- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
639

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 augusti 1955

639

inte minst på grund av svavlets ogynnsamma verkan vid
industriella processer, framför allt vid metall- och
glastillverkning, och atmosfäriska svaveloxiders förstöring av
byggnader, stålkonstruktioner m.m.

Stenkolets svavelhalt stiger sakta, och petroleums har
vuxit påtagligt under senare år, varför behovet av metoder
för utvinning av svavel ur kol och olja, innan dessa bränns,
blir allt mera trängande. Värdet av bränslen med låg
svavelhalt för industriellt bruk är emellertid inte känt, och
reningsprocesserna blir troligen dyrbara.

Inom gasverken utvinns nu 40 %> av kolets svavel, och
metoder för borttagande av 70—80 % av gasens
svavelväte har utarbetats. Den viktigaste frågan är emellertid
om man kan utveckla en metod för ekonomisk tillverkning
av svavelsyra eller fritt svavel ur svavelvätet. Rening av
koksugnsgas skulle öka gasindustrins svavelproduktion
med 60 °/o.

Förbränningsgaser från mycket stora kraftstationer är
en stor potentiell svavelkälla, och avlägsnande av
svaveloxiderna i dem är synnerligen önskvärt (Metallurgia nov.
1954 s. 235). SHl

Härskningsinliibitorer i USA. Den totala tillverkningen
av oxidationsinhibitorer (Tekn. T. 1952 s. 645; 1955 s. 339)
blir i USA ca 110 t 1954, och man tror att den skall
fördubblas på ca 10 år. Betänker man att största tillåtna
tillsats av oxidationsinhibitorer är mycket liten, i t.ex.
anima-liskt fett 0,01 %>, måste förbrukningen av dessa medel att
hindra födoämnens förstöring anses stor.

Den största nyheten på området under 1954 är att Food &
Drug Administration tillåtit användning av
di-tert-buly\-p-kresol (DBPC) i livsmedel. Denna oxidationsinhibitor, som
också kallas BHT ("butylated hydroxytoluene"), kostar
1,15 $/lb, vilket bara är fjärdedelen av priset på den för
närvarande mest använda inhibitorn BHA ("butylated
hydroxyanisole").

Vid de koncentrationer, som används i livsmedel, har
BHT och BHA ungefär lika stor effekt, men BHT är nästan
luktlös medan BHA har fenolartad lukt vid förhöjd
temperatur, vilket kan vara otrevligt vid stekning. A andra
sidan har BHA avsevärt större verkan än BHT i
produkter, tillredda av stabiliserat fett; den förra inhibitorn har
avsevärt större överföringseffekt ("carry-through") än den
senare. BHA har denna egenskap i högre grad än någon
annan inhibitor som nu används i livsmedel.

En blandning av två inhibitorer kan ibland ha större
verkan än var och ett ensam. Bakverk t.ex. förblir färska
och välsmakande mycket längre tid, om de innehåller
0,005 °/o BHT och 0,005 °/o BHA än om de försatts ined
antingen 0,01 °/o BHT eller 0,01 °/o BHA.

Ofta ingår även ämnen som citron- och fosforsyra i
blandningar av oxidationsinhibitorer. De binder och
oskadliggör järn och särskilt koppar som katalyserar oxidation.
Joner av dessa metaller kan redan vid mycket liten
koncentration minska fetts tillåtna lagringstid med 50 °/o.
Askorbinsyra används i växande utsträckning som
oxidationsinhibitor för t.ex. kött, fruktkonserver, lax,
champinjoner och surkål. På senare tid har man börjat använda
en ny inhibitor, kallad Santoquin i kycklingfoder för att
minska karotens sönderdelning; dess kemiska namn är
6-etoxi-/,2-dihydro-2,2,4-trimetylkinolin. Under årens lopp
har ett stort antal naturliga oxidationsinhibitorer
föreslagits för användning i livsmedel men deras kommersiella
betydelse är nu liten därför att de är relativt dyra och
har liten överföringseffekt.

Användning av oxidationsinhibitorer för preparering av
papper, särskilt paraffinerat till förpackning av livsmedel,
förefaller synnerligen lovande. Inhibitorn fördröjer inte
bara paraffinets missfärgning och oxidation utan kan
också flerfaldiga de förpackade livsmedlens tillåtliga
lagringstid.

