- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
625

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 augusti 1955

625

..cPWlw

Fig. 1. Elektroniskt
kylskåp.

största uppnådda avkylningen varit 9°C men nya material
har nu framställts som ger högre och praktiskt användbar
effekt. Man har förhoppningar om att ännu bättre
material skall kunna framställas för detta ändamål.

Med hjälp av denna effekt kan kyla åstadkommas i en
apparat utan rörliga delar och experimenten har hittills
inriktats på framställning av luftkylare och kylskåp. En
experimentmodell av ett kylskåp har byggts, fig. 1, vilket
torde vara den första baserad på denna effekt som kan
alstra tillräckligt låg temperatur för förvaring och
frysning. Kylsystemet arbetar ljudlöst, vilket är en särskild
fördel när det används för luftkonditionering i bostäder
(Electrical Engineering 1955 h. 3 s. 180—181). FÖ

Filtrering av vissa linjefrekvenser vid
fotobetrakt-ning. Man har undersökt möjligheterna att vid
betraktande av en fotobild använda sådan optisk avbildning som
förbättrar de delar av kt-kurvan vilka har blivit sämst
tillgodosedda vid själva fotograferingen. Teorin är en enkel
tillämpning av kända lagar, och man kan lätt visa att
varje önskad förändring kan åstadkommas genom
mask-ningar och fasförändrande detaljer i en optik för
betrakt-ningen vilken arbetar med kohärent (bl.a. spektralrent)
ljus. Man har också haft en viss framgång vid praktiska
prov (Proceedings of the Florence Meeting ön Problems
in Contemporary Optics, Florens 1955). E Im

Radioaktivt damm från atombomber. Om eldklotet vid
en atombombexplosion berör jordytan, drar det upp jord,
damm eller vatten i bombmolnet. Dessa partiklar faller
efter någon tid ned på jorden tillsammans med förångade
delar av bomben. Omedelbart efter detonationen är
dammet starkt radioaktivt och kan vålla mycket allvarliga
strålningsskador. Det faller ned över en stor yta vanligen
på läsidan om explosionspunkten. Helt nära den faller de
tyngsta partiklarna, men de lättaste kan med luftströmmar
föras över stora avstånd.

Lyckligtvis avtar dammets radioaktivitet ganska snabbt;
den har till största delen försvunnit några timmar efter
explosionen, men den återstående delen är allvarlig nog.
Efter sprängningen av vätebomber vid Bikini 1954 föll
radioaktivt damm över en cigarrformad yta på ca 18 000
km2. Molnet sträckte sig ca 350 km i vindriktningen och
var 65 km brett på mitten.

Man har beräknat att de flesta oskyddade personer skulle
ha dödats av dammet inom ett avstånd från
detonations-punkten av 225 km. Inom ett därpå följande bälte med ca
30 km bredd skulle ungefär 50 °/o av oskyddade människor
ha avlidit. På mer än 300 km avstånd från
detonations-punkten skulle de flesta ha överlevt.
De japanska fiskare, som fick svåra strålningsskador,
befann sig ca 110 km från Bikini vid detonationen och alltså
inom det farligaste området, och de gjorde mycket litet för

att skydda sig och blev inte behandlade i tid. Efter en
explosion den 1 mars 1954 utsattes 28 amerikanare och
236 infödingar på en ö nära Bikini för radioaktivt damm.
De fördes genast till Kwajalein där de fick behandling.
Alla tycks undgå allvarliga strålningsskador.

Enligt AEG kan man skydda sig mot radioaktivt damm
på flera sätt. Den största faran är utvändig bestrålning.
Man kan minska den genom att ta skydd och med enkla
medel avlägsna damm som man eventuellt fått på sig. Ett
vanligt trähus minskar strålningens intensitet till hälften.
Ett tegel- eller stenhus är ett betydligt effektivare skydd;
i dess bottenvåning är strålningsintensiteten bara 10 °/o
av den som finns utomhus. Ett av de bästa skydden är en
vanlig jordkällare där strålningen har ofarlig nivå även
på de svårast utsatta platserna (Chemical & Engineering
News 28 febr. 1955 s. 842—843). SHl

Magnesium impregneras mot korrosion. Enligt uppgift
från USA kan magnesiumgjuten ges god
korrosionsresistens, särskilt mot saltvatten och i kontakt med andra
metaller, genom impregnering med en plast som tränger in i
metallens porer. Efter impregneringen härdas plasten i
ugn vid 135°C och 7 kp/cm2. När arbetsstycket tagits ut ur
ugnen avlägsnas allt impregneringsmedel på metallytan i
en alkalisk lösning (Materials & Methods okt. 1954 s. 149).

SHl

Använd platinakatalysator kan explodera. En
platinakatalysator, som använts vid lågtryckshydrering av
oc-(S-pyridyl)benshydrol i ättiksyra, tvättades tre gånger
med ättiksyra och därefter med vatten. Den fick sedan
torka flera dygn i en öppen skål. När platinan skulle sållas
före återvinning inträffade en våldsam explosion.

Man anser att orsaken härtill var att katalysatorn
innehållit organiska ämnen vilka genom platinans verkan
reagerat häftigt med luftsyre. Detta visar att förbrukad
pla-linakatalysator måste tvättas så noga att inga spår av
organiska ämnen finns kvar när den hanteras i luft, särskilt i
torrt tillstånd (Chemical & Engineering News 22 nov. 1954).

SHl

Böcker

Fasanalys och identifiering med röntgendiffraktion,

av G Hägg. Uppsala Universitet, Kemiska Institutionen,
Uppsala 1954. 95 s., 50 fig. 25 kr.

Som framgår av företalet bygger detta kompendium på
föreläsningar för fil. lic.-kursen i oorganisk kemi vid
Kemiska Institutionen i Uppsala. Det utgavs närmast i
anslutning till en kurs i "Fasanalys och identifiering med
röntgendiffraktionsmetoder" anordnad av Svenska
Kemistsamfundets analysnämnd i juni 1954.

Kompendiet inleds med en del allmänna
litteraturhänvisningar. Därefter följer en kort men innehållsrik
redogörelse för de kristallografiska grundbegreppen och
röntgenstrålningens natur. Vidare behandlas ingående
pulvermetoden och dess användning vid fasanalys och identifiering.
Stort utrymme ägnas de moderna kameratyperna för
fotografisk registrering, bl.a. de som arbetar med
monokromatisk strålning och dessutom ägnas ett 15-tal sidor åt
registrering och intensitetsmätning med Geiger-rör.
Speciellt torde detta avsnitt vara av intresse för de industriellt
arbetande forskare, som sysslar med eller står i begrepp
att anskaffa sådan apparatur.

De svårigheter, som uppstår vid intensitetsmätning med
Geiger-rör och de fällor man kan råka ut för bl.a. på
grund av koincidensförluster och användning av för små
totala impulstal vid intensitetsregistrering, belyses.
Geiger-spektrometerns (eller hellre diffraktometerns) för- och
nackdelar jämfört med fotografiska metoder diskuteras
och stort utrymme ägnas åt dess användning för
kvantitativ analys av pulverblandningar. Jag skulle som ytter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free