Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 16 augusti 1955 - Ångkraftverk i USA, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Kontrollrum för två aggregat (Sewaren).
mer man ofta ner till värden under 0,02. Man har t.ex.
för kylvattentemperatur mellan 0,5 och 10°C fått följande
värden vid olika belastningar:
Belastning..............°/o 25 70 100
Syrehalt ............. cm3/l 0,012 0,006 0,007
Alla större kondensorer görs för enkel genomströmning
av vattnet. För att spara utrymme kan man bygga in
lågtrycksförvärmare i kondensatorns övre del. I stället för
den vanliga konstruktionen, där turbinen är placerad
ovanpå kondensorn, finns det en konstruktion där kondensorn
är delad i två enheter, skilda av ett mellanrum, och med
ånginlopp från sidan. Man får härigenom en lägre
bygg-höjd; utrymmet mellan kondensorerna kan utnyttjas för
uppställning av förvärmare.
Mycket arbete läggs ner på konstruktionen av
kondensorerna, som i många fall icke tillverkas av
turbinfabrikan-ten utan av en specialfirma. Man gör bl.a.
temperaturmätningar på olika tuber i kondensorn för att få fram bästa
möjliga tubarrangemang. Genom att utnyttja ångans
rörelseenergi kan man få 3,5—4°C överhettning av
kondensatet.
För evakuering används i stor utsträckning mekaniska
luftpumpar i stället för ångejektorer. Visserligen är själva
ejektorerna billigare än pumparna, men tar man hänsyn
även till ångledningar och ventiler, blir pumpanläggningen
vid höga tryck nog billigare.
Kondensatet kan utnyttjas för kylning av lager m.m.
varvid man har två kondensatpumpar i serie. För att undvika
kondensvattenutfällning på kondensorer och kalla
vattenledningar använder man korkspån som värmeisolering.
Det spädvatten som tillsätts renas först antingen genom
evaporering eller genom totalavsaltning. Den senare
metoden synes få allt större utbredning. I Powers översikt
1953 uppgavs 30 aggregat med totalavsaltning och 1954 var
motsvarande antal 58. En sådan anläggning för två stora
aggregat (River Rouge 2 X 260 MW) kan t.ex. bestå av tre
katjon- och tre anjonfilter med tryckavgasare för vattnet
efter filterna.
Matarpumpar
Matarpumparna är i regel elmotordrivna och ibland utan
hastighetsreglering. I större anläggningar har man ofta
hydraulisk kraftöverföring till pumparna, så att
hastigheten kan regleras. Med hänsyn till effekternas storlek är
det i varje fall mer motiverat att reglera matarpumparna
än fläktarna. För två aggregat räknar man ofta med fem
matarpumpar.
Matarpumpar för mycket höga tryck drivs med höga
hastigheter och man växlar upp hastigheten, t.ex. till 6 500 r/m
för en högtryckspump för 380 bar18,19. Man kan använda
asynkronmotorer upp till åtminstone 3 000 kW motoreffekt
vid 3 600 r/m. En sådan motor får exempelvis direktdriva
en 1 050 kW lågtryckspump, som ger trycket 140 bar och
via en hydraulisk transmission och mekanisk uppväxling
en högtryckspump med hastighet varierbar upp till 6 500
r/m vid 380 bar.
Kylvatten
Där så är möjligt tar man givetvis kylvattnet direkt från
vattendrag för att slippa den verkningsgradsförsämring,
som är en följd av den högre vattentemperaturen vid
användning av kyltorn och kostnaden för dessa. Kylvattnet
kloreras i regel intermittent, t.ex. under 40 min. varje gång.
Tiden mellan två kloreringar är beroende av vattnets
egenskaper, och denna tid kan variera mellan 4 och 24 h.
Kylvattenpumparna kan ställas upp i närheten av
kondensorerna, men det förekommer också att man ställer upp dem i
renshuset på kanske 60—70 m avstånd från turbinerna.
Instrumentering och automatik
Alla moderna anläggningar är utrustade med
en stor uppsättning instrument för övervakning.
Driften är även i hög grad automatiserad (Tekn.
T. 1941 s. M 69—73, 1955 s. 51—53). I många
fall har man instrument och manöverorgan
sammanförda för två aggregat i ett gemensamt
kontrollrum, fig. 9. I kontrollrummet, som bör vara
luftkonditionerat, sammanförs alla instrument
och organ för turbiner och pannor, och ibland
har man även manövreringen av den elektriska
sidan i samma kontrollrum (disken i förgrunden
på fig. 9). Kontrollrummet (Sewaren) för två
aggregat sköts av tre man, två för de båda
ång-aggregaten och en för allt det elektriska.
Den automatiska regleringen är i de flesta fall
pneumatisk. Det förekommer dock även
elektroniska regleringssystem, vari man dock ofta
har tryckluft för manövreringen. För att
underlätta reparationer av systemet kan man ha
utbytbara elektroniska enheter.
Television används rätt allmänt för kontroll av
Fig. 10. Ångturbin,
145 MW, 3 600 r/m
(Kearny); t.v.
högtrycksdel och
mel-lantrycksdel, t.h.
lågtrycksdel med
tre ångavlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
