- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
649

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

nödvändiga avstängningsventil mellan ångpannan och
turbinen och alltså ha öppen förbindelse från överhettaren
till turbinens snabbstängningsventil. Denna möjlighet synes
ha utnyttjats först i början av 1940-talet, men då man
endast har haft goda erfarenheter härav, tillämpar man
detta system mer allmänt i nya anläggningar. Vid en
förfrågan härom 1952 rapporterades att minst 52 aggregat
var konstruerande utan sådan avstängningsventil17. Bland
dessa var många stora enheter på 125—150 MW, bland
annat de två nya aggregaten till Kearny på 145 MW för
trycket 163 bar.

Som exempel på en modern anläggning kan nämnas
Detroit Edisons River Rouge Power Plant, som fullt
utbyggt kommer att förses med sex jättelika aggregat, fig. 7.
Såsom nämnts blir de två första aggregaten på 260 MW
och det tredje på 300 MW. Detta senare aggregat får en
kolpulvereldad 900 t/h ångpanna för trycket 170 bar.
Turbinen blir tvåaxlig för trycket 166 bar, temperaturen
565°C på högtrycksångan och 538°C på mellantrycksångan.
Mottrycket uppges vara 0,034 bar och kolförbrukningen
mindre än 0,34 kg/kWh. Högtrycks- och
mellantrycks-turbinerna är kopplade till samma generator på 200 MVA,
3 600 r/m, och denna har högtrycksvätgaskylning i både
stator- och rotorledare. När aggregatet kommer i gång i
slutet av 1957 blir Detroit Edisons totala effekt 3 250 MW,
vilket betyder att effekten blivit mer än fördubblad på
10 år.

En provanläggning i jätteformat för överkritiskt tryck
skall byggas av Philadelphia Electric Company (Tekn. T.
1954 s. 1089) och man räknar med att få denna anläggning
igång 195911’ vs. Aggregatet blir på såsom nämnts 275 MW
och beräknas kosta 45 M$, alltså 163 $/kW. Turbinen
(Westinghouse) är enaxlig för 3 600 r/m, har fyra
turbin-hus och tre avlopp till kondensorn14. Ängpannan blir en
tvångsgenomströmningspanna av enrörtyp med dubbel eld-

stad och utan dom. Den byggs av Combustion Engineering
i samarbete med Sulzer. Trycket på högtrycksångan blir
vid turbinen 345 bar och högtrycksångans temperatur, som
senare beräknas kunna höjas till 650°C, blir till en början
620°C, varvid anläggningens totala verkningsgrad blir
42,5 °/o, räknad på bränslets effektiva värmevärde. Ångan
mellanöverhettas i två steg till 565°C, i första steget vid
73 bar, i andra steget vid 17,3 bar. Trycket i turbinens
ångavlopp är 0,052 bar.

Generatorn är på 352 MVA, effektfaktor 0,85, och har
invändigt kylda rotor- och statorledare. Generatorn blir
själv-ventilerad med vätgas med trycket 3,1 bar. Som matare
används en separat motorgenerator.

En något mindre anläggning för överkritiskt tryck byggs
av Ohio Power Co och beräknas bli färdig 195613. Effekten
blir 125 MW, trycket 310 bar och ångtemperaturen 620°C.
Turbinen tillverkas av General Electric, pannan av
Babcock & Wilcox och matarpumparna av De Laval Steam Co.

Kondensat- och matarvattensystem

Anläggningarna är givetvis utrustade med ett
stort antal avtappningar, vanligen sex till åtta,
fig. 8. Vattnet avgasas antingen i tryckavgasare
eller i kondensorn. Avgasning i kondensorn, som
erbjuder vissa fördelar, synes komma alltmera
till användning. I Powers översikt 1954 har
ungefär en fjärdedel av alla aggregat på 100 MW och
däröver avgasning i kondensorn.

Vid avgasning i kondensorn införs i regel dränaget ett
stycke upp i kondensorn och får rinna ner över
stril-plåtar. För avgasningen i kondensorn garanteras i
allmänhet högst 0,03 cm8 syre per liter vatten och vid drift kom-

Fig. 8. Schema för äng- och matarvattensystem (Kearny); A ångpanna, B högtrycksöverhettare, C mellanöverhettare, D
högtrycksturbin, E mellantrycksturbin, F lågtrycksturbin (jfr fig. 11), G kondensor, H huvudgenerator 136,45 MW, J
hjålp-generator 8,55 MW, K kondensatkylare, L vätgaskylare, M kylare för olja m.m.; 1—7 matarvattenförvärmare, 5 a—7 a

dränagekylare, 8 matarvattenförvärmare med inbyggd dränagekylare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free