- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
618

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

618

TEKNISK TIDSKRIFT

Slutligen bör framhållas, att de stora
investeringar, som en ny produkt vanligen för med sig,
såväl blir tillförlitligare och fullständigare
beräknade som till alla delar samvetsgrannare och
sakkunnigare prövade vid en så allsidig
representation av företagets verksamhetsgrenar.

Mindre företag

Disponent Olof Tiblom, Stockholm

Arbetsberedning är i viss utsträckning en
förutsättning för en lönsam produktion och
förekommer och har länge förekommit i stora som små
företag, utan att man avskiljt denna ur
produktionsplaneringen. De mindre företagen har ingen
möjlighet att ha någon särskild funktionär för
detta ändamål, utan arbetsberedningen måste
vara en integrerande del av arbetsuppgifterna
såväl på försäljnings- och
konstruktionsavdelningarna som på tillverkningsavdelningen där
tyngdpunkten givetvis kommer att ligga.

Med små företag menas här företag med en
arbetsstyrka upp till ca 75 man. Chefen håller i
trådarna ganska långt ned i organisationen och
har kanske en medhjälpare på försäljningssidan,
en bokföringsman och en chef för produktionen.
Chefen-försäljaren kan stå i direkt kontakt med
de anställda och därigenom hålla sig väl
underrättad om tillverkningsförloppet och på ett
ganska direkt sätt påverka detta. Redan under
försäljningsarbetet tar han sålunda mer eller
mindre medvetet hänsyn till vid vilken maskin
tillverkningen skall äga rum och vem som skall
utföra arbetet.

Arbetsberedningens omfattning och funktion är
beroende av tillverkningens art. Man kan ur
denna synpunkt indela småföretagen i tre
grupper: företag med serie- eller massproduktion,
företag med tillverkning på uppdrag och efter
beställarens ritningar samt företag som
tillverkar egna konstruktioner, huvudsakligen
stycke-tillverkning. I praktiken förekommer givetvis
ofta mellanformer.

Företag, som har en fortlöpande
serietillverkning ofta över långa tidsperioder, har kanske
den bäst genomförda arbetsberedningen. Denna
får karaktären av ett experimentarbete och en
långsamt framväxande tillverkningsmetod, där
konstruktionen blir beroende av företagets
maskinella resurser och idéerna hos företagaren
eller dennes anställda. Det är ovanligt, att det
här föreligger en konstruktionsritning innan
detaljerna utformats i praktiken. Sedan en ny
konstruktion skapats och utformats följer
tillverkning av en provserie, som begagnas för
marknadsundersökning. Beroende på resultatet härav
blir sedan den första tillverkningsseriens omfatt-

ning fastställd och tillverkningen igångsatt.
Arbetsberedningen har då successivt genomförts i
praktiken, så tillvida att tillverkningsmetoder
och verktyg redan är utarbetade och utförda.

Hos företag som tillverkar endast efter
beställarens ritningar, blir arbetsberedningen nära nog
den rakt motsatta. Här skapas först
beställningen, ofta efter omfattande och i detalj gående
kostnadsberäkningar. Redan härunder träder
arbetsberedningen in. Tillverkaren studerar
konstruktionen med hänsyn till sina maskinella
resurser och det material som ingår.

För den händelse han härunder påträffar
svårigheter diskuteras frågorna med beställaren,
och det förekommer ofta att konstruktionen på
tillverkarens önskan modifieras. Det kan också
inträffa att tillverkaren genom förslag om
förenklingar kan förbilliga produkten. Sedan
beställningen erhållits blir arbetsberedningen nära
nog densamma som för företag, som tillverkar
och säljer egna produkter.

I dessa senare företag sker försäljningen ofta
efter utkastritningar och kostnadsberäkningar
grundade på erfarenheter av liknande
tillverkningar. Arbetsberedning har i viss utsträckning
förekommit redan under offertarbetet och den
förberedande konstruktionen har utformats efter
tillgängliga maskinella resurser.

Sedan beställning erhållits börjar den egentliga
arbetsberedningen. Denna tillgår så att
försäljaren, i detta fall ofta chefen, konstruktören och
verkstadschefen, diskuterar igenom
konstruktionen, innan den sätts i gång. Detta samarbete
fortgår givetvis under hela konstruktionstiden.
Härvid diskuteras det ingående materialet. För
att avkorta den slutliga leveranstiden förbeställs
sådana standarddetaljer som elektrisk
utrustning, kullager, kopplingar, kuggväxlar etc.
Hänsyn tas också till sådana detaljer som skall
tillverkas av gjutgods, vilka man försöker få fram
på tidigt stadium för att möjliggöra anskaffning
av modeller och gjutgods.
Det är viktigt att man har ett sådant system att
hänsyn tas till de gjorda förbeställningarna när
konstruktionen fullbordas och skall tillverkas. I
det samarbete som etableras under
konstruktionstiden får konstruktören och
verkstads-chefen tillfälle att diskutera besvärligare
bearbetningar. Konstruktören kan beakta sådana
önskemål som t.ex. extra klackar för
fastspänning i chuck m.m. När konstruktionsarbetet
sedan är färdigt och tillverkningen kan påbörjas
är verkstadschefen redan bekant med
konstruktionen och har klart för sig vilka detaljer som
kräver den största arbetsinsatsen, vilket
material som är svårast att anskaffa, vilka detaljer
som eventuellt kan beställas hos annan
tillverkare osv. I fortsättningen sammanfaller
arbetsberedningen med den arbetsberedning som
förekommer inom verkstäder tillhörande företag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0638.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free