- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
645

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

Ångkraftverk i USA

Docent Torsten Widell, Stockholm

Liksom i de flesta andra länder ökar behovet av
elektrisk energi kraftigt i USA, och detta
framtvingar ett alltmer accelererat
kraftverksbyggande. Eftersom man har relativt begränsade
vattenkrafttillgångar kommer den största delen av
utbyggnaden på ångkraftverk och de kapital som
läggs ner här är betydande.

För att få så låga kostnader som möjligt för
elkraftproduktionen arbetar man målmedvetet
på att sänka anläggningskostnaderna, minska
personalbehovet och minska
bränsleförbrukningen, alltså öka anläggningarnas verkningsgrad.

Anläggningskostnaden per effektenhet och
personalbehovet söker man minska dels genom att
bygga allt större aggregat och dels genom att
förenkla konstruktionen, där detta är möjligt
utan att verkningsgraden eller
funktionssäkerheten påverkas menligt. Anläggningarnas
verkningsgrad förbättras successivt genom övergång
till allt högre tryck och temperaturer och genom
användning av mellanöverhettning.
Kvicksilver-ångkraftprocessen, som för endast 5—10 år
sedan ansågs vara en framkomlig väg (Tekn. T.
1947 s. 49), synes nu vara definitivt på
avskrivning.

Nybyggda kraftverk och energiproduktion

Under 1945—1954 investerades av
kraftföretagen enligt Federal Power Commission1 4 309 M$
i ångkraftverk i USA. Den insatta effekten var
30 616 MW i 372 aggregat fördelade på 175 olika
kraftverk. Genomsnittskostnaden för dessa
installationer var alltså 141 $/kW. Kostnaden för
större anläggningar kan dock ligga under detta
värde. För t.ex. ett kraftverk med fyra aggregat
på 110—125 MW, byggt 1947—1950, anges 128
$/kW. Ett modernt storkraftverk torde nu
kunna byggas för 140—150 $/kW. Små anläggningar
drar givetvis högre kostnader per kilowatt, t.ex.
309 $/kW för en anläggning med generatorer på
endast 4—7 MW. För en kvicksilveranläggning
på 40 MW i New Hampshire anges kostnaden
275 $/kW; totala anläggningskostnaden uppgick
i detta fall dock till 13 M$ på grund av vissa
kostnader för kommande utbyggnader (Tekn. T.
1950 s. 480).

Bearbetning av föredrag i avd. Mekanik den 8 mars 1955.

621.11(73)
621.311.22(73)

Under 1954 tillkom 11 500 MW generatoreffekt2,
vilket är det största årliga effekttillskott som
förekommit, så att den totala effekten vid årets
slut var ca 107 000 MW i kraftföretagen. Häri är
alltså inte inräknat de industriella
anläggningarna. Marginalen mellan generatoreffekt och
maximal belastning var 14 300 MW 1953,
motsvarande 17,6 %, och denna marginal hade vid
slutet av 1954 stigit till 17 700 MW, motsvarande
19,8 %.

Energiproduktionen var 1954 i kraftföretagen
471 • 109 kWh (29 mer än 1953) och i
industri-och järnvägskraftverk 73 • 109, totalt alltså 544 •
10® kWh. Av kraftföretagens energialstring kom
365 • 109 kWh på bränsle, dvs. 77,5 %, och 106,
dvs. 22,5 %, på vattenkraft. Motsvarande siffror
för 1953 var 337 • 109 kWh för bränsle och 105
för vattenkraft. Den ökade energiproduktionen
kom alltså nästan helt från ångkraftverken.

Samtidigt som energiproduktionen i
ångkraftverken, inberäknat ett fåtal
förbränningsmotor-kraftverk, steg med 8,3 % ökade den
genomsnittliga verkningsgraden så att den specifika
bränsleförbrukningen, räknat som stenkol, sjönk
med ca 6,5 %. Den specifika kolförbrukningen
var 1953 i genomsnitt 0,48 kg/kWh och gick 1954
ner till 0,45 kg/kWh. Tio år tidigare var
förbrukningen omkring 0,59 kg/kWh.

Kostnaden för den elektriska energin har också
sänkts, vilket framgår av följande
genomsnittspriser för detalj förbrukningen:

År ................ 1882 1907 1932 1939 1953 1954

Pris........c/kWh 25 10,5 5,6 4,0 2,74 2,69

Detalj förbrukningen var under 1954 per
abonnent 2 450 kWh, vilket är 194 kWh mer än
under 1953.

De bränslen som används för alstring av
elenergi är stenkol, olja och naturgas.
Fördelningen på dessa tre bränslen har varit någorlunda
konstant under senare år men en viss
förskjutning har ägt rum mot en ökad andel naturgas,
som är det billigaste bränslet3. Kolets andel
minskade från 67,6 % 1949 till 65,1 % 1953,
oljan minskade från 13,5 % till 11,1 %, under
det att naturgasens andel steg från 18,9 % till
23,8 % under samma tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free