- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
601

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 juni 1955

601

Den svenska atomreaktorn

621.039.42(485)

Den första svenska atomreaktorn (Tekn. T. 1953 s. 886)
har byggts i ett bergrum under IVA:s försöksstationer i
Stockholm. Bergrummet har förbindelse med markytan
genom två vertikala schakt (fig. 1) av vilka det ena (t.v.)
innehåller två hissar, en spiraltrappa och
ventilationskanaler samt det andra (t.h.) en trappa och grova kanaler för
luft som går till och från reaktorns värmeväxlare.

Ett vertikalt hål, ca 0,6 m i diameter, är borrat genom
berget mitt över reaktorns centrum. I det skall man
montera ett evakuerat rör som ger 25 m löpsträcka vid arbete
med en snabb mekanisk bländare ("chopper") för
neutroner från en central kanal i reaktorn. Neutronflödet i
denna delas av bländaren upp i pulser, var och en
bestående av neutroner med olika hastigheter. På löpsträckan
delas därför en puls upp i flera neutrongrupper som
ankommer till dess slut på olika tider. Anordningen skall
användas bl.a. för mätning av materials neutronabsorption.

Reaktorn är av i princip samma typ som CP 3 vid
Ar-gonne National Laboratory (Tekn. T. 1951 s. 108), den
norska Jeep (Tekn. T. 1951 s. 643) och den franska Zoë
(Tekn. T. 1951 s. 801) efter dennas ombyggnad. Den har
naturligt uran som bränsle, tungt vatten som moderator
och luftkylning. Den är konstruerad för 300 kW men
torde vintertid kunna köras med avsevärt större effekt.
För närvarande får den köras med 100 kW. Man drev
den i början vid 1 kW men skall under sommaren 1955
öka effekten till den tillåtna gränsen.

Reaktortanken

Reaktortanken (fig. 2 och 3) är av Reflektal, en legering
av aluminium (99,99 °/o renhetsgrad) och 0,5 %> magne-

Referat av Sigvard Eklunds uppsats i Kosmos 1954 s. 141—163.

Fig. 1. Reaktoranläggningen under IVA:s försöksstationer;
A reaktorn, B hisschaktet, C trappschaktet, D våning för
ventilationsteknisk utrustning, reservkraftaggregat m.m., E
aktivt kemiskt laboratorium, F och G förråd för preparat
resp. aktivt avfall, H kemiskt extraktionslaboratorium, 1
förrådsbehållare för tungt vatten, K värmeväxlare L fläkt
för värmeväxlaren (70 hk).

Fig. 2. Snitt genom reaktorn; A strålskydd, B spalt för
kylluft mellan strålskydd och reflektor, C reflektor, D
kyl-luftinlopp för reflektorn, E förrådsbehållaren, F
strålskydd på vagn för preparat som skall bestrålas i
centralkanalen, G lufttrumma för reflektorns kylluft, H ledningar
för tungt vatten, I regleringsplåt, K rör för säkerhetsstav,
L lock i vilket uranstavarna hänger, M strålskydd
bestående av järnlock med hål för uranstavarna, N strålskydd
av betong.

sium. Den är cylindrisk och har kupad botten. Dess
diameter är 1,85 m och största djup 2,54 m; plåttjockleken är
3,5 mm i den cylindriska delen och 5 mm i bottnen.
Tanken hänger med sin fläns i en i strålskyddet ingjuten ring.

Korrosion av uranstavarnas aluminiumkapsling uppstår
särskilt lätt i gränsytan mellan det tunga vattnet och
gasrummet i reaktortanken, om syre är närvarande.
Atmosfären i tanken är bl.a. av detta skäl helium som med ett
par fläktar bringas att cirkulera genom en
palladiumkata-lysator vid vilken eventuellt bildad tung knallgas omsätts
till vatten.

Bränslet

Uranstavarna är 126, var och en vägande ca 23 kg. De
hänger i ett vid tanken fastskruvat lock i ett hexagonalt
gitter (fig. 4) med 145 mm centrumavstånd. Deras
diameter är 29 mm och längd något varierande efter tankens
kupade botten. De är kapslade i Reflektal, som man efter
kapslingen behandlat i syra, polerat elektrolytiskt och
anodoxiderat för att ge dem korrosionsbeständig yta.
Denna torde tillåta en vattentemperatur på 50°C.

Pumpar och rörledningar

För uppfordring av tungt vatten från förrådsbehållaren
(fig. 2) till reaktortanken och för cirkulation av tungt
vatten mellan denna och värmeväxlaren används pumpar
av rostfritt stål med kolringstätningar.
Uppfordringspumpens kapacitet kan minskas till 60 eller 12 1/min genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free