Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1955 - Andras erfarenehter - Personbefordran och varudistribution i storstäder, av E Nothin - Experiment med lågschaktmasugn, av SHl - Polyaminer ur polyketoner, av SHl - Återvinning av svavel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
tikernas lagerutrymmen är otillräckliga och förhindrar
större varuinköp per gång. I samma riktning verkar även
förläggandet av alldeles för många grossistlager i alltför
centrala stadsdelar. I fråga om livsmedel kan man dock
hoppas på leverans i något större poster efter mera
allmänt införande av kylrum och frysboxar.
Som ett medel — tyvärr endast på lång sikt — att
underlätta varutransporterna föreslås bl.a. större lagerutrymmen
för butikerna, helst gemensamma för samtliga butiker i en
och samma fastighet och försedda med särskild nedfart
för bilarna från gatan till lagret i källaren, vilket
förutsattes utrustat med moderna lossningsanordningar, såsom
det t.ex. är ordnat i Centrum-huset i Stockholm.
Ett medel på kortare sikt är ett förbud för långtradare
och större lastbilar, speciellt med släpvagn, att trafikera
centrala stadsdelar. Dessa större enheter bör då
framsläppas endast till särskilt iordningställda lastbilscentraler
i ytterområdena. Omlastning sker här till grossistlager eller
direkt till mindre, för citytrafik avpassade lastbilar
(lastförmåga högst 4 t). För att nedbringa kostnaderna för
denna omlastning bör dessa lastbilscentraler förses med
moderna mekaniska lastnings- och lossningsanordningar,
i förekommande fall gärna kombinerade med lastpallar.
Bland andra åtgärder som föreslagits till nedbringande
av trafikstörningar vid varudistribution må blott nämnas
varannandagsförbud för lastbilar att stanna på båda
sidorna av vissa gator.
Som ännu ett medel, avseende såväl person- som
varu-befordran, må slutligen nämnas nu pågående exploatering
av vissa storstäders ytterområden i syfte att skapa mera
självförsörjande förorter. Till dessa förlägger man
industrier och annan verksamhet, så att en så stor del av
befolkningen som möjligt kan bo och arbeta inom samma
förort och slippa den dyrbara och trafikhämmande
skytteltrafiken mellan "sovstad" och inne i storstaden belägna
arbetsplatser (IVA:s Transportforskningskommission
Meddelande 26). E Nothin
Experiment med lågschaktsinasugn. Sju europeiska
länder, Belgien, Frankrike, Grekland, Holland, Italien,
Luxemburg och Österrike, har tillsammans med Battelle
Memorial Institute satt i gång experiment med en
låg-schaktsugn för smältning av charger som inte kan sättas
upp i en vanlig masugn eller i hittills använda
lågschakts-ugnar. Försöksugnen, som har byggts i Ougrée, har 3 nr
härdyta, ovalt tvärsnitt 3 X 1,2 m och 5,75 m höjd från
härdens botten till normal fyllningsyta.
Under 1953—1954 har man tillverkat 7 000 t tackjärn
under tre försöksserier och härvid gjort åtskilliga
erfarenheter. Man satte först upp kalk- och kiselsyrahaltig malm
från Luxemburg och metallurgisk koks med 10—30 mm
styckestorlek. Malmen höll 26 °/o Fe och hade 10—30 mm
styckestorlek men innehöll 20—30 °/o fint material (0—10
mm).
Vid nästa serie användes malm från Piennes i Lothringen
(34 %> Fe, 10—20 mm med 30—50 %> 0—10 mm) och koks
försatt med 20 %> koksstybb. Vid den tredje serien smältes
malm från Ida i Lothringen (31.5 °/o Fe, 10—20 mm med
8—14 »/o 0—5 mm) först med halvkoks (12 °/o flyktiga
ämnen), sedan med samma koks, försatt med 25 °/o kol
(24 %> flyktiga ämnen) eller med 25 °/o antracit (12,5 °/o
flyktiga ämnen). Under alla tre serierna användes ca
700°C bläster utan eller med syreanrikning, i senare fallet
vanligen till 28 %> 02.
Man har bl.a. funnit att relativt grov koks minskar
motståndet i ugnsschaktet men att högtemperaturzonen härvid
förflyttas uppåt vilket har ogynnsam verkan på järnets
kvalitet. Tackjärnet får nämligen relativt låg kolhalt och
hög kiselhalt, och avlägsnandet av slaggen försvåras.
Bästa resultat har erhållits när koksens och malmens
styckestorlek är ungefär densamma. Tackjärnets kolhalt
stiger om koksstybb tillsätts, men flygstoftet innehåller då
mycket kol, upp till 30—40 %.
