- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
651

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

vattenståndet i ångdomarna (Tekn. T. 1949
s. 913). Det förekommer också television för
övervakning av eldningen, men detta går inte
fullt så bra, då det är svårare att få klarhet i
hur flamman i verkligheten ser ut.

Personal

På grund av de höga arbetslönerna har man
sökt nedbringa personalbehovet så långt som
möjligt, bl.a. genom den väl utvecklade
automatiken och en omfattande instrumentutrustning
med ett stort antal skrivande instrument.

Som exempel på personalbehovet kan nämnas
att ett kraftverk med fyra aggregat på
sammanlagt ca 600 MW hade 270 man för treskiftsdrift,
under det att ett annat ungefär lika stort
kraftverk inte behövde mer än 175 man vid
fyrskifts-drift. I det senare fallet behövdes endast 13 man
per skift för driften. En förutsättning för att
kunna köra en anläggning med så liten personal
är givetvis att alla instrument och all automatik
fungerar perfekt. För underhåll av automatik
och instrument hade man sju instrumentmakare.
Även i andra kraftverk synes man ha i
genomsnitt två instrumentmakare per aggregat. Så
ömtåliga som alla värmetekniska mätinstrument är,
måste de underkastas en ständig kontroll. Man
har också kommit upp i mycket hög
tillförlitlighet hos anläggningarna.

Turbingeneratorer

Tendensen mot allt större turbingeneratorer för
mellanöverhettning och även mot högre ångtryck
och ångtemperaturer har redan berörts.
Kostnaden för en 100 MW turbin utan
mellanöverhettning rör sig om 23 $/kW, medan en för
mellanöverhettning kostar ca 25,5 $/kW.

Turbinerna, som genomgående är av axialtyp,
görs i huvudsak i två olika utföranden,
antingen enaxliga med flera avlopp ("tandem
compound") eller tvåaxliga, även med flera avlopp
("cross compound"). Idet förra fallet är varvtalet
vanligen 3 600 r/m och antalet avlopp oftast
två eller tre, i det senare fallet går
högtrycksturbinen med 3 600 r/m och lågtrycksturbinen,
som brukar ha två avlopp, med 1 800 r/m. Vid
tvåaxliga turbiner är det ibland ordnat så att
man kan köra lågtrycksturbinen enbart, om det
skulle bli fel på högtrycksturbinen.

Som exempel på enaxliga turbiner med 3 600 r/m kan
nämnas aggregat på 200 MW med tre avlopp18.
Utloppsarean är 25 °/o större än vad som tidigare använts i
maskiner med 3 600 r/m, och för första gången används här
en ny typ av 660 mm långa skövlar i sista steget. Det finns
tvåaxliga turbiner med flera avlopp för 1 800 r/m, som i
lågtrycksdelen har 1 090 mm långa skövlar i sista steget.
Man har här utlopp åt sidan till kondensorn.

I de fall där kylvattentemperaturen är så hög att dubbla
utlopp inte är ekonomiskt motiverade, har man maskiner
med endast ett avlopp vid effekter på 150—250 MW. Med
1 090 mm skövlar kan man i en sådan maskin vid 1 800
r/m få samma avloppsarea som i en enaxlig maskin för

3 600 r/m med tre avlopp och 660 mm skövlar. Denna
maskin blir ca 9 m kortare än den enaxliga och kostar
ungefär lika mycket.

I turbiner för mycket höga ångtemperaturer kommer
även austenitiska material till användning. "Sådana
turbiner (Kearny), fig. 10, för 162 bar, 595°C temperatur på
högtrycksångan och 565°C efter mellanöverhettaren har
t.ex. förbindelserören från regleringsventilen och
inloppsdelen i turbinen av austenitiskt material. Lågtrycksdelen
till samma turbin har tre parallellkopplade avloppsdelar.

