- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
665

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

vara fördelaktig. Då frekvensen ökas, ökas även
vibrationsintensiteten, och det har ibland visat
sig lämpligt att packa en mycket lös jordfyllnad
med en successivt ökad vibrationsintensitet.

För de självgående jordvibratorerna är
rörelsehastigheten beroende av bl.a. vibrationernas
frekvens och amplitud. Vid provserier utförda med
samma vibrator och med samma jordmaterial,
som förut beskrivits, erhölls en avsevärd ökning
av rörelsehastigheten såväl vid en ökning av
frekvensen som vid en ökning av amplituden, fig.
10. Förutom maskinens data inverkar
underlagets beskaffenhet i hög grad på de självgående
jordvibratorernas rörelsehastighet. Vid lösa
fyll-nader med hög vattenhalt och större halt
finmaterial nedgår rörelsehastigheten, och
jord-vibratorn kan arbeta sig ned i materialet i stället
för att röra sig framåt. Även vid en låg
procenthalt lera kan ett jordmaterial få en alltför glatt
överyta. Fyllnader av makadam och sprängsten
har likaledes sådana ytegenskaper, att
rörelseförmågan reduceras.

Riktade och roterande vibrationsrörelser har
vid mina undersökningar gett likvärdiga
resultat beträffande packningsförmåga och
rörelsehastighet.

De stora amplituder, som är önskvärda ur
packningssynpunkt, medför besvärliga
konstruktionsproblem. Det har också visat sig, att
vissa maskintypers hållbarhet ej uppfyllt de
krav, som måste ställas på moderna
arbetsmaskiner.

Jordvibratorernas vikt och storlek

Packningsförmågan ökar i hög grad med
maskinens vikt och storlek, tabell 2. Vid försök med
små och lätta jordvibratorer (50-—100 kg vikt)
har hittills en relativt dålig packning och
djup-verkan erhållits. Med ökande maskinstorlek ökar
totalvikten och vibrationskraften.
Tillfredsställande packningsresultat har sålunda erhållits med
vibrationsvältar och vibratorer med 200—500
kg vikt, ehuru djupverkan naturligtvis blir
avsevärt mindre än t.ex. för vibratorslädarna.

För att undersöka egenviktens inverkan
varierades vid samma serie försök, som förut
beskrivits, försöksmaskinens totalvikt genom
fastspänning av vikter vid oförändrad
centrifugalkraft, utan att nämnvärt ökad
packningseffektivitet kunde konstateras. Det var sålunda
vibrationskraften, som i detta fall främst avgjorde
packningsförmågan. Med en belastning
fjädrande upplagd på maskinen kan avvikande resultat
sannolikt uppnås.

Storleken av kontaktytan mellan vibrator och
mark synes vara av betydelse för packningens
djupverkan. Terzaghi2-3 har undersökt vilka
spänningar och deformationer som uppkommer,
när påkänningen från en belastad platta, som i
detta fall får representera jordpackningsmaski-

Fig. 11. Spänningsför
hållanden i marken
under en belastad
platta, då markens
bärighet överskrids.

nen, överstiger markens bärighet, fig. 11. I zon 1
under plattan, avgränsad av räta linjer med
lutningen <fi (vinkeln för markens inre friktion)
råder vertikala huvudspänningar och ett elastiskt
spänningstillstånd bibehålls. I denna zon erhålls
den bästa packningen. I zon 2 uppstår en
plastisk formförändring, och materialet pressas utåt
och uppåt. I zon 3 bibehålls ett elastiskt
spänningstillstånd med horisontella
huvudspänningar. Zon 1 kommer att sträcka sig till ett djup,
som är proportionellt mot den belastade plattans
storlek, vilket bör betyda, att det för
jordpack-ningsmaskiner gäller ett visst allmänt samband
mellan kontaktytans storlek och maskinens
djupverkan.

De utförda försöksserierna har varit av för liten
omfattning för att de problem, som berörts, skall
anses vara slutgiltigt utredda. En begränsning är
att endast ett jordmaterial undersökts.

Fältförsök och praktiska erfarenheter

De hittills mest omfattande försöksserierna med
vibrerande jordpackningsmaskiner har utförts av Statens
Väginsti-tut på Halmsjöflygplatsen1, tabell 1.

Jordmaterialens kornfördelningskurvor visas på fig. 6.
Gruset packades i ett 1 m tjockt lager, medan de övriga
materialen utlades i 60—75 cm skikt1. Med samtliga
provade material har de vibrerande jordpackningsmaskinerna
gett den högsta komprimeringsgraden och den bästa verkan
på djupet. Den bästa packningen har som regel erhållits
med vibratorsläden. Undantaget utgör försöket med grus,
då den vibrerande envalsvälten gav något bättre resultat,
fig. 12. För grusmaterialet motsvarar
komprimeringsgraden 100 %> volymvikten vid naturlagrat tillstånd. För
övriga material motsvarar komprimeringsgraden 100 °/o, den
volymvikt som erhållits vid laboratoriepackning,
"proctor-prov", enligt Väginstitutets norm. Det förhållandet, att

Tabell 1. Siffrorna änger ordningsföljd mellan olika
maskintyper med avseende på komprimeringsgrad vid
packning av olika material på Halmsjöfältet

Maskintyp Vikt t Grus Morän Mo Sand
Vibratorsläde ......... . 1,5 2 1 1 1
Vibrerande envalsvält,
traktordragen ........ . 3 1 3 2 2
Vibrerande trevalsvält
(vibrerande mittvals) . . 7 4 2 — *
Slätvält ............... . 12 5 6 3 *
Fårfotsvält ........... . 1,5 — 8 — <—
Fårfotsvält ........... . 2,5 — 4 6 —
Gummihjulsvält ....... . 14 — 7 5 4
Gummihjulsvält ....... . 25 7 — — —
Bandtraktor .......... . 14 6 — — —
Transportvagn ........ . 33 3 — — —
Fårfotsvält + gummi-
hjulsvält ............. . — — 5 4 3
* Välten fastnade i sanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0685.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free