Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1955 - Böcker - Metal industry handbook and directory 1955, av Wll - Konjunkturläget våren 1955, av Birger Larsson - Svenska Byggnadsentreprenörföreningen - AB Separator - Reseberättelser - Problemhörnan, av A Lg - TNC: Engelska lånord. 1, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
TEKNISK TIDSKRIFT
Metal industry handbook and directory 1955. Cassier,
London 1955. 472 s. 15 sh.
I denna bok behandlas icke-järnmetallerna och deras
legeringar. Först ges en redogörelse för de olika metallernas
fysikaliska och kemiska egenskaper. Vidare lämnas
uppgifter om kontraktion för gjutgods samt värmeutvidgning
och resistivitet för olika legeringar.
Härpå följer avsnitt om aluminium och
aluminiumlegeringar, koppar och dess legeringar, magnesiumlegeringar,
nickellegeringar, tenn samt lödmetaller. I en förteckning
på 27 s. lämnas uppgifter om olika handelslegeringar och
deras tillverkare. Vidare får man en utförlig redogörelse
för "British Standards Institution specifications" för
icke-järnmetaller samt "Specifications for aircraft parts".
Speciella bestämmelser utfärdade av Ministry of Supply samt
"Admiralty specifications for non-ferreous alloys" finns
också medtagna.
Allmänna data och tabeller över vikt m.m. samt uppgifter
om högsta och lägsta priser under åren 1927—1954 på
aluminium, magnesium, koppar, tenn, silver, zink och bly
lämnas i följande kapitel.
Boken avslutas med en alfabetisk förteckning över
varunamn och en redogörelse för brittiska föreningar och
institutioner verksamma på området samt en lista över
brittiska tillverkare av olika material och adressregister för
de häri angivna firmorna. Wll
Konjunkturläget våren 1955. Medd. från
Konjunkturinstitutet Serie A: 27. Stockholm 1955. 230 s., 6 tab. 7 kr.
Rapporten ger som vanligt en klar och mångsidig bild av
det ekonomiska läget både i Sverige och ute i världen. I
vårens rapport ges större utrymme än vanligt åt den
internationella utvecklingen, delvis för att undvika
dubbelarbete, eftersom revideringen av nationalbudgeten ju
pågått jämsides med utarbetandet av rapporten. Att
rapporten inte "hinner fram" till dagens mest aktuella problem
är lätt förklarligt — förarbetet på rapporten måste ju i
det närmaste ha varit helt avslutat kort före
räntehöjningen den 19 april 1955. Men för var och en som vill ha en
verkligt klar insikt i den ekonomiska utvecklingens senaste
faser är den bakgrund som tecknas i rapporten absolut
oumbärlig. Birger Larsson
Svenska Byggnadsentreprenörföreningen har med
anledning av sin 25-åriga tillvaro utgivit en jubileumsskrift.
Den har byggts upp kring de idéer föreningen arbetat och
arbetar för: "att tillvarataga och främja medlemmarnas
gemensamma intressen i frågor, som icke beröra
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare". Det gäller både
den obligatoriska historiken och framtidsaspekterna.
Skriften har ett läsvärt innehåll. Särskilt givande är avsnittet
"Entreprenadväsendet — nu och i framtiden".
AB Separator, Stockholm, beskriver i broschyren "De
Laval short-mix" (12 s.) på engelska en kontinuerlig
process för raffinering av vegetabiliska och animala oljor.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i bibliotekets
läsesal för intresserade:
Brandt, O: Byggnadsakustik och byggnadsakustiska
laboratoriers mätutrustning och måtmetodik i Tyskland,
Schweiz, Österrike, Italien och Frankrike 1955. Stockholm
1955. 10 s.
Fagerholm, P O: Fotogrammetrisk verksamhet i Europa
hösten 1954. Stockholm 1955. 5 s.
