- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
664

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

664

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 8. Resultat från
dynamiska markundersökningar; 1 och 2 grus i
naturligt lagrat tillstånd,
3 och 4 samma material
som jorddamms fyllnad.

Fig. 9. Amplituder för
svängningar i marken
under och bredvid
prov-vibratorn.

också konstateras, att även vid en av de
dynamiska markundersökningarna (kurva 3, fig. 8)
erhölls i ett fall en fortsatt sättning även sedan
resonansfrekvensen överskridits.

För att konstatera om markförhållandena eller
försöksbetingelserna i övrigt var annorlunda vid
min undersökning jämfört med förhållandena
vid de dynamiska markundersökningarna
gjordes följande försök. Det tydligaste utslaget för
markens resonanssvängningar har vid de
dynamiska markundersökningarna erhållits genom
bestämning av markens svängningar bredvid
jordvibratorn. Med hjälp av amplitudmätare och
katodstråleoscillograf mättes därför
marksvängningarna 1 m från vibratorns centrum, då denna
kördes med konstant amplitud vid olika
frekvenser, fig. 9, streckad kurva. Denna kurva är av
samma typ som amplitudkurvorna i diagrammet,
fig. 8. Resonans erhölls vid frekvensen 1 500
svängningar per minut.

En förklaring till att de kraftigare
marksvängningarna, som uppträdde vid nämnda frekvens,
ej medförde en förbättrad packning erhölls
genom en ny serie amplitudmätningar med
mätaren nedgrävd 3 dm i grusmaterialet. Då
prov-vibratorn kördes rakt över mätpunkten, ökade
svängningarnas amplitud kraftigt, vilket kan
förklaras på följande sätt. En effektiv
jordvibra-tor bör konstrueras så, att vibratorelementets
centrifugalkraft uttryckt i kp är minst 2—3
gånger större än vibratorns vikt. Vid vibreringen
kommer maskinen därigenom att vid varje
vibration lämna markytan, som blir utsatt för
snabba slag eller stötar, återkommande med den
frekvens, som bestämmes av varvtalet för
ex-centerns rotation.

Stötkrafterna fortplantar sig som
kompressionsvågor i marken under vibratorn. Under
kompressionsvågornas inverkan packas
materialet, samtidigt som partiklarna i jorden sätts
i svängningar. Det var dessa svängningars
amplitud, som mättes med den i marken nedgrävda
mätaren. Denna amplitud var, jfr fig. 9, i stort
sett oberoende av frekvensen, sedan en viss
frekvens överstigits. De stötkrafter, som påverkar
marken, är beroende av impulsen, dvs. vibra-

torns vikt multiplicerad med dess hastighet vid
stöten. Hastigheten vid en vibrationsrörelse är en
funktion av frekvensen gånger amplituden eller
samma produkt, som vid försöken i stort sett
bestämde packningsresultatet.

För de vibratorer, som användes vid de
dynamiska markundersökningarna, var
centrifugalkraften lägre än egenvikten. Vibratorn lämnar
sålunda ej markytan under vibreringen,
varigenom bättre samverkan kan erhållas mellan
vibratorns och markens svängningar. De
svängningar, som uppmäts bredvid vibratorn, är
yt-vågor, Rayleighvågor, som troligen har betydligt
mindre verkan på packningen än
kompressionsvågorna under en jordvibrator.

Förhållandena vid de dynamiska
markundersökningarna är sålunda annorlunda än vid
jordpackning, främst genom att vibratorerna i det
senare fallet måste arbeta med kraftigare
vibrationer. Efter vad som kan bedömas med ledning
av de utförda försöken och ovanstående
resonemang erhålles ingen nämnvärd fördel av att
avpassa frekvensen hos jord vibratorer av hittills
använd typ till markens resonansfrekvens.

I specialfall kan förhållandena möjligtvis vara
annorlunda. Man kan t.ex. tänka sig fallet, att
ett jordmaterial packas i ett utrymme begränsat
av väggar, varvid resonansfenomen kan få
gynnsam inverkan. Möjligheten att variera en
jord-vibrators frekvens kan ur en annan synpunkt

Fig. 10. Samband mellan provvibratorns rörelsehastighet,,
frekvens och amplitud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free