- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
676

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

676

TEKNISK TIDSKRIFT

46, 50—53, 60, 66, 70, 71, 74, 75, 78, 81, 90. Remisstiden
utgår för de förstnämnda förslagen den 30 september och för
de senare den 15 oktober 1955. Intresserade kan rekvirera
förslagen från Svenska Teknologföreningen.

TNC

Engelska lånord. 2

Alla som bär ansvar för svensk språkvård torde vara
eniga om en sak: När upptagande av något nytt lånord
överväges är det "en elementär skyldighet mot vårt eget
språk att undersöka om det inte redan har ett likvärdigt
uttryck, och om så inte är fallet undersöka om vi inte bör
och i så fall kan åstadkomma ett sådant". (Citat ur lektor
G Bergmans föredrag vid TNC:s vårsammanträde.)

Det är alldeles onödigt att använda det engelska ordet
"speed" när vi har fart och hastighet, eller "(magnetic)
flux" för (magnetiskt) flöde, "team" för lag eller grupp,
"mixa" för blanda ...

Ordagrann översättning är ofta möjlig: "breeding
(re-actor)" betyder avels(reaktor), "streamline" strömlinje,
"week end" veckoslut, "gift-shop" presentbutik. Ibland kan
översättningen ske formellt friare men med oförändrad
benämningssynpunkt: "tape recorder" bandspelare, "filler"
fyllmedel, "overall" överdragskläder, "folder" vikblad,
"plywood" kryssfaner; eller med (delvis) förändrad
benämningssynpunkt: "wallboard" (trä) fiberskiva, "trolley
bus" trådbuss, "hutch" underskåp, "pipe" sughål,
"pickup" nålmikrofon . . .

En regel att beakta är också: Man bör överväga om en
specialterm verkligen behövs. Ett tilltänkt lånord kanske
endast är avsett att stå som en rubrik i t.ex. ett
klassificeringsschema, eller att göra tjänst vid översättning av en
uppsats som stått i en utländsk facktidskrift. Om det ej är
troligt att termen kommer att bli använd ofta och av
många, i tal eller skrift, bör man nöja sig med en flerordig
beskrivande formulering i stil med "kombinerad borr och
försänkare" eller "i vinkel inställbar borrspindel", även
om det till äventyrs skulle finnas en specialterm i
engelskan eller något annat språk. En sådan utländsk
term kan man naturligtvis nämna, helst inom
citationstecken (eller parentes).

Om en särskild term verkligen är önskvärd är det
principiellt alltid möjligt att finna en sådan utan upptagande
av något nytt lånord. Att få den accepterad och använd
kan emellertid möta stora svårigheter, av praktisk eller
psykologisk natur, och dessa måste då vägas mot de
språkliga olägenheter som ett lånord kan medföra.

Minst betänkligt blir valet av ett främmande ord om det
utan omstavning har ett skriftenligt svenskt uttal som
frånsett finare nyanser överensstämmer med
ursprungsspråkets, och om möjlighet till svensk böjning och svensk
avledning förefinnes i erforderlig mån. Sådana engelska
lånord är t.ex. box, film, start, tank, tender. Man kan
säga: en box, boxen, flera boxar; film, filmen, filmer,
filma, filmning; osv. Lånordet kan redan från början ha
svensk avledningsändelse, t.ex. verbet missa (engelska
"miss").

Det får anses önskvärt att tillämpa svenskt uttal av kort
"u" såsom t.ex. i budget, jumper; av obetonat "y": sherry,
pyjamas; av "g" framför len vokal: gin, gentleman; av
"j": joker, jumper; av "w" i stavelsebörjan: watt, maxwell
(måttenheter).

Engelskan har vissa bokstavskombinationer som ej
förekommer i svenskan och därför verkar egenartade.
Följande får dock tolereras; "ou" uttalat som au: lockout, scout;
"sh" för sj-ljud: shellack, shunt; "ch" efter t: match, och
även eljest såvida uttalet försvenskas till sj-ljud (efter
mönster av våra franska lånord): chuck, lunch.

