Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1955 - Nya metoder - Dimskingrare på motorväg, av WS - Andras erfarenheter - Bromstrummor och bromsbelägg för traktorvagnar, av Einar Bohr - »Gula streck» av vinylplastplattor, av SHl - Bromsning av vattenflöde, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 juni 1955
609
Fig. 1. En
dimsking-rare monteras upp på
Neu) Jersey Turnpike.
ligger mitt i ettt dimområde där svår dimma brukar råda
höst och vinter och där otaliga bilolyckor har tillskrivits
dålig sikt på grund av dimma. Varje dimskingrare
beräknas kosta ca 100 000 kr. (New York Times okt. 1954;
ref. i Svenska Vägföreningens Tidskrift 1954 s. 410). WS
Andras erfarenheter
Bromstrummor och bromsbelägg för traktorvagnar.
Ett förslag till svensk standard för traktorvagnarnas
bromstrummor och bromsbelägg har utarbetats av S
Bjer-ninger och A Petterson och framlagts i Jordbrukstekniska
Institutets cirkulär 13, 1954. Förslaget har tidigare varit
utsänt till 200 tillverkare och försäljare av axelsatser,
bromsbelägg och lantbruksvagnar.
För beräkningen av hjulbromsar används i detta förslag
formeln
h 360 Qrf
3,14 d2 p q e
där b är bromsbeläggens bredd i cm, Q statiska axeltrycket
Tabell 1. Förslag till svensk standard för lantbruksvagnars
hjulbromsar
Största Broms- Bromsbelägg Fälgdiameter
[-axel-belastning trummans-]
{+axel- belast- ning trum- mans+} minsta
inner-diam. a* Bredd b Minsta
tjocklek c* normal minsta möjliga
kp mm tum mm tum tum tum
200 2Vi 65 i/4 10, 12 9
1600 250 2 50 V« 13, 15, 16 12
300 1 »/t 40 ®/l6 16 15
200 3 Va 90 V« 10, 12 9
2000 250 2Vs 65 v« 13, 15, 16 12
300 2 50 V. 16, 20 15
200 4V2 115 ®/l6 10, 12 9
250 3 75 V* 13, 15, 16 12
2500 300 2»/« 65 Vé 16, 20 15
350 2 50 Vi 20 16
250 4 100 Vi 6 13, 15, 16 12
3300 300 3 75 v< 16, 20 15
350 2V2 65 V4 20 16
300 4 V2 115 V16 16, 20 15
5000 350 3V2 90 v« 20 16
400 3 75 v« 20
* Nominellt minimimått.
i kp, r rullningsradien för hjulen i cm (vid stillastående),
/ friktionskoefficient mellan hjul och vägbana, d
bromstrummans innerdiameter i cm, p tillåtet medelyttryck i kp/
cm2 för bromsbeläggen, q friktionskoefficient
trumma/belägg och e omslutningsvinkel i grader för beläggen.
För / antas värdet 0,5, för p värdet 11—14 kp/cm2 och
för q värdet 0,35. För omslutningsvinkeln per belägg
antas värdet 115°, vilket ger e — 230°. För olika
axelbelastningar, inre diametrar av bromstrummor, olika
dimensioner (bredd och tjocklek) av belägg samt fälgdiametrar
har en sammanställning gjorts, tabell 1.
I cirkuläret framhålls med rätta betydelse av god kvalitet
på bromsbeläggen och nämns, att "en officiell
kvalitetskontroll av bromsbelägg vore i hög grad befogad" men
"att en dylik kontroll ännu icke ens gått att genomföra
för bilarna".
Institutet är att gratulera för sina initiativ på
bromsområdet för traktorvagnarna. Man håller gärna med om att
en officiell kontroll fordras för såväl bromsvätskor som
bromsband, i första hand för de snabba bilarna, och det
finns även möjligheter härtill. Man kan för
bromsvätskorna ställa vissa minimikrav för ånglåsbildning, stelning och
försmutsning, t.ex. efter SAE:s normer. För
bromsbeläggen finns även normer uppställda av SAE ("SAE
handbook 1954"), men kostnaderna för apparaturen för
sådana prov uppgår till bortåt 150 000 $. I Tyskland
sysselsätter man sig med samma problem, och man har
framställt provningsanordningar för bromsbelägg för ca 25 000
DM (Tekniska Högskolan, Braunschweig), som visserligen
ej ger så exakta resultat som de amerikanska men dock
fullt tillfredsställande för praktisk tillämpning. Biltekniska
Provningsanstalten i Stockholm planerar även dylik
kontroll av bromsband med en speciell anordning som är
något enklare än den tyska, men som ur praktisk
synpunkt ger fullt tillfredsställande värden.
Vad man behöver prova och ställa minimikrav på för
bromsband är deras friktionskoefficient och tålighet mot
nötning men även deras momentana funktion vid värme.
Problemet "fading" är numera mycket aktuellt men är icke
klarlagt. Fading orsakas av värme och kännetecknar vissa
bromsbandstyper mer än andra. Man tror, att det bildas
något slags "slirvätska" eller glasyr på bandets yta, vilket
minskar friktionskoefficienten mot noll. Fading kan
uppstå successivt och resultera i ett fortfarighetstillstånd för
bromsarna med nedsatt bromseffekt under bromsningen.
Men den kan också plötsligt och lömskt uppstå först efter
avsvalning, vilket är farligast. Einar Bohr
"Gula streck" av vinylplastplattor. En ekonomisk
metod att märka övergångsställen på gator är enligt uppgift
användning av rektangulära, 0,03 mm tjocka gula eller
vita vinylplastplattor som tillverkas i storleken 76 X 152
mm. Plattorna limmas vid gatubeläggningen i streckade
linjer vilka, särskilt vid väta, anses bättre synliga än
heldragna. De lär hålla upp till 20 gånger så lång tid som
målade streck tack vare plastens seghet och goda kemiska
resistens.
Gatan rengörs först med stålborste och torkas noga.
Därefter bestryks den med ett lim som fyller ojämnheterna i
den grova ytan. Plastplattorna, som levereras med lim på
ena sidan skyddat med en polyetenfolie, befrias från
denna och läggs i gatans limsträng. Limmet torkar på 2—3
min i torrt väder; vid fuktigt blir torktiden något längre
(enl. Union Carbide International Co.). SHl
Bromsning av vattenflöde. Vid omläggning av en
motorväg i Ohio grävde man ett avskärande överdike över
den höga slänten ovanför en stor skärning för att skydda
höjdsluttningen från erosion och skred, vållade av
vatten-indränkning.
Hela dikessektionen belades med betong, i vilken
änd-resta tegelstenar ställdes ned vid gjutningen (fig. 1).
Stenarna tjänar som stoppar; funnes de-inte, skulle vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
