- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
667

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

Fig. 14. Vibrationsvält, vikt 0,9 t.

I övrigt synes i detta sammanhang ej finnas anledning
att närmare beröra de utländska försöken, då bl.a.
jordmaterialen ofta är av annan karaktär än i vårt land.
Såvitt jag kunnat bedöma, har dock helt likartade resultat
erhållits vid motsvarande svenska och utländska
undersökningar.

Dammen vid Krokströmmen

Som ett typiskt exempel på ett svenskt jorddammsarbete
kan nämnas dammen vid Krokströmmens kraftverk.
Dammens tätkärna består av en träspont kringfylld med tät
morän. Till dammens yttre delar har använts morän och
grus. Massorna, totalt ca 40 000 m3, hämtades från
sidotag och transporterades med lastbilar till dammen.
Jordmaterialet utbreddes i 40 cm tjocka skikt, som packades
med två vibratorslädar. Närmast träsponten, där slädarna
ej kom åt att packa materialet, användes jordstampar. Vid
jorddammsarbeten är materialets täthet av största
betydelse, och moräntaget hade före arbetets igångsättning
undersökts genom provgropsgrävningar med provtagningar på
varje meters djup. Materialets vattengenomsläpplighet
varierade mellan 10"B och 10~8 m/s. Volymvikten i naturligt
lagrat tillstånd var i medeltal 1,91 kg/dm3.

Vid de fortlöpande provningarna av jordmaterialet i
tätkärnan erhölls i medeltal vattengenomsläppligheten 6- 10~8
m/s eller avsevärt bättre täthet än vad som i medeltal
erhölls i jordtaget. Detta berodde på att man med ledning
av provgropsgrävningarna kunde välja tätjord från de
bästa partierna i jordtaget, varjämte man vid lastning,
tippning och utbredning av materialet erhöll en viss
om-blandning, som fördelaktigt påverkat tätheten. De
volym-viktsbestämningar, som gjorts i den packade fyllningen,
har i medeltal gett värdet 1,97 kg/dm8 eller något högre
värde än för materialet i naturligt packat tillstånd.

Materialet är utlagt i ett 40 cm skikt över den tidigare
komprimerade fyllningen och packat med släden genom
två överfarter, fig. 15. På 35 cm djup har så hög
volymvikt erhållits, att man får förmoda, att provet delvis
kommit att omfatta morän packad i underliggande skikt. En
tillfredsställande packning erhölls med den använda
skikttjockleken.

Jorddammarna vid t.ex. Laforsen, Gulsele, och Pengfors
kraftverk är utförda i stort sett på det beskrivna sättet.
Vid Laforsen och Gulsele användes dock 3 t
vibrationsvältar i stället för vibratorslädar.

Dammen vid Nissaström

Dammen vid Nissaströms kraftverk9 består av en
spräng-stensfyllnad med ett tätt trädäck på uppströmssidan.
Sten-fyllningen, som lades ut i 60 cm tjocka lager, vattenspola-

des, vältades med slätvält, vibrerades med vibratorslädar
och vattenspolades slutligen ånyo. Porvolymen efter
packningen var ca 30 °/o. Inga sättningar har konstaterats i den
15 m höga dammen utan tvärtom har den svällt några
millimeter efter dämningens upptagande. I enbart
vatten-spolade stenfyllnadsdammar räknar man normalt med
sättningar uppgående till 2 °/o av fyllningshöjden.
Sedermera har vibrering även kommit till användning för
utländska stenfyllnadsdammar.

Vägar, flygfält och övriga användningsområden

Det framstår i allt högre grad som önskvärt, att
beläggningar på vägar och flygfält utförs i omedelbar anslutning
till terrasseringsarbetena. Som ett exempel kan nämnas ett
vägbygge vid Hällekis cementfabrik. Vägen är avsedd för
trafik med truckar, som med last väger 28 t. Alla
bank-fyllnader packades med vibratorslädar, och
betongbeläggningen utfördes i omedelbar anslutning till jordarbetena.
Sättningar och sprickor i beläggningen har kunnat
undvikas trots den intensiva trafiken.

Industribyggnader måste ofta uppföras på utfylld mark,
och en packning av denna kan vara till stor fördel för
undvikande av framtida sättningar.

Sättningar i rörgravar medför dyrbara justeringar på
gator och vägar och packning av återfyllnadsmassorna
förekommer allt oftare.

Jordmaterial

Vibreringen är givetvis i första hand lämplig
för friktionsjordarter. Det bör dock nämnas, att
även på kohesionära jordarter har påtaglig
packningseffekt erhållits, speciellt med de
vibrato-rer, som arbetar med stor amplitud. De
kohesionära jordmaterialen bildar vid återfyllning ofta
sammanhängande klumpar med mellanliggande
hålrum, och det är dessa klumpar, som kan
arbetas ihop till en homogenare massa. Man bör
dock observera, att de självgående vibratorerna
mycket lätt arbetar sig ner och fastnar i ett
fin-kornigt material.

Fig. 15. Försök i Krokströmmen, volymvikter på olika djup

under fyllningens överyta; - efter två överfarter,–-i

naturligt lagrat tillstånd, - • - underliggande skikt, packat
tidigare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free