Därnäst kommer turen till viss omstavning, sådan som av
"c" till k (vid k-uttal), t.ex. kompound, kutter; "z" till s:
jass, pussel; "y" till j (vid j-uttal): rajon; "ph" till f; foto

fonograf; "-le" till -el i ordslut: paddel, pussel. Vidare är
det oftast lämpligt att dubbelskriva lång konsonant i
ordslut efter betonad vokal: jobb, dogg, tripp.

Om ett nytt lånord är besläktat med ord av redan
välkänd lånordstyp blir motsvarande försvenskning av såväl
uttal — även tonvikt — som stavning och avledningsform
en tämligen självklar sak. Skulle det engelska "traction"
upptas i svenskan borde det givetvis stavas traktion och få
samma uttal som i kontraktion, subtraktion m.fl. På
liknande sätt förhåller det sig med ord på "-ance":
kapaci-tan’s, på "-ity": densite’t, på "-gram", "-meter", "-scope"
som blir -skop, m.fl. eller ord med förlederna "con-" som
blir kon-, "pro-", "träns-", m.fl. I likhet med argon, neon,
ozon (se TNC 24 s. 23) bör engelska lånord på "-ön" med
karaktär av ämnesnamn uttalas med tryck på
slutstavelsen, t.ex. nylon, rajon [-å’n].

Skulle dessa nu uppräknade ändringar och medgivanden
inte vara tillräckliga, utan skulle hårdare ingrepp i uttal
och stavning behövas för att tillfredsställa svenska
språkvanor, blir ett engelskt ords upptagande som lånord strax
mera diskutabelt. Därom kommer nästa TNG-spalt att
handla. JW

TNC-spalten i Tekn. T. 1954 s. 943 slutade med en
uppräkning av några äldre varumärken "där individualprägeln
redan måste sägas ha gått förlorad" och som därför
numera skulle kunna få användas som vanliga artnamn. Ett
av dessa var "fotostat". TNC har emellertid från den
svenska patentbyrå som representerar den amerikanska
Photostat Corporation fått en skrivelse, vari påpekas att
Photostat är ett här i landet fortfarande registrerat
varumärke, och att det inte finns någon grund för antagandet
att det skulle ha förlorat sin individualprägel; "med
hänsyn till det stora värde, som märket representerar kunde
ett påstående av detta slag icke få stå oemotsagt". På
begäran får TNC härmed göra läsekretsen uppmärksam på
detta påpekande.

Debatt

Nomenklatur för petroleumbranschen

För den mångfald produkter av petroleum som används
för olika ändamål råder en viss begreppsförvirring, och
olika benämningar på en och samma produkt
förékom-mer. En vedertagen nomenklatur för petroleumbranschen
saknas. En nomenklaturförteckning har emellertid
utarbetats av Svenska Petroleum Institutet och
Smörjoljecentralen och den har av dessa institutioner antagits "att gälla
tills vidare fr.o.m. den 1 januari 1955".

Det är otvivelaktigt ett omfattande och gediget arbete
som framläggs i denna nomenklaturförteckning, men
tyvärr finns det en del detaljer som gör att man inte
reser-vationslöst kan godta den.

Vad som främst faller i ögonen är att man inte med
större allvar försökt att få en mer logisk och enhetlig
nomenklatur. Detta gäller särskilt i fråga om
eldningsoljorna. Exakt samma olja kallas nämligen eldningsolja om
den skall användas på land och "pannbunkers" om den
skall användas för marint bruk. Pannbunkers tillsammans
med "dieselbunkers" ingår under rubriken "bunkerolja",
som bryter det logiska systemet i
nomenklaturförteckningens uppbyggnad. Att i svenska språket försöka införa ett
sådant ord som bunkers synes för övrigt vara mycket
olämpligt.

Det är beklagligt att ett nomenklaturförslag, som man
tydligen lagt ner så mycket arbete på och som innehåller
så mycket värdefullt, ej synes ha blivit granskat och
godkänt av TNC och eventuellt även av andra institutioner än
dem som själva utarbetat förteckningen. Eftersom vi här
i landet har en så värdefull institution som TNC borde
redaktionen för publikationer som denna där söka råd
och hjälp. Wll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free