- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
608

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

608

TEKNISK TIDSKRIFT

Nya metoder

Sprängkapslar som elektriska kopplingselement.
Kopplingstiderna för konventionella elektriska apparater
understiger sällan ett antal halvperioder även då de är försedda
med speciellt snabba utlösningsmagneter. Även
smältsäkringar utlösningstider kan, särskilt vid lägre
smältström-mar, ej göras tillräckligt korta för vissa ändamål.

För förbiledning av kortslutningsströmmar i
kontaktlik-riktare och för synkroniserad koppling av växelströmmar
där avsevärt kortare kopplingstider är önskvärda har
kopplingsorgan som utlöses av elektriskt tända sprängkapslar
kommit till användning. I den enklaste utföringsformen
läggs sprängkapseln in i en spröd ledardel som sprängs
sönder då sprängkapseln får tändström. Ljusbågen kan
sedan släckas med konventionella metoder. För att minska
överspänningarna kan man parallellkoppla brytstället med
lämpliga smältledare.

Detta don kan t.ex. användas för kortslutning av
kopplingskontakterna på kontaktlikriktare, fig. 1. Anordningen
består av en fjäderbelastad kortslutningskontakt 4 och
de tre faskontakterna 3. Kontakten hålls öppen av röret 9

Fig. 1. Kortslutningsanordning med sprängkapselutlösning;
1 isolerande platta, 2 fasledare, 3 faskontakter, 4
kortslutningskontakt, 5 fjäder, 6 dragstång, 7 mellanstycke, 8
stift, 9 språnghylsa, 10 spännhylsa, 11 spännmutter, 12
sprängkapsel, 13 tändtrådar, 14 explosionssäkert hus.

Fig. 2. Elektrodynamiskt relä;
nedtill kontakten K i detalj; l
strömskenor.

1 vilket sprängkapseln 12 är anbragt. Röret med
sprängkapseln är inbyggt i ett explosionssäkert hus li.

Vid fel som kan skada kontaktlikriktarens kontakter
tänds sprängkapseln varvid röret 9 sprängs sönder och
anordningen kortsluter därvid de tre faserna på
växelströmssidan mycket snabbt varefter säkerhetsbrytaren på
växelströmssidan löser ut för överström. Sprängkapseln kan
tändas med en tyratronkopplare eller med
elektrodynamiska kopplingsanordningar. Hylsan sprängs på ca

2 ■ 10"5 s och hela kortslutningsanordningens funktionstid
kan nedbringas till 1 • 10~é s.

De elektroniska övervakningsorganen kan i vissa fall
utbytas mot elektrodynamiska högströmsreläer, fig. 2. Dessa
består av två parallella ström skenor / i vilka kontakter K
är insatta.

Avståndet mellan kontakterna kan ställas in med
mikrometer så att relät sluter vid en av en viss strömstyrka
förorsakad sammanböjning av skenorna. Högströmsrelät
kan t.ex. användas för strömberoende synkronkoppling av
växelströmmar och för utlösning på en bestämd punkt på
en växelströmsvåg.

För lägre strömstyrkor utförs relät lämpligen med en
ledare i ett magnetfält (Elektrotechnische Zeitschrift 1955
h. A 5 s. 187—190). FÖ

Emaljbeläggning av gasturbinskovlar. För skydd av
gasturbinskovlar mot korroderande, speciellt vanadinhaltig
aska (Tekn. T. 1954 s. 735) kan man använda
emaljbeläggningar i likhet med vad man gjort i förbränningsmotorer
(Tekn. T. 1952 s. 627). I gasturbiner är det dock svårare
att få en hållbar beläggning, men man har stora
förväntningar på en flerskiktbeläggning, som görs på följande sätt.

Ett lager av emalj som innehåller kromoxid läggs direkt
på skovlarna, som exempelvis kan vara gjorda av 21 %
kromstål. Emaljen består av borax, fältspat, kvarts,
fluss-spat, kryolit och natriumkarbonat, och till emaljen sätts
kromoxiden i pulverform. Detta emaljskikt bränns under
några minuter vid 850—900°C. Efter kylning lägger man
på och bränner ett nytt skikt av samma emalj men
tillsatt med något magnesiumoxid i pulverform. Sedan lägger
man på ytterligare ett antal skikt med ökande halt
magnesiumoxid i emaljen. Härigenom får man ett ytterskikt
med hög magnesiumoxidhalt, och detta har stor
motståndskraft mot angrepp av flytande slagg. Innerskiktet
med kromoxid har god vidhäftningsförmåga, så att
emaljbeläggningen blir ganska okänslig för temperaturväxlingar
(Engineers’ Digest maj 1955 s. 181). Wll

Kybernetisk optisk beräkning. Man har i USA
föreslagit byggandet av en automatisk räknemaskin för optik.
Denna skulle bygga på fotoelektrisk undersökning av
bildens egenskaper hos provobjektiv. Man använder därvid
en kt-funktion. Apparaten skall från dessa mätningar
räkna tillbaks till de önskvärda förbättringarna i objektivets
linser i form av krökningsradie^ linstjocklek och avstånd.
Denna beräkning itereras, så att man vid varje steg ser
om man har fått förbättring eller försämring och kan
fortsätta beräkningarna automatiskt. Huvudelement i
konstruktionen är, utom kt-apparaten, elektronkalkylatorn
IBM 607 (Tekn. T. 1955 s. 273) och en enhet som utför
den önskade regelbundna förändringen av aberrationerna
[Journal of the Optical Society of America 44 (1954)
s.^51]. E Im

Dimskingrare på motorväg. På en motorväg i New
Jersey uppför man på försök fyra dimskingrare, fig. 1.
I toppen av 9 m höga aluminiumstolpar monteras 3 m
långa tvåbladiga propellrar och en konisk reflektor
ovanför som skall rikta luftströmmen nedåt. Propellrarna drivs
av en 28 hk motor som sätts igång när en fotocell
registrerar dimma. Maskinen skall skingra dimma på marken
och föra ner klar luft ovanifrån. Avståndet mellan
dim-skingrarna blir 360 m. Den för experimentet valda platsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free