- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
622

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 2 augusti 1955 - Färgtelevision i praktiken, av Björn Nilsson - Uran i värmehärdiga koboltlegeringar - Vinderosion av sandjordar - Ett traktordäck som inte skadar mjuk jord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

622

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Blockschema för färg-TV-system.

Fig. 5. 53 cm trestrålerör för färg-TV.

under utomhusupptagningar. Den andra kameratypen har
mera normala dimensioner och arbetar enligt
bildföljds-system. Man behöver då endast en bildortikon, försedd
med färgskiva. Videosignalen får 12 MHz bandbredd och
överförs i detta skick till huvudkontrollrummet. I en
"chromacoder" omvandlas där bildföljdssignalen på
elek-tro-optisk väg till en sammansatt färgvideosignal enligt
FCC:s normer. Den troligaste framtida utvecklingslinjen
beträffande färg-TV-kameror är dock att använda
vidi-konen.

Både på sändar- och mottagarsidan ställs i färg-TV
strängare krav beträffande amplitud- och faskurva,
line-aritet m.m. än vad man förut gjort i monokromatisk TV.
Mångfalden operationer som skall genomföras i en
färgmottagare har brukat kräva ett fyrtiotal rör för att kunna
lösas. En apparat med endast 28 rör, konstruerad för ett
nyutvecklat 53 cm bildrör har emellertid demonstrerats
under hösten 1954. Mottagarens högfrekvensenhet med tre
rör är avsedd för alla banden. Luminanssignalen likriktas
för sig och går till bildrörskatoderna medan första
detektorn för färgsignal och ljud kombinerats. Den fortfarande
tvåfasmodulerade färgsignalen förstärks före
demodulatio-nen. Färgdemodulationen sker i ett enda rör. Nivån är så
hög att färgvideosignalerna direkt kan tillföras bildrörets
galler i sådana kombinationer med luminanssignalen att
resultatet blir en röd, blå och grön kanal. Bildröret kräver
för slutanoden 25 kV och 800 jiA, vilket gör
högspännings-kretsarna ganska omfattande.

Färgbildrör

Det största tekniska problemet på mottagarsidan ligger i
färgbildröret. Om färgmottagarna skall kunna få någon
spridning måste de till någorlunda lågt inköpspris ge bil-

Fig. 4. Färg-TV-kamera med tre bildortikoner.

der av samma storlek som de monokromatiska
mottagarna. Den nya mottagaren (800—900 $) har ännu inte
kommit i storproduktion, men en äldre modell med 38 cm
bildrör säljs för 495 $. Ett par företag tillverkar en 51 cm
mottagare med ca 40 rör till ett pris av ca 1 000 $. En
väsentlig del av apparatkostnaden ligger i bildröret.
Endast trestråleröret har hittills serieproducerats, och det
nya 53 cm röret kostar 175 $ i fabrikation. Röret är det
hittills största tillverkade för färg, fig. 5. Det har
metallmantel och en maximal avböjningsvinkel på 70°.
Elektronkanonen har förkortats, varför rörets totallängd blir 64 cm
mot 60 cm för ett vanligt 53 cm bildrör med 70°
avböjning. Vikten uppgår till ungefär 12 kg. Rörets kanske
intressantaste detalj är den sfäriska skuggmasken av
koppar-nickellegering. I vanliga fall ger temperaturändringar
upphov till felregistreringar genom att elektronstrålarna
inte träffar öppningarna i masken. Den nya skuggmasken
är genom sin form och upphängning kompenserad även
för större temperaturvariationer. Intensiva arbeten pågår
i avsikt att förenkla och förbilliga färgbildröret.
Enkel-strålröret är en möjlig utvecklingslinje och det medger
bl.a. ett bättre ljusutbyte än trestråleröret, där
skuggmasken upptar största delen av stråleffekten. Medan
trestråleröret arbetar med simultana färgsignaler, kräver
enkelstråleröret konsekutiva signaler och detta medför
vissa komplikationer i kretsarna. För närvarande utvecklas
bl.a. ett enkelstrålerör med "sekundäremissionsindex", dvs.
strålens läge indikeras genom sekundäremission från den
aluminiserade bildskärmen. Lawrence’s enkelstrålerör
(Tekn. T. 1951 s. 922) som går under namnet Chromatron
tycks för närvarande vara föremål för större intresse
utom än inom USA.

Litteratur

1. Practical color television, RCA Service Co. Inc., Camden, N.J.,
april 1954.

2. Haines, J H: Color characteristics of a TV film scanner. IRE
Convention Rec. 1954 h. 7 s. 100.

3. Millspaugh, F W: RCA color camera, TK-tOA, Broadcast News
1954 h. 77 s. 62.

Uran i värmehärdiga koboltlegeringar ökar dessas
hållfasthet men måste tillsättas i dubbelt så stor mängd
som niob för att samma effekt skall uppnås. Uranet
minskar legeringens smidbarhet.

Vinderosion av sandjordar försöker man i USA hindra
genom besprutning, först med en lösning av sulfat och
fosforsyra, sedan med natriumsilikatlösning. Jorden får
härigenom en fast skorpa som hindrar dämning men som är
genomsläpplig för vatten.

Ett traktordäck som inte skadar mjuk jord har ett
tunt och böjligt mittparti i slitbanan som pressas uppåt
och härvid hindrar hjulet att tränga djupt ned i marken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free