Det största användningsområdet för oxidationsinhibitorer
väntas emellertid bli till fetthaltigt kyckling- och kreaturs-

foder i vilket de ingår med 2—8 °/o. Under de senaste två
åren har förbrukningen av fett till husdjursfoder stigit
från 4 500 t/år till 90 000 t/år, och man väntar att den
snart skall vara uppe i 225 000 t/år. Det är användning
av oxidationsinhibitorer som möjliggjort denna utveckling.
Utan dessa kan nämligen fodret härskna på bara några
veckor, medan man nu utan risk kan lagra det ett år eller
mer (Industrial & Engineering Chemistry sept. 1954 s.
11 A). SHl

Biokatalysatorer vid slamrötning. Enligt redan år 1932
av W Rudolfs redovisade försök i laboratorieskala och i
halvstor skala ger en tillsats av enzymkulturer vid
slam-behandling ingen påtaglig ökning av gasutvecklingen,
nedbrytningen av organiska föroreningar, avvattningsbarheten
eller minskning av lukten. De senaste åren har man
salufört bakterie- och enzymkulturer av många olika fabrikat
enligt uppgift med förmåga att starkt främja
slamned-brytningen i rötkammare o.d. (Tekn. T. 1953 s. 311; 1954
s. 544).

En teoretisk analys av den anaeroba sönderdelningens
biokemi visar emellertid, att en rätt utformad och skött
rötkammare ger maximal effekt även utan särskild
tillsats av organiska katalysatorer. Erforderliga enzym bildas
nämligen i samband med själva rötningsprocessen.
Praktiska försök har också visat, att bakterie- ocli
enzymtillsatser ej accelererar avloppsslammets omvandling till
lösliga föreningar, ej snabbare leder till biokemisk
jämvikt vid en aktivtslamanläggning och efter uppnådd sådan
jämvikt ej påskyndar minskningen av avloppsvattnets
biokemiska syrebehov.

Med blandningar av råslam och utrotat siam i varierande
proportioner har utförts vid olika temperaturer (4, 7, 30
och 40°C) rötningsförsök utan och med tillsats av en
biokatalysator (5—50 g/1 slamvolym), som enligt
deklarationen innehöll kulturer av anaeroba organismer och vissa
enzym. Som mått på rötningseffekten bestämdes
rötgas-utveckling, minskning av mängden organisk substans och
andra för rötningen karakteristiska faktorer. Eftersom
biokatalysatorn utom bakterier och enzym innehöll vissa
proteiner, försattes några av de icke ympade slamproven
med motsvarande mängd sådana ämnen.

Under i övrigt lika försöksbetingelser blev totalmängd
alstrad rötgas och gasutvecklingsintensitet praktiskt taget
densamma för prov med och utan tillsats av
biokatalysator. Den procentuella minskningen av organisk substans
var större utan än med biokatalysator, om icke
kompenserande proteintillsats gjordes, i vilket fall minskningen
var lika. Metanjäsningsskedet började ej tidigare i
slamproven med biokatalysator. Närvaro av intill 1 °/o av
biokatalysatorn syntes ej ge några fördelar vid de vid 3 och
7°C utförda försöken (W N Grune & R Q Sload i Sewage
& Industrial Wastes dec. 1954 s. 1425). AG

Hypofysliormonet ACTH. Man har i USA ur
svinhypo-fyser isolerat åtta hormoner som alla är lika aktiva mot
symtomen vid ledgångsreumatism (Tekn. T. 1950 s. 212).
Tillsammans utgör de 2 vikt-%> av kliniskt ACTH. Verkan
av föroreningarna i detta är inte fullt utredd. Ett av
de åtta hormonerna, /?-ACTH, har molvikten 4566. Det har
visat sig bestå av 39 aminosyror och har därmed enligt
uppgift den längsta hittills kända proteinkedjan.

ACTH och även /?-ACTH stimulerar binjurarnas
produktion av cortison som häver symtomen vid
ledgångsreumatism. Båda kan därför liksom cortison användas vid
behandling av reumatiska åkommor, bronkitisk astma,
allergier och andra sjukdomar. Dessa medel är dock
tillgängliga bara i otillräcklig mängd därför att de måste isoleras
ur naturprodukter i vilka de ingår i mycket små
kvantiteter. Den nuvarande situationen skulle emellertid helt
förändras om något av dem kunde syntetiseras.

Man har visserligen genomfört syntes av cortison, men

processen är mycket omständlig och ger därför lågt utbyte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free