- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
620

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1955 - Nya metoder - Strömningsmätning med ultraljud, av F Ö - Siffermaskin med transistorer, av L Boström - Hall-generatorn, av F Ö - Tillverkning av kumaron-indenharts, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

620

TEKNISK TIDSKRIFT

ståndet mellan mätpunkterna. Några typiska värden för
vanliga tillämpningar är:

Mätobjekt V d f

m/s m kHz

Luftströmning ........................... 335 0,9 10

Hydraulisk laboratoriemodell ............ 1 465 0,3 500

Vattenturbinintag ........................ 1 465 3,0 25

Ett okänt mediums strömningshastighet kan mätas om
man bestämmer de absoluta tiderna för ljudöverföringen
vid sändning medströms och motströms i stället för
skillnaden mellan tiderna (Electrical Engineering 1954 h. 12
s. 1082—1084). F Ö

Siffermaskin med transistorer. Tradic (/ransistor-digi
tal-computer) är en automatisk räknemaskin av siffertyp,
utvecklad för USA:s flygvapen. Laboratorieprototypen blev
färdig 1954 och innehåller ca 800 transistorer och 11 000
germaniumdioder. Genom detta blir effektbehovet endast
100 W och det uppskattas att volymen i det slutgiltiga
utförandet kommer att bli ca 100 dm3.

Maskinen avses ingå i utrustningen för stora bombplan
och skall där göra de beräkningar för eldledning,
bombfällning och navigation, som nu utförs av maskiner av
analogityp.

Tradic kan behandla 13 instorheter som erhålles i form
av 16-siffriga binära tal och lösa ett problem om 250
operationer på 15 ms (Electronics april 1955 s. 12, Tele-Tech
april 1955 s. 8). L Boström

Hall-generatorn. Om en platta av indiumantimonid eller
indiumarsenid placeras i ett magnetfält och tillförs ström
genom två ändelektroder, fig. 1, uppstår vinkelrätt mot
strömriktningen en spänning, som i tomgång är
proportionell mot produkten av induktionen och strömmen, men
omvänt proportionell mot plattans tjocklek. Detta fenomen
benämnes Hall-effekt. För en oändligt lång platta gäller
sambandet

V ho = Rh ^
a

där Uho är spänningen, B induktionen, i strömmen, d
plattans tjocklek och Rh hallkonstanten (120 för
indiumarsenid och 240 för indiumantimonid).

Generatorer enligt denna princip kan användas för
oscil-lografisk uppteckning av produkten av magnetiska och
elektriska storheter, mätning av likströmsmaskiners
vridmoment, mätning av likströmmar och magnetfält samt
uppmätning av energiinnehållet i lastimpulser, fig. 2. Den

Fig. 1. Hall-generator.

Fig. 3. Kompensation av ohmska
nollkomponenten.

har även använts i automatiska räknemaskiner (Tekn. T.
1955 s. 299).

För att man skall få jämn strömfördelning över hela
plattans bredd är ändelektroderna utförda av högledande
material och täcker hela ändytan. Spänningen däremot
ut-tas med i det närmaste punktformiga elektroder. Då
strömelektroderna kortsluter hallspänningen vid plattans ändar
är spänningen ej fullt proportionell mot B • i vid kortare
plattor men avvikelsen är mycket liten ned till ett
förhållande mellan längd / och bredd b lika med fyra men
stiger till 10 °/o då förhållandet Vb nedgår till två.

Då hallgeneratorns inre motstånd är beroende av
fältstyrkan, måste den kompenseras, om spänningen skall bli
proportionell mot produkten B • i vid belastad generator.
Denna kompensation erhålles enklast genom att
spänningselektroderna görs längre. För en
indiumarsenid-gene-rator med dimensionsförhållandet l/b = 2 ger en
elektrodlängd 5 = 0,1 • / god kompensation.

Inre moståndets nollkomponent kan kompenseras genom
en resistiv potentiometer som kopplas parallellt med
strömkretsen, fig. 3 (Siemens Zeitschrift 1954 h. 8 é. 370—384).

F Ö

Tillverkning av kumaron-indenharts. En av de första
syntetiska polymerer, som framställdes i kommersiell
skala för användning i färger och fernissor, var
kumaron-indenharts. Färg- och lackindustrin förfogar i dag över
flera syntetiska material med egenskaper som är
lämpligare för dess produkter, men kumaron-indenhartset har
nu fått stor användning som bindemedel för
termoplastiska byggnadsplattor.

Kumarons kemiska namn är bensofuran C6H4OCH : CH

och inden är ett kolväte med formeln C6H4CH2CH : CH. De

erhålls i blandning ur stenkolstjära, särskilt den från
koksverk. Råvaran är en olja med kokpunkt 178—190°C,
som efter behandling med stark svavelsyra, tvättning med
vatten och destillation polymeriseras till harts. Vid denna
process har man under 30 år mest använt koncentrerad
svavelsyra som katalysator; några tillverkare har dock i
stället utnyttjat aktiverad lera eller aluminiumklorid.

Alla dessa katalysatorer har emellertid vissa nackdelar,
och man har under de tre senaste åren i Storbritannien
helt övergått till att enligt amerikanskt föredöme använda
bortrifluorid som katalysator sedan detta ämne blivit
tillgängligt i handeln. Bortrifluoriden är gasformig vid
vanlig temperatur. Den är ett av de mest reaktiva ämnen man
känner och bildar additionsföreningar med ett förvånande
stort antal substanser. Av dess komplex är de med fenol
och ättiksyra lämpligast som katalysator vid tillverkning
av kumaron-indenharts.

Det kommersiellt tillgängliga fenolkomplexet har formeln
BF3 • 2 ersson och innehåller 26 % disponibel fluorid.
Ättiksyrakomplexet kan erhållas i form av en azeotrop
med en sammansättning motsvarande BF3 • 2 CH3COOH
(36 o/o BFS) och som en stabil blandning av BF3 • 2 CH3COOH
och BF3 • CH3COOH med 40—41 °/o BFa. Föreningen med
en molekyl ättiksyra är instabil. Fenol- och
ättiksyrakomplexen är tunga vätskor som ryker i fuktig luft och avger
starkt irriterande ångor (R C Peter i Industrial Chemist
mars 1955 s. 141—143). SHl

Fig. 2. Mätning av energiinnehållet i en lastimpuls.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free