TEKNISK TIDSKRIFT
Utmärkt resultat har erhållits med halvkoks under 20 min
styckestorlek och med 10—12 °/o flyktiga ämnen och
Idamalm. Kolförbrukningen blev härvid 1,03 t/t tackjärn,
exklusive dammförlusten som var ca 300 kg/t tackjärn.
Dammet bestod av ungefär lika delar malm och koks. Vid
användning av syreanrikad bläster höll tackjärnet 3,66 %> C,
0.2 «/o Si och 0,115 °/o S. Gasen hade ett värmevärde på
1 350 kcal/m3. Produktionen var ca 40 t/dygn tackjärn.
Försök med tillsats av 25 °/o stenkol eller antracit till
halvkoksen vid användning av syreanrikad bläster har
hittills utförts endast sporadiskt. Man har emellertid härvid
iakttagit att gasen blir fri från tjära och innehåller
mycket litet kolväten. Den har emellertid hög halt av väte.
Detta uppmuntrande resultat torde bero på att man vid
användning av syreanrikad bläster kan åstadkomma en
tunn förbränningszon med hög temperatur och ett
relativt kallt schakt varigenom kolvätena sönderdelas.
Vid körning ined syreanrikad bläster blir
topptemperaturen sällan över 150°C, och den rödvarma zonen utbildas
inte mer än 1,2 m ovanför formorna. Temperaturen faller
mycket snabbt uppåt i schaktet till 100—200°C. Därför
hinner gasen knappast reducera någon malm trots att dess
halt av koloxid och väte är hög. Härigenom blir
koksförbrukningen relativt hög, men detta kompenseras delvis av
gasens högre värmevärde.
Den höga temperatur, som kan uppnås med syreanrikad
bläster, möjliggör smältning med mycket basisk slagg
(Ca0/Si02 1,7—1,8) varvid järnet har hög temperatur
(1 400—1 500°C). Trots relativt hög svavelhalt hos bränslet
kan man då få tackjärn med låg kiselhalt och svavelhalt
under 0,125 °/o. A andra sidan medför den stora
tempera-turgradienten i schaktet lätt att delvis smält material
bildar välv i chargen.
Blåsning med icke syreanrikad luft har, som man kunde
vänta, visat sig olämplig för lågschaktsugnen. Den
medför betydande hängning och kanalbildning i chargen, hög
topptemperatur och stor dammförlust (Journal of the Iron
& Steel Institute jan. 1955 s. 36). SHl
Polyaminer ur polyketoner. Man har i USA framställt
en grupp polyaminer av en ny typ som väntas visa sig
användbara t.ex. till skrynkelfribehandling av ylle, för
impregnering av tyger till regnkläder och limning av
papper. Utmärkande för dessa polymerer är att de består av
kedjemolekyler av endast kolatomer vilka delvis är
förenade med dubbelbindningar och vid vilka amingrupper är
bundna. Till skillnad från nylonerna har de alltså inte
kväveatomer i molekylkedjan.
Man har tidigare framställt polyketoner, innehållande
omväxlande karbonyl- och etengrupper, genom
sampoly-merisation av eten och kolmonoxid under tryck. Det har
nu visat sig att karbonylgruppernas syreatomer kan
ersättas med amingrupper i närvaro av väte vid högt tryck.
De erhållna produkterna, som kallas E/CO-aminer, har
molvikter på 500—5 000. Deras konsistens kan varieras
från vätskors till hårda vaxers. Flera typer av derivat har
också framställts, t.ex. salter genom reaktion med en syra
i bensenlösning och efterföljande avdrivning av
lösningsmedlet. Salterna är i allmänhet vaxartade.
E/CO-aminer blir olösliga vid reaktion med formaldehyd.
Lösningar av dem i utspädd ättiksyra, innehållande
begränsad mängd formaldehyd, är stabila, men om
lösningsmedlet får avdunsta, blir återstoden ett olösligt harts
(Chemical & Engineering News 4 okt. 1954 s. 3964). SHl
Återvinning av svavel. Vid en internationell konferens,
anordnad av Institute of Fuel i London, kom man fram till
följande uppfattning om möjligheterna att öka tillgången
på svavel i Storbritannien:
Detta lands största källa för naturligt svavel är stenkol
som ger över 3 Mt/år svavel varav bara 5—6 °/o utvinns.
Petroleum ger 600 000 t/år varav bara 5 °/o utvinns. Bättre
utnyttjande av dessa svaveltillgångar är av största vikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
