- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
647

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

Fig. 3.
Tempera-tur-entropi-diagram för
ångkraftprocess
med
mellan-överhettning
(utan
matarvattenförvärmning).

egenskaper, minskade intresset för mellanöverhettningen.
Under de senast fyra åren har man emellrtid såsom nämnts
av rent ekonomiska skäl nästan helt övergått till
användning av mellanöverhettning i alla större nya ångaggregat,
och även nu är givetvis den lägre fukthalten i
avloppsångan av betydelse.

I moderna anläggningar med mellanöverhettning och högst
565°C ångtemperatur har man nettoverkningsgrader vid
full effekt på 36—38 °/o. I världens första anläggning för
595°C ångtemperatur, Kearny7"9 (Tekn. T. 1954 s. 313),
har man kommit upp till 40 °/o nettoverkningsgrad.
Ångtrycket är här 163 bar, ångtemperaturen efter
högtrycks-överhettaren 595°C och efter mellanöverhettaren 565°C.
Kearny Generating Station, som ägs av Public Service
Electric and Gas Company i New Jersey, är för övrigt känd för
det pionjärarbete som där utförts på
kvicksilverångproces-sen. Anläggningskostnaden för de nya två aggregaten på
sammanlagt 290 MW är 45 M$, motsvarande 155 $/k\V.

Förutom den bättre verkningsgraden finns det andra
fördelar med mellanöverhettning. Sålunda minskas
matar-pumpeffekten med 15—18 °/o och kondensorns storlek med
7—8 °/o, ångturbinens avloppsarea kan minskas,
matar-vattenförvärmarna minskas, eldningsapparaturens storlek
minskas med ca 5 °/o, och ångmängden från pannan
minskas med 15—18 °/o.

Man får emellertid ökade kostnader för överhettare,
rörledningar och ventiler, varjämte turbinerna kräver större

Fig. 4.
Beräknad nettoverkningsgrad för
anläggningar
med överkritiskt
tryck med en
och två
mellan-överhettningar
vid åtta
avtappningar.

utrymme. Dessutom blir drift och reglex-ing framförallt av
ångtemperatur något mer komplicerad än i en anläggning
utan mellanöverhettning. Kostnaden för en anläggning med
mellanöverhettning har uppgivits vara 4—5 $/kW högre än
för en anläggning utan mellanöverhettning.

Mellanöverhettning kan göras på olika sätt. Man kan
tillföra värme med överhettad högtrycksånga, men detta
minskar den termiska vinsten av mellanöverhettningen och
medför en ganska komplicerad reglering, vilket gör att
denna metod inte kommit till större användning. Vidare
kan man för transport av värme från pannan till
mellanöverhettaren använda ett särskilt värmeöverförande
medium, såsom smälta alkalimetaller. I detta fall behöver
man extra värmeväxlare och metoden blir även i övrigt
rätt besvärlig att tillämpa. Fördelen med metoden är att
man slipper ångledningarna från högtrycksturbinen till
ångpannan och därifrån till lågtrycksturbinen. Den
allmänt använda metoden är emellertid inbyggnad i själva
ångpannan av en extra överhettare, så att denna blir värmd
av rökgaserna.

överkritiskt tryck

En intressant utveckling inom ångkrafttekniken är
höjning av ångtrycket över det kritiska, vilket kan medföra
en avsevärd förbättring av verkningsgraden10"13, särskilt vid
höga ångtemperaturer. Man kan vid dessa höga tryck på
260—470 bar även utnyttja mellanöverhettning i två steg
(Tekn. T. 1953 s. 436) vid höga ångtemperaturer, fig. 4.
Visserligen måste man vid dubbel mellanöverhettning kyla
bort överhettningsvärme i avloppsångan före inloppet i
kondensorn även vid de högsta ångtrycken, men
överhettningen blir inte så stor som vid lägre tryck, där man skulle
få så hög temperatur på avloppsångan att dubbel
mellanöverhettning inte blir praktiskt användbar.

Vid ångtrycket 470 bar, ångtemperaturen 650°C, två
mel-lanöverhettningssteg till samma temperatur och 8
avtappningar kan man räkna med att få värmeförbrukningstalet
1,998 för turbinanläggningen. Värmeförbrukningstalet, dvs.
förhållandet mellan tillförd och nyttig energi, innefattar i
detta fall matarpumpens energiförbrukning och höjs med
2 % för fasta turbin- och generatorförluster. Man kan för
ångpannan anta 93 °/o verkningsgrad på effektiva
värmevärdet samt anta att hjälpmaskineffekten är 4,25 °/o
utöver matarpumpeffekten. Totala värmeförbrukningstalet
för anläggningen blir då

1,998 • 1,02

0,93 • 0,9575

2,29, dvs. 2,29 • 860 = 1 970 kcal/kWh

Nettoverkningsgraden blir då 1 : 2,29 = 43,7 °/o. Användes
endast en mellanöverhettning sjunker den till 43.1 °/o och
vid lägre ångtemperatur sjunker den ytterligare, fig. 4.

Aggregatstorlek

Storleken på aggregaten synes vara ständigt
växande. Medan aggregat pä 100—150 MW för
några år sedan ansågs vara ganska stora, är nu
200 MW ingen ovanlig storlek för nybeställda
aggregat. Ett hopp uppåt gjordes då The Detroit
Edison Co beställde två 260 MW aggregat till
sin nya station River Rouge (Tekn. T. 1953
s. 683) men detta rekord blev slaget av ett
275 MW aggregat för överkritiskt tryck12-14.
Detroit Edison har dock ytterligare bättrat på
rekordet genom att beställa ett aggregat på 300
MW, även detta till River Rouge13.

Reställningarna av de senaste stora aggregaten
har av Detroit Edison gjorts efter grundliga
utredningar om ekonomin för sådana stora
enheter18. Det synes för övrigt icke osannolikt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free