Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1955 - Jordpackning genom vibrering, av Lars Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
mer än 4,5 % fuktighetshalt, samma vid
samtliga försök.
Packningen bestämdes genom mätning av
provytans sjunkning efter olika antal överfarter. De
sättningar, som erhölls efter fyra överfarter, har
grafiskt återgivits i diagrammet, fig. 7.
Packningsresultatet förbättrades såväl vid en ökning
av frekvensen som vid en ökning av
amplituden. Sedan en viss minimifrekvens
överskridits, ökar packningen ungefär rätlinjigt med
ökande frekvens. Även en ökning av amplituden
har väsentlig betydelse, och det visade sig bl.a.,
att det bästa packningsresultatet vid en viss
tillgänglig motoreffekt erhölls vid måttlig frekvens
och kraftig amplitud.
Motsvarande resultat har för övrigt erhållits
även vid andra vibreringsundersökningar, och
det kan helt allmänt konstateras, att effekten av
en hög frekvens många gånger överskattats på
bekostnad av den minst lika viktiga amplituden.
Något samband mellan packningsresultatet och
vibratorelementets centrifugalkraft har ej
konstaterats. Däremot råder inom det undersökta
registret ett ungefärligt samband mellan
värdena på provytans sjunkning och produkten av
vibratorns frekvens och amplitud.
Med utgångspunkt från "dynamiska"
markundersökningar har flera författare tidigare
framfört synpunkter på frågan om frekvensens
inverkan på jordvibratorernas effektivitet.
Dynamiska markundersökningar utförs så, att en
vibrator placeras på markytan, och
svängningarna i marken registreras. Vid undersökningar,
som utförts av Deutsche Forschungsgesellschaft
für Bodenmechanik5, användes en vibrator med
två synkront arbetande excentrar, varigenom
riktade vibrationsrörelser erhölls. Vibratorns
vikt var 1 300 kg, och bottenplattan hade
storleken 0,5 X 0,5 m. Den största
centrifugalkraften var ca 1 000 kp. Vid försöken uppmättes vid
varierande frekvens markens svängningar i
vertikalled bredvid vibratorn, vibratorns sjunkning
samt effektförbrukningen, fig. 8. Marken bestod
av två olika grusmaterial, vid försök 1 och 2 i
naturligt lagrat tillstånd. Vid försök 3 och U
undersöktes samma material använda som
jord-dammsfyllnad, vilken komprimerats genom
vältning.
Marksvängningarnas amplitud har ett utpräglat
maximivärde vid en viss resonansfrekvens.
Ungefär vid denna frekvens uppnår vibratorns
sjunkning som regel sitt största värde.
Nedanstående resonansfrekvenser kan anges för olika
jordmaterial och bergarter2:
Svängningar/minut
Löst utfyllda jordmassor ................1 150
Måttligt packad sand ........................1 450
Hårt packad sand ..............................1 600
Tätt lagrat grus ..................................1 700
Mjuk kalksten ....................................1 800
Sandsten ..............................................2 050
Fig. 5. Provvibrator.
Som slutsats av dessa undersökningar har
Terzaghi3 m.fl. framhållit, att jordvibratorer bör
arbeta vid markens egensvängningsfrekvens eller
rättare sagt resonansfrekvensen för systemet
vibrator och mark.
Ingen dylik inverkan av frekvensen erhölls
emellertid, fig. 7, vid min undersökning. Det kan
Fig. 6. Kornfördelningskurvor för olika material; 1 grus
vid författarens undersökning, 2 grus från
Halmsjöflyg-platsen, 3 morän från Halmsjö flygplatsen, 4 mo från
Halmsjöflygplatsen, 5 sand från Halmsjöflygplatsen, 6
krossgrus från Barkåkra flygfält, 7 naturgrus från
Bark-åkra flygfält, 8 sand från Barkåkra flygfält, 9 sand från
Slätte, 10 och 11 mo från Slätte, 12 morän från
Krokströmmens damm.
Fig. 7. Med provvibratorn erhållen packning med olika
frekvenser och amplituder, talen anger amplitud i mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
