- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
655

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

Tabell 1. Radioisotoper vid protonbestrålning i cyklotron

Target 150 X 250 mm Beaktion [-Badio-isotop Halverings-tid Produktionshastighet-] {+Badio- isotop Halve- rings- tid Produktions- hastighet+} m C/m Ah mC/h
Li (P, n) 7Be 54 d 170 120
NaFa (p,pn), [P, 2n) ISp 1,87 h 7 500 1 500
Mg (P, <*), [P, <x-n) ^Na 2,6 år 0,4 0,4
Na [p,pn), [p, 2 n) ~Nac 2,6 år 3,1 1,3
Cr (p,n), (p, 2 n) B2Mn 6,0 d 80 80
Gr iP,n) 54 Mn 310 d 0,5 0,5
Mn [P, P") HMnc 310 d 20 20
Mn [P, n) ^Fe 2,9 år 10 10
Fe ’ (P,n) MCo 80 d 70 70
Ni (p,pn), (p, 2 n),
[P, 2 P) E7Co 270 d 50 50
Cu [P,") ""’Zn 250 d 9,3 9,3
Znb [P, 2 n) 07Ga 78 h 600 120b
Gea [P,n)> [P,1n) 73 As 76 d 8 1,6
Gea [P,") 74 As 17,5 d 50 10
SrOa [P>n) 88y 105 d 20 4
Bi [P, 2 n) ^Po 2,93 år 9,8 9,8

a kapslad target; b 62,5 X 150 mm target, med normal
storlek kan 600 mC/h väntas; c icke bärarfri.

arbetar bakom ett 1,2 m tjockt betongskydd med ett
vätskefyllt fönster. Preparat med hundratals curie
y-akti-vitet kan hanteras utan risk, men försändelser får inte
ha större aktivitet än att de kan flyttas med handtång till
transportbehållare.

Vid arbete med 1 mA protonström skall 22 kW värme
tas bort genom vattenkylning av det bestrålade preparatet
vars yttemperatur måste hållas under dess smält- eller
för-ångningspunkt. Protonstrålen, vars cirkulära tvärsnitt har
9 mm diameter, sprids över preparatytan genom att denna
ställs i liten vinkel mot strålen. På detta sätt underlättas
kylningen. Det element som skall bestrålas läggs på ett
underlag i ett 0,25—0,5 mm skikt genom gjutning och
bearbetning till jämn tjocklek, elektrolytisk utfällning,
hårdlödning av en tunn plåt vid underlaget eller genom
sprut-metallisering. I vissa fall måste kapslade preparat
användas.

Hittills har ett 20-tal element bestrålats i 86" cyklotronen
varvid millicurie- till curiekvantiteter av radioisotoper
framställts. Man har strävat efter att erhålla så stor
produktionshastighet som möjligt. För 14 isotoper, som är
lämpliga för medicinsk, biologisk eller industriell
användning, har man experimentellt bestämt preliminära data
(tabell 1) och motsvarande uppgifter för 130 andra
isotoper har beräknats (J A Martin m.fl. i Nucleonics mars
1955 s. 28—32). SHl

Don för provning av magnetspolar. Vid tillverkning av
magnetspolar uppkommer någon gång isolationsfel som
förorsakar kortslutning mellan närliggande lindningsvarv.
Används spolen för växelström värms de kortslutna
lind-ningsvarven upp snabbt och spolen förstörs. Magnetspolar

Fig. 1. Principschema
för provningsdon för
magnetspolar; 1
järn-kärna, 2 bryggspolar, 3
provspole, A
mätspän-ning, 5
avstämnings-visare, 6
balanserings-motstånd.

Fig. 2. Provbord för små spolar.

provas därför vanligtvis på en sluten laminerad järnkärna
som magnetiseras med växelström. En spole med
kortslutna varv ger därvid en ökning av
magnetiseringsström-men som kan mätas med en amperemeter.

Ett provdon som är snabbare och bekvämare att använda
består av två magnetspolar på en lång rak järnkärna.
Spolarna bildar två skänklar i en växelströmsbrygga, fig. 1.
Provspolen träs över järnkärnans ena ända och om ingen
kortslutning finns inverkar spolen ej på bryggans
balansering. Har spolen däremot kortslutna varv upptar den
energi från bryggan varvid denna bringas ur balans.

Bryggans obalans och därmed dess känslighet stiger med
den inmatade frekvensen. Vid högre frekvenser inverkar
dock även spolens inre kapacitet störande på bryggans
balans och kan då tydas som varvkortslutning. För
normala transformator- och överdragsspolar utgör en
provfrekvens av 1 000 Hz en god kompromiss.
Bryggavstäm-ningen kan indikeras med ett "magiskt öga" eller vid
provning av större antal spolar genom ett elektronrelä som
tänder en signallampa för "felaktig" spole.

En utrustning med mätbrygga, magnetkärna med
bryggspolar samt elektroniskt relä med signallampa, fig. 2, kan
indikera ett kortslutet varv i en spole med flera hundra
varv av 0,15 mm koppartråd. Är tråddiametern 0,1 mm
eller mindre fordras två kortslutna varv för säker
indikering.

Provdonet kan även användas för bestämning av
varvtalet i en spole. Provspolen med obekant antal
lindningsvarv jämförs därvid med en känd spole. Vid ett
varvtalsförhållande av 4:5 mellan spolarna kan det obekanta
varvtalet bestämmas med en noggrannhet av 0,5 °/o
(Philips Industrie 1 (1954) h. 1 s. 21—22; ref. i Bulletin SE V
1955 h. 2 s. 64). Fö

Specifikt värme för korrosionsbeständiga legeringar.
En undersökning av specifika värmet för metaller inom
temperaturområdet 0—900°G har gjorts vid National
Bu-reau of Standards, USA. Härvid har undersökts
korrosionsbeständiga legeringar med följande sammansättning:

[-Beteckning-]

{+Beteck- ning+} 80 Ni— 20 Cr Monel Rostfritt stål 347 Rostfritt stål 446
.... "»/o 0,45 1,8 1,4 ej best. ej best.
.... % 77,4 67,1 66,7 11,1 0,32
.... »/o 19,5 — — 18,3 25,58
.... % — 29,3 30,4 — —
.... »/o 0,59 1,0 1,0 1,30 0,42
Niob ..... .... »/o — — — 0,86 —
Kisel ..... .... % 1,4 0,07 0,07 0,52 0,68
Kol ....... .... o/„ 0,04 0,18 0,12 0,08 0,23
.... »/o — — — — 0,016
.... »/. — — — — 0,019

Specifika värmet för de undersökta legeringarna varierar
på olika sätt med temperaturen, fig. 1. För det rostfria stå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free