- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
607

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 juni 1955

607

Eldsläckning med kolsyra

Kontorschef Gunnar Nyås, Stockholm

614.844/.845 : 661.97

Koldioxid eller kolsyra har många egenskaper som gör
den lämplig till eldsläckningsmedel. Den kan lätt
framställas till lågt pris då man numera får den som biprodukt
vid flera tillverkningar. En av dess viktigaste fördelar
framför andra eldsläckningsmedel är att den inte skadar några
material. Kolsyra är nämligen inert, dvs. den påverkar
inte nämnvärt några organiska eller oorganiska ämnen.
Dessutom försvinner den restlöst efter användning,
eftersom den är gasformig vid vanlig temperatur.

Egenskaper

Kolsyra släcker huvudsakligen genom kvävning, men den
har också någon kylande verkan genom att den vid
expansion ur det tryckkärl, där den förvaras, absorberar
värme. Den har dock så lågt specifikt värme att
kylningen inte har stor betydelse.

Om luftens syrehalt sänks från normalt ca 21 °/o till
15 °/o, kan nästan inga ämnen brinna i den. Man kan lätt
sänka syrehalten genom att spola bort luften från
brandstället med kolsyra. Detta går snabbt med nuvarande
kolsyreanläggningar som på mindre än en minut kan ersätta
all luft i ett rum med kolsyra.

Kolsyra behöver inte förvaras på frostfri plats då den
tål nedkylning till — 40°C utan att dess släckningsförmåga
minskas märkbart. Den är vidare elektriskt oledande och
därför särskilt lämplig för användning i lokaler,
innehållande högspänningsanläggningar. Kolsyra kan lagras hur
länge som helst utan att den förändras varför
kolsyreanläggningar kan förbli användbara i årtionden utan
ändring eller laddning.

Manuellt manövrerade aggregat

Utrustningar för släckning med kolsyra, avsedda för
manuell manövrering, består av en eller flera
sammankopplade kolsyretuber. Till dessa ansluter man t.ex. en slang,
upplindad på slangrulle och i ändan försedd med ett
munstycke eller ett snörör. Vid brand öppnas kolsyretubens
ventiler, så mycket slang, som behövs för att man skall nå
eldhärden, dras ut, och man släcker på samma sätt som
med en eldsläckare.

Fig. 1. Kolsyresprinkler med mekanisk-automatisk
utlösning; 1 brandskåp för handutlösning, 2 lod, 3 ventil, 4
kolsyreledning, 5 kolsyrebehållare, 6 fastsättningsklammer, 7
brandlås, 8 smältmetall, 9 nitrerad tråd, 10 brandlina, 11
dimtratt, 12 objekt som skall skyddas.

Aggregat av denna typ är vanliga i utlandet, och man har
under senare år börjat använda dem även i Sverige. De
finns t.ex. i några ställverk och omformarcentraler.
Vanligen placeras de emellertid i stora lokaler där man har så
brandfarlig tillverkning att man inte räknar med att kunna
släcka en eventuell brand med handeldsläckare.

Vid ett annat utförande dras en rörledning från
kolsyretuberna till den plats där brand befaras, t.ex. ett
olje-härdningskar eller en maskin. Man placerar fasta
munstycken på rörledningen så att objektet kan inneslutas i ett
moln av kolsyra så snart tubernas ventiler öppnas.
Installationer av denna typ har gjorts bl.a. för
plastbelägg-ningsmaskiner, i vilka brand lätt kan uppstå vid plastens
torkning, och för brännlackeringsugnar.

Manuellt manövrerade utrustningar har emellertid
olägenheten att personal, som kan hantera den, måste finnas till
hands. Detta innebär givetvis en viss osäkerhet, särskilt
vid explosionsartade bränder.

Automatiska utrustningar

En automatisk kolsyresprinkler kan liksom andra
sprink-ler själv upptäcka elden, alarmera personalen och släcka.
Den kan utlösas mekaniskt eller elektriskt.

Mekanisk-automatiska anläggningar består i regel av en
eller ett par kolsyrebehållare innehållande 20—30 kg
kolsyra. I den lokal som skall skyddas spänns en lina i taket
(fig. 1) och på lämpliga ställen i den fästs ett eller flera
brandlås, som automatiskt öppnas vid förhöjd temperatur
eller öppen eld. I linans ena ända hänger ett lod, som
faller när ett brandlås öppnas; genom dess rörelse öppnas
kolsyrebehållarnas ventiler. Kolsyra strömmar då snabbt
genom rörledningar och munstycken ut i lokalen och
kväver elden.

Mekaniska anläggningar används huvudsakligen för
mindre lokaler med upp till 50 m3 volym. Oftast
förekommer de i små transformatorrum och ställverk, men de
installeras också i mindre förråd av oljor eller färger.
Elektrisk-automatiska anläggningar är emellertid vanligast.
Liksom de mekaniska anläggningarna består de av ett
batteri kolsyrebehållare och ett rörledningssystem, men för
deras utlösning används termokontakter eller andra
detektorer, utplacerade i det rum som skall skyddas mot brand.
Vid en sådan ger detektorn en elektrisk impuls till ett
utlösningsaggregat som över reläer och lod öppnar
kolsyrebehållarnas ventiler.

Vid elektriska anläggningar kan också den utströmmande
kolsyran dirigeras till olika rum med ventiler som
manövreras av reläer. Ur ekonomisk synpunkt är detta fördelaktigt
därför att man då inte behöver ha en större mängd kolsyra
tillgänglig än den som fordras för det största rummet.

De flesta anläggningarna i Sverige har installerats som
skydd för transformatorrum, ställverk och generatorer. De
förekommer emellertid över huvud taget på alla ställen
där släckning med kolsyra är lämplig.

När skall kolsyra användas?

Utom kolsyra finns det flera eldsläckningsmedel med
mycket goda egenskaper, och det gäller därför att välja
det som är lämpligast i ett aktuellt fall. Då kblsyra
släcker genom kvävning, är den effektivast mot bränder som
inte behöver kylas eller som inte kan släckas med vatten,
t.ex. bränder i oljor och andra eldfarliga vätskor.

Den används också med fördel mot bränder i
elanläggningar därför att den är oledande. Genom att den inte
smutsar ned eller skadar material är den särskilt
värdefull på platser, där man inte vill riskera vattenskador eller
nedsmutsning, även om vatten eller andra släckningsmedel
skulle vara lika effektiva.

På grund av sina egenskaper är kolsyra ett av de
viktigaste släckningsmedlen för industrin. En
kolsyreanläggning installeras inom denna med fördel som punktskydd,
dvs. som skydd på ställen där brandrisken är särskilt stor
eller där en brand kan få allvarliga konsekvenser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free