- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
671

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

Skrivare för 5 000 siffror i sekunden. En begränsande
faktor då man söker höja hastigheten på stora automatiska
räknemaskiner har varit utskrivningsenheten. Elektriska
skrivmaskiner förmår högst skriva ett tiotal siffror per
sekund och övriga utskriftsmöjligheter, t.ex. magnetiskt
band, har hittills icke visat sig tillräckligt pålitliga. I USA
har nu utvecklats en skrivare för avsevärt högre
hastigheter baserad på den elektriska tryckningsmetoden
xero-grafi (Tekn. T. 1949 s. 300; 1950 s. 24). Enligt denna
princip förser man ett belagt papper med elektrostatiska
laddningar på de punkter som skall svärtas. Om papperet
därefter pudras med ett bläckpulver kommer partiklarna att
häfta på de delar av pappersytan som har elektrisk
laddning. Sedan överflödigt pulver skakats av kan papperet
föras genom en ugn så att bläckpulvret fäster.

I den nu byggda experimentanläggningen passerar ett
kontinuerligt pappersband först under en skrivare, sedan
genom ett pudringsaggregat och slutligen genom en ugn
med en hastighet av ca 12 m/s. Resultatet blir en klar
skrift utan någon bakgrundssvärtning. Den elektrostatiska
laddningen för varje siffra alstras genom att man låter
en gnista passera genom borsttrådar i en 7 X 5-siffrig
matris. Varje laddningsbild formas på papperet på 3 ^is.
Effektbehovet är endast 5 V. Skrivhastigheten kan höjas
ytterligare genom att man gör matrisen större så att den
kan innehålla flera siffror. Metoden anses kunna få
användning för elektriska automatiska räknemaskiner, för
märkning av massproducerade artiklar, för faksimiltryck
-ning, för teletypmaskiner, för dupliceringsändamål o.d.
(Journal of the Franklin Institute maj 1955 s. 476). G AH

Kontinuerlig aluminering av ståltråd. Sedan ståltråden
befriats från oxider och smörjmedel genom upphettning
och behandling med syra (varm saltsyra uppges vara bäst)
dras den genom en varm vattenlösning av
zirkonium-fluorid, titanfluorid, fluorozirkonat eller fluorotitanat av
alkalimetaller. Lösningens temperatur bör vara så hög att
vätskan torkar på tråden när denna kommer upp i luften.

Den beläggning av salter, som härvid blir kvar, tjänstgör
som flussmedel när tråden sedan dras genom ett bad av
smält aluminium. Detta har en temperatur på 680—760°C.
Det erhållna aluminiumskiktets tjocklek bestäms av den
hastighet varmed tråden dras genom badet (Engineers’
Digest maj 1955 s. 183). SHl

Bomull behandlad med akrylnitril. Vid Institute of
Textile Technology i USA har man utarbetat en metod för
behandling av bomull med akrylnitril (Tekn. T. 1954 s. 48).
Processen, cyanoetylering, utförs nu i en halvstor
anläggning som ger 1 t/månad behandlad fiber för provning i
textilfabrikerna. Genom cyanoetyleringen sägs bomullen bli
resistent mot mögel och mikroorganismer. Den ruttnar
därför inte vilket är av stor betydelse för dess användning
till tältduk och presenningar. Vidare får fibern bättre
resistens mot syror vilket är av vikt för arbetskläder och vid
industriell användning av bomullsduk.

Akrylnitril kostar 31 ct/lb och bomull 60—80 ct/lb
varigenom fördyringen genom behandlingen räknad på fiberns
vikt inskränks till kostnaden för själva processen. Vid
reaktionen införs ca 13 °/o akrylnitril vilket motsvarar ca

4 % kväve. Man kan erhålla användbar fiber med upp till

5 0/o kväve, men vid 7—8 °/o har produkten inga
fiberegenskaper och blir löslig. Detta material sägs vara lovande
som appretur för varp.

Bomullsgarn behandlas först med natronlut varvid fibern
sväller och förbereds för reaktionen med akrylnitril. Luten
måste verka mycket jämnt för att en god slutprodukt skall
erhållas. Sedan luten centrifugerats från så att garnet
innehåller ca 100 vikt-%> vatten och natriumhydroxid, blöts
det i akrylnitril vid 57°C. Denna mättas härvid snabbt med
vatten, och då den är ett gott lösningsmedel, tar den upp
fett och vax från fibern. En viktig del av processen är
därför återvinning av akrylnitrilöverskottet.

