Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1955 - Jordpackning genom vibrering, av Lars Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Vibratorsläde, vikt 1,5 t.
se, att den färdiga jordfyllningen erhåller en
kontrollerad, konstant packningsgrad. Inom
berörda områden finns fortfarande mycket att
vinna i ökad säkerhet, materialbesparing och sänkta
kostnader.
Jordpackningsmaskiner
Jordpackningsmaskiner av ett stort antal olika
typer och storlekar förekommer numera.
Slätvältar, fårfotsvältar och gummihjulsvältar, de
sistnämnda med upp till 200 t vikt, utsätter
jordfyllningen i huvudsak för ett statiskt tryck.
Jordstampar och "hoppande grodor"
åstadkommer ett dynamiskt tryck vid stöten mot marken.
De vibrerande jordpackningsmaskinerna
utsätter grunden för tätt återkommande tryckvågor.
Vilofriktionen i jordmassan minskas, och
materialet omlagras och sammanpackas.
Metoden att packa jord genom vibrering
användes först i Tyskland, där
jordpackningspro-blemet blev aktuellt, då autostradorna skulle
byggas. Då konstruerades de första
vibratorslä-darna och jordvibratorer på larvfötter, fig. 1.
Slädtypen har sedermera fått ett flertal
efterföljare, som regel med 1—2 t vikt, fig. 2. De senare
åren har vibrerande vältar av olika storlekar och
utföranden kommit till en alltmer ökad
användning, fig. 3. I USA har vibrerande
gummihjulsvältar konstruerats. Kranburna vibratorer med
upp till 20 t vikt har börjat användas i
Tyskland10.
Vibrationerna hos de vibrerande
jordpackningsmaskinerna åstadkommes liksom hos flertalet
andra vibreringsmaskiner med roterande
excen-trar. Varvtalet vid excenterns rotation
bestämmer vibrationernas frekvens, medan excenterns
moment (massa gånger avstånd från
axelcentrum) avgör vibrationernas amplitud. Ibland
uttrycks vibrationsintensiteten med den
centrifugalkraft, med vilken excentern påverkar sin
axel. Centrifugalkraften är proportionell mot
amplituden och mot frekvensens kvadrat.
Fig. 3. Vibrationsvält, vikt 3 t.
Med två synkront roterande excentrar, fig. 4
upptill t.v., erhålls en riktad vibrationsrörelse.
Genom en vridning av vibratorelementet blir den
riktade kraften från excentrarna snedställd i
förhållande till vertikalplanet, varav följer att
maskinen rör sig framåt med en hastighet, som
beror på hur mycket vibratorelementet
snedställs. Med endast en excenter, fig. 4 upptill t.h.,
erhålls en roterande vibrationsrörelse. Även
denna rörelse medför, att vibratorn rör sig framåt
eller bakåt beroende på excenterns
rotationsriktning och placering i förhållande till maskinens
tyngdpunkt. Styrning i sidled kan åstadkommas
med två bredvid varandra placerade
vibrator-element med reglerbar excenterstorlek11. De
vibrerande vältarna är ofta traktordragna, fig. 4
nedtill.
Inverkan av vibrationsdata
År 1948 var jag i tillfälle att utföra en
undersökningsserie med en provmaskin, fig. 5, som
hade varierbar frekvens och amplitud och som
vägde ca 350 kg. Packningseffektiviteten
bestämdes genom jämförande försök med packning av
ett gruslager, som utfylldes löst i en provgrop
med plandimensionen 1 X 2 m och djupet 0,5 m.
Grusmaterialets kornfördelning framgår av fig. 6.
Materialet vattnades före varje försök. På grund
av hög vattengenomsläpplighet behöll gruset ej
Fig. A. Vibratorers verkningssätt i princip; upptill t.v.
vibrator med riktade vibrationsrörelser, upptill t.h. vibrator
med roterande vibratiohsrörelser, nedtill vibrationsvält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