Vätgaskylning

Kylningen av generatorerna är en viktig fråga.
Vätgaskylning används i alla större aggregat, och numera har man
även börjat använda denna metod vid mindre maskiner, på
15—40 MW, där man kan vinna 0,5—1 %> i verkningsgrad.
Genom vätgaskylningen får man lägre förluster, renare
ventilationskanaler och minsta möjliga koronaeffekt på
lindningarna. Brandrisken är mindre än i luftkylda
maskiner, emedan vätgasen ju inte underhåller förbränning.

Vätgasen som tillförs från gastuber har 99,6 °/o renhet
och i kylsystemet kan renheten hållas vid 99 °/o vid en
förbrukning per dygn av ca 1 m3 vätgas av atmosfärtryck.
Olja med ett tryck på ca 0,35 bar över vätgastrycket
används i tätningarna, och denna olja befrias kontinuerligt
automatiskt från luft och andra gaser.
Invändig kylning av ledarna (Tekn. T. 1954 s. 634) är en
förutsättning för de jätteturbiner som nu byggs. I de största
maskinerna använder man kylning såväl av rotor- som
statorledarna20.

Matare

Separat drift av matare börjar även användas i större
utsträckning. Ett sådant aggregat18 utgörs av en
asynkronmotor, ett svänghjul och själva mataren, en
likströmsgenerator.

Litteratur

1. Investments for new steam-electric central stations 19i5—1954,
actual and estimated. Power 99 (1955) h. 1 s. 105.

2. Quinton, H: Electric utilities set new milestones in 195i
operations. Electric Light & Power 33 (1955) h. 1 s. 76—80.

3. Analysis of fuel for electric generation by the Electric Utility
Industry, fuel burned under boilers and by internal combustion
engines. Edison Electric Institute, New York 1954. Ref.: Anteil der
Brennstoffe an der Erzeugung der Wärmekraftwerke.
Elektrizitäts-wirtschaft 54 (1955) h. 2 s. 48.

4. Schanz, J L: Prospects for nuclear power. Electric Light &
Power 32 h. 14 (1954 dec.) s. 78—87.

5. Modern plant survey. Trends in utility plants. Power 98 (1954)
mid-sept. s. 38-43.

6. Kolflat, T: Reheat comes of age. Electric Light & Power 32
h. 11 (1954 sept.) s. 88—91.

7. Fairchild, F P: The new Kearny Generating Station. Träns.
ASME 76 (1954) s. 735—748.

8. New Kearny Power Station in New Jersey. Engineer 197 (1954)
s. 559—561, 597—600.

9. New reheat turbines at Kearny. Power 98 (1954) h. 4 s. 100—104.

10. Bartels, J: Thermodynamics favours supercritical steam
pres-sures. Electric Light & Power 32 h. 13 (1954 nov.) s. 102—108.
ASME Paper 54-F-37.

11. Irwin, K M: Supercritical steam pressure makes sense. Electric
Light & Power 32 h. 13 (1954 nov.) s. 100—115.

12. New steam-power unit will set world record for size, pressure,
and temperature. Electric Light & Power 32 h. 11 (1954 sept.) s. 95.

13. For cheaper steam power. McGraw-Hill Dig. 1954 dec. s. 21.

14. Power generation. Westinghouse Eng. 15 (1955) jan. s. 2—3.

15. 300 000 kW steam turbine generator. Mech. Engng 77 (1955) s. 33.

16. Seelye, H P & Brown, W W: Die Wirtschaftlichkeit grosser
Turbogeneratoren. Elektrizitätswirtschaft 53 (1954) s. 667—670.

17. Metallurgy and piping 1952. Edison Electric Institute, New
York 1953.

18. Power. General Electric Rev. 58 (1955) h. 1 s. 18—19.

19. Gartmann, H: Designing superpressure feed pumps. Power 97
(1953) h. 11 s. 71—74.

20. Gaede, F: Innengekühlte Turbogeneratoren.
Elektrizitätswirtschaft 53 (1954) s. 670—673.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free