Detta filtreras och destilleras varvid föroreningar och
biprodukter skiljs från. En av de senare, ß,
jö-oxidipropio-nitril, uppstår genom addition av vatten till akrylnitril. Den
är ett utmärkt, selektivt lösningsmedel för separering av
alifatiska från aromatiska kolväten och därför en säljbar
biprodukt.

Genom att införa nitrilgrupper i bomullens
cellulosamolekyler har man givit dessa angreppspunkter för ytterligare
kemisk modifiering av fibern. Det är t.ex. tänkbart att
addera andra ämnen till den och att genom bryggbildning
framställa fibrer som har större hållfasthet och slitstyrka
än den naturliga bomullsfibern (Business Week 2 okt. 1954
s. 96; Chemical & Engineering News 11 okt. 1954 s. 4066).

SHl

Andras erfarenheter

Målningsskador på fönstersnickerier. Statens Nämnd
för Byggnadsforskning har studerat skador orsakade av
byggfukt på fönstersnickerier i nya murade hus. En
undersökning under praktiska betingelser utfördes 1953 på 12
smalhus av lättbetong. Samtliga fönstersnickerier målades
med oljefärg, men på olika provområden användes olika
oljor och pigmentkombinationer. Blott någon månad efter
färdigmålningen började blåsbildningar innehållande
vatten uppträda allmänt i karmbottenstyckenas ytterpartier.
Dock uppträdde inga skador över luftningsventilerna i
karmbottenstyckena och ej heller på källarfönster. Detta
antydde, att skadorna orsakades av inifrån kommande
fukt. Olikheterna i målningsbehandlingen spelade däremot
en underordnad roll för denna typ av skador.

En förnyad intensifierad undersökning av fuktvandringen
utfördes 1954. Där användes på samtliga provområden
samma oljefärg. I stället varierades impregneringen av
karmen från helt fuktgenomsläpplig till fullständig
fuktspärrande. Resultatet av denna undersökning visade, att
man inte med framgång kan måla fönsterkarmars nedre
partier med oljefärg utan att iaktta endera: att större
delen av byggfuktigheten gått ur den murade väggen, när
färdigmålningen utföres, eller att fukten ges möjlighet att
gå ut på andra vägar än genom färgskiktet (Olof
Andersson vid STF:s kurs: "Aktuella frågor i byggfacket" den
5—7 maj 1955). Hn

Markens inverkan på asbest-cementrör. I USA används
rör av asbest-cement, t.ex. Eternit, i stor utsträckning till
underjordsledningar för vatten och även till
avloppsledningar, på oljefälten för bortledning av saltvatten och för
olika ändamål inom industrin. Vid Bureau of Standards
har man gjort en undersökning av markens inverkan på
asbest-cementrör genom försök som pågått i 13 år.

Man har härvid använt 4" och 6" rör för 10 kp/cm2
tillverkade av en blandning av ca 80 °/o portlandcement och
20 °/o asbestfiber. Rören byggdes upp kontinuerligt på en
roterande stålkärna, pressades under högt tryck och
härdades. Vid den sistnämnda processen behandlades
6"-rören i ånga under högt tryck, medan 4"-rören hölls
nedsänkta i vatten 2—3 veckor. De exponerade proven
undersöktes efter 2, 4, 9, 11 och 13 år varvid man bestämde
deras hållfasthet mot inre och yttre tryck, vattenhalt,
skenbara specifika vikt och ytskiktets beskaffenhet.

Som jämförelse användes icke exponerade prov av
6"-rör som legat 48 h i vatten och lufttorra 4"-rör. Genom
mättning med vatten minskas materialets hållfasthet med
10—20 %>, och värdena för de lufttorra rören minskades
därför med 15 °/o vid jämförelsen.

Resultaten visar att rörens hållfasthet växer under
exponeringens första del. Samtidigt avtar deras vattenhalt.
Detta beror på en härdningsprocess som fortskrider under
flera år. Efter denna period börjar materialet vittra
varvid dess hållfasthet och skenbara specifika vikt avtar,
medan dess vattenhalt växer och rörens yta mjuknar. Härvid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free