- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
600

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

600

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 7. Nedsättning av ring 5 på kassunen vid södra
huvudtornets pelare, berg nåddes vid djupet 63 m.

stämts och entreprenadkontrakten tecknats har
nu 1955 omfattande vindtunnelprovningar
utförts på en dynamisk bromodell i stor skala.
Ingen modifikation av konstruktionen har
befunnits nödvändig eller önskvärd. Bron har
fullständig och absolut aerodynamisk stabilitet emot
vertikala svängningar, emot torsionssvängningar
och emot kopplade svängningar (kombinerat
vertikala och torsionella) vid alla vindhastigheter
och vid alla angreppsvinklar. Provningar med
angreppsvinklar upp till 20° och över alla
vindhastigheter upp till 80 m/s har ej kunnat
framkalla någon antydning om instabilitet.

Data

Brons totala längd inklusive tillfartsspann är
8 100 m. Underbyggnaden (ankare, pelare och
grundläggningar) innehåller 340 000 m3 betong,
varav 270 000 m3 gjutits under vatten.
Stålöverbyggnadens totala vikt (kablar,
konstruktionsstål och brobana) är 60 000 t. De 33 spännen
uppbärs av 34 pelare. De två huvudpelarna har
nedförts, den ena genom 43 m vatten och 20 m

Fig. 8. Kranbåtar som muddrar jord, när den cirkulära
kassunen för norra huvudtornets pelare sänks till berget
61 m under vattenytan.

jord den andra genom 30 m vatten och 30 m
jord, fig. 7 och 8. Underbyggnadsentreprenaden
uppgick till 25 736 600 $ och
överbyggnads-entreprenaden, stålkonstruktion och kablar till
44 532 200 $. Det senare är den största enstaka
entreprenadsumma som någonsin förekommit i
brobyggnadshistorien.

Ehuru hängspannet kommer de andra spännen
att verka små har kontinuerliga balkspann av
märklig längd använts över en sekundär klyfta
i korsningen. Tjugo spann över de djupa delarna
av sundet har längder mellan 170 och 100 m.
Dessa spannlängder bestämdes ekonomiskt av de
pelare som behövdes för att emotstå istrycket
med den stora säkerhetsfaktor som använts.

Användning av prepaktmetoden för att gjuta
betong i grunderna till Mackinac-bron har
möjliggjort ett världsrekord för
undervattensgjut-ning från en enstaka flytande betongstation:
3 900 m3 på 24 h.

Danmarks energiförsörjning. Danmark lider liksom
övriga nordiska länder brist på fossila bränslen.
Huvudposterna i den inhemska bränsleproduktionen utgörs av torv,
brunkol och ved. Av dessa råvaror har torven alltid varit
den, som synts erbjuda de största reserverna. Man
beräknade vid en undersökning 1940 att torvmosssarna i
Danmark upptog en yta av ca 1 300 km2 motsvarande ca
100 Mt stenkol (Sveriges 60 000 km2 torvmossar motsvarar
ca 4 000 Mt stenkol). Allt detta är dock ej möjligt att
utnyttja med nuvarande metoder. Av brunkolstillgångarna
återstår nu endast en kvantitet motsvarande ca 10 Mt
stenkol. Brännveden spelar en obetydlig roll och motsvarade
1937—1939 endast ca 4 % av den totala
bränslekonsumtionen. Efterforskningar bedrivs för att finna nya
energikällor i den danska jorden. Man har bl.a. funnit naturgas,
dock endast i en omfattning motsvarande ca 10 000 t
stenkol per år. Borrningar i södra Jylland tyder på
stenkolsförekomster, men dessa ligger på sådant djup, att
brytning ej kan löna sig. Däremot har man förhoppningar att
finna utnyttjningsbara oljelager.

Landet kommer dock att förbli nästan helt beroende av
import för sin energiförsörjning. Vid avspärrningen under
det senaste världskriget exploaterades emellertid
tillgångarna av huvudsakligen torv och brunkol, och vissa år
täckte den egna bränsleproduktionen mer än 50 °/o av den
totala konsumtionen. Det skulle dock knappast vara
tänkbart att uppnå sådana resultat i framtiden. De kända
resurserna av exploateringsvärd torv och brunkol kan ge
en energi motsvarande 45 Mt stenkol, vilket skulle täcka
landets nuvarande energibehov i ca 4 år.

Bränsleförbrukningen har ständigt stegrats sedan början
av detta sekel. Speciellt har energibehoven starkt ökat
sedan 1945. Den totala bränsleförbrukningen motsvarade
4,9 Mt stenkol 1925 och 10,6 Mt 1952, vilket innebär en
ökning med närmare 3 °/o per år. Denna ökning beror
framförallt på industriproduktionens utveckling samt på
stegringen av den privata energiförbrukningen för
uppvärmning och hushållsbruk. Järnvägar och gasverk och i
mycket stor utsträckning även elverk är helt beroende av
bränsleimport. Mer än 95 % av den elektriska energin
produceras i ångkraftverk.

Elkraft har importerats från Sverige sedan 1915. Denna
import, som maximalt har uppnått ca 300- 108 kWh (1953)
spelar emellertid en mindre roll i den totala
energikonsumtionen. Underhandlingar med Norge om import i
större skala har pågått men ännu ej lett till resultat (Inga
Elfman i Ymer 1954 h. 4 s. 241). Nils Holmin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free