Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1955 - Den svenska atomreaktorn, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3.
Reaktortanken i strålskyddet
innan reflektorn
satts in; i
förgrunden t.h.
aluminiumkassett för en
reglerings plåt.
Fig. 5. Reflektorns
insida; A
tangentiella kanaler, B
aluminiumkassetter
för
reglerings-plåtarna.
inkoppling av strypflänsar, varigenom vattennivån i
reaktortanken kan fin justeras. Cirkulationspumpen är på 1000 1/min.
Då reaktiviteten är temperaturberoende, måste det till
reaktortanken strömmande vattnets temperatur hållas
konstant. Detta uppnås genom att vattnet vid behov kan ledas
förbi värmeväxlaren. Ungefär en tusendel av det
cirkulerande vattnet leds genom en med deuteriumjoner mättad
blandbäddsjonbytare för absorption av joner som kan
förorena det tunga vattnet. Alla ventiler är av rostfritt stål
och rörledningarna av samma material eller aluminium.
Värmeväxlaren
Den varma luften från reaktorn leds genom en
värmeväxlare av korsströmstyp. Den är av rostfritt stål. En
luftström på högst 24 ms/s kan blåsas förbi kylrören. Kyl-
Fig. 4. Reaktortankens topp utan skyddslock; A tanklockets
översida, B hål för uranstav, C centralkanalen, D hål för
säkerhetsstavarna, E sargar för järnlocken, högst upp sarg
för betonglocket.
ningen kan regleras genom att en viss del av luften leds
förbi värmeväxlaren i en shuntledning.
Reflektorn
En reflektor av ca 50 t grafit (fig. 5) omger
reaktortankens botten och mantel. Den består i huvudsak av 18 lager
grafitstavar 185 X 185 mm i tvärsnitt. I reaktorns västra
fasad har man erhållit en termisk kolonn genom att bygga
ut reflektorn genom ett 1,50 X 1,64 m hål i strålskyddet.
För att så litet y-strålning som möjligt skall uppstå vid
neutronabsorptionen i kolonnens sidor har strålskyddet
där förstärkts genom inmurning av betongsten,
innehållande 2,5 °/o bor.
Reflektorn kyls med en luftström (högst 2,5 m3/s) som
passerar uppåt mellan denna och tanken och sedan via
en horisontell spalt nedåt mellan reflektorn och
strålskyddet. Luften går sedan genom ett glasullsfilter, vars
radioaktivitet övervakas med en jonisationskammare, och
blåses slutligen ut genom skorstenen (fig. 1). Hela volymen
innanför strålskyddet hålls vid undertryck varigenom
ingen radioaktiv gas kan läcka ut.
Strålskyddet
Reaktorns strålskydd är av betong, försatt med totalt
1 500 t järnmalm till en volymvikt på 3 800 kg/m3. Dess
tjocklek är i allmänhet 1,8 m. På insidan är det klätt med
kadmium som är överdraget med aluminiumplåt för att
rummet innanför strålskyddet inte skall bli förorenat med
starkt neutronabsorberande kadmium. En väsentlig
absorption av termiska neutroner sker i kadmiumplåten, och
den härvid alstrade y-strålningen får då längsta möjliga
väg genom strålskyddet. Dettas tak består av ett inre
järnlock med hål för insättning och uttagning av uranstavar
och ett yttre lock av betong (fig. 2). Under betonglocket
kommer ytterligare strålskydd i form av lock av borerad
paraffin och järn att placeras.
Bestrålningskanaler
Genom strålskyddet går ett antal bestrålningskanaler av
olika form och storlek; 40 av dem är horisontella och de
övriga 20 vertikala. Vissa av dem är tillgängliga från två
olika nivåer under reaktorn. En vertikal och fem
horisontella kanaler går genom reaktortanken (fig. 6). Den
förra är ett 154 mm rör i tankens centrum. Ett antal rör
har gjutits in i strålskyddet för mätning av strålningens
absorption och fördelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
