts i öppet gallerverk.
Vindtunnel-provningar har bestyrkt detta tvärsnitts höga
aerodynamiska stabilitet.

Maximal torsionsstabilitet har åstadkommits
genom två vindförband, ett i underramens och
ett i överramens plan. Dylika anordningar har
nyligen installerats i Golden Gate-bron.

Två år efter att konstruktionsutförandet be-

Fig. 6. Tvärsnitt av Mackinac-brons hängspann,
konstruerade för högsta aerodynamiska stabilitet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free