Problemliörnan
Problem 5/55: Axlarna till två cirkulära cylindrar med
radien r skär varandra under rät vinkel. Beräkna ytan och
volymen hos den kropp som är gemensam för de båda
cylindrarna. A Lg
TNC
Engelska lånord. 1
En fråga som nu är mer brännande än någonsin i TNC:s
arbete, och i svensk språkvård över huvud taget, är hur
man bör ställa sig till den starka inströmningen av engelska
ord. Att vårt språk tillföres nya uttrycksmedel är i och för
sig ingenting att beklaga, men det besvärliga med många
av de engelska orden är att de till stavning och uttal, och
även till ordbildning och böjning,’ så avsevärt skiljer sig
från svenska språkvanor att deras upptagande i språket
blir till verkliga problem.
För att få hithörande frågor grundligt diskuterade
föreslog TNC:s verkställande ledamot att de skulle tas upp till
behandling när Nämnden för svensk språkvård höll sitt
årsmöte den 28 mars i år, och han blev själv anmodad att
i ett inledande föredrag belysa svårigheterna. När TNC:s
representantförsamling den 26 maj hade sitt
vårsammanträde höll lektor Gösta Bergman, som förestår det av
Nämnden upprättade Institutet för svensk språkvård och
ju dessutom är TNC:s språklige rådgivare, likaledes ett
föredrag om upptagande av engelska lånord i svenskan.
Och slutligen dryftades likartade frågor vid det nordiska
språkmötet i Stockholm den 15—16 juni, där bl.a. en
orientering lämnades av ledamoten av Svenska Akademien
professor Elias Wessén angående stavning av främmande
ord i svenska språket.
Föredragen och diskussionerna vid dessa tre tillfällen
ledde visserligen inte till någon slutgiltig lösning av
problemen — något sådant hade varit orimligt att vänta —
men vissa praktiska riktlinjer klarnade dock undan för
undan. En serie TNC-spalter kommer nu att belysa såväl
problemen som de riktlinjer TNC tills vidare anser sig
böra följa.
Den som läst årets TNC-spalter har inte kunnat undgå
att märka vilket intresse man på alla håll skänker åt vad
saker och ting heter på engelska (däri inbegripet
amerikanska), när den svenska namngivningen dryftas. Under
den nya allmänna rubriken "Ordproblem" har hittills sju
problem framlagts. I tre av dessa fall har
problemställar-na till utgångspunkt tagit engelska termer (traction,
elec-tro-erosion, plywood — wallboard) och uttalat sig för
eller påpekat redan skedd upptagning av dem i svenskan,
i tre andra fall nämnes vissa engelska termer (insulant,
wrought material, sewage treatment) såsom förebildliga,
och detta gäller även det återstående fallet där i ett brev,
men ej i TNC-spalten, framhölls att engelskan har ett
avundsvärt lämpligt verb (compact) för vissa fall där man
hos oss tvistar om valet mellan packa och komprimera. I
alla sju ordproblemen kom alltså intresset för de engelska
orden mer eller mindre tydligt i dagen, och detta trots att
problemen alls inte var valda med hänsyn därtill utan kom
från det löpande TNC-arbetet utan sådan sållning.
Såsom lektor Bergman i sitt föredrag framhöll ligger
bakom intresset för och inlåningen av engelska ord det i våra
dagar så starka engelsk-amerikanska inflytandet på alla
kulturområden. Den mera direkta orsaken till att man
använder främmande ord kan vara bekvämlighet — efter
vistelse i utlandet eller flitig läsning av utländsk litteratur
— eller rent snobberi. Men den kan också mera legitimt
ligga i frånvaron av inhemska uttryck med samma
betydelsenyans och entydighet — nyskapade svenska
benämningar ger ofta vilseledande associationer — eller i
det kanske ibland överbetonade förhållandet att
internationella termer underlättar internationellt umgänge. Särskilt
tilldragande blir låneorden om de är korta och smidiga.
Vilken orsaken i det enskilda fallet än må vara gäller
det för TNC att avgöra om ett föreslaget nytt engelskt
lånord skall upptas i den godkända tekniska
nomenklaturen eller ej och, om det skall upptas, vilken stavning,
uttalsform, böjning osv. det bör få. Härom kommer de
närmast följande TNC-spalterna att handla. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
