- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
678

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

678

TEKNISK TIDSKRIFT

Kostnad

Fig. 1. Kostnader genom brandrisk.

Eldsläckning

I kostnaderna för eldsläckningsväsendet ingår
sådana kostnader som avlöning åt
brandpersonalen, anskaffning och underhåll av
eldsläcknings-materiel, byggande och underhåll av
brandstationer samt ordnande av vattenförsörjningen. Det
rör sig här om relativt stora belopp,
uppskattningsvis ca 70 Mkr/år, av vilken utgift hälften
rätteligen bör anses vållad av industrin eftersom
denna svarar för hälften av brandskadorna.

Totala kostnader

Brandförsäkringen är närmast att betrakta som
ett clearingförfarande, varigenom de inträffade
brandskadorna fördelas på hela industrin.
Försäkringskostnaderna kan man därför bortse från
i följande resonemang om de totala kostnaderna.

Av den föregående översikten framgår att
brand vållar industrin kostnader av i huvudsak
tre slag, nämligen direkta och indirekta
brandskadeförluster, utgifter för det förebyggande
brandskyddet samt utgifter för det släckande
brandförsvaret.

Brandskadeförlusterna torde i dagens läge röra
sig om ca 100 Mkr/år. Kostnaden för det
förebyggande brandskyddet är omöjlig att ens til I—

Fig. 2. Brand i gammal träbyggnad inrymmande mekanisk
verkstad.

närmelsevis uppskatta; gissningsvis är den av
samma storleksordning som
brandskadeförlusterna. Kostnaden för eldsläckning, slutligen, blir
för industrins del ca 35 Mkr/år.

Genom att satsa på ett bättre förebyggande
brandskydd minskar man brandskadeförlusterna
liksom också kostnaderna för
eldsläckningsväsendet. Att driva förbättring av det
förebyggande brandskyddet så långt att brandskador
och släckningskostnader helt försvinner är
emellertid otänkbart i praktiken. Med andra ord:
man måste av rent ekonomiska skäl räkna med
en viss årlig brandskattning av vår industri. Det
är summan av de olika kostnaderna, som skall
hållas vid ett minimum, fig. 1.

Nu är det i praktiken så, när det gäller
sambandet mellan de tre kostnadsposterna, att
ordstävet om den lilla tuvan, som stjälper det stora
lasset, ofta äger tillämpning. Det är de ur
produktionssynpunkt föga kostnadsbesparande
"genvägarna" i form av diverse
underlåtenhetssynder, som alltför ofta vållar de stora
förlusterna. Det är dessa underlåtenhetssynder — slarv
och dålig övervakning vid svetsningsarbeten,
bristande renhållning och ordning, eftersättande
av behövliga reparationer av el- och andra
installationer, brist på eftertanke vid uppförande
av "provisoriska" skjul och rumsindelningar av
brännbart material osv. — som står vår industri
och vårt land så dyrt. Och felet härtill är oftast
att söka hos ett industriföretags ledning. Har ej
den högsta ledningen sinne för vad hänsynen till
brandfaran kräver är det ej att begära att de
underlydande, de, som genom sin okunnighet
och sitt slarv direkt vållar katastrofen, skall ha
det heller.

Ytterligare några synpunkter må framhållas,
när det gäller sambandet mellan de tre posterna.
Människoliv kan stå på spel när det brinner. Ett
människoliv kan icke värderas i pengar. Sådana
åtgärder — det gäller närmast efter
personalstyrkan avpassade utrymningsmöjligheter —
måste under alla förhållanden vara vidtagna.
Vidare bör sådana primära
sektioneringsåtgär-der alltid vara vidtagna, att de materiella
förluster, som kan uppstå vid en och samma brand,
håller sig inom rimliga gränser. Som ekonomiskt
tillåtlig gräns för de direkta
brandskadekostnaderna har man vant sig att betrakta beloppet
1 Mkr.

Industribränder, januari—mars 1955

Det brinner i fabriken. Och inom vissa gränser
måste det alltså brinna. Att det mången gång
brinner i onödan framgår av följande översikt
av samtliga större bränder inom den svenska
industrin under första kvartalet 1955.
Sakuppgifterna i översikten är hämtade ur tidskriften
Gjallarhornet. För kommentarerna, vilka i vissa
fall stöder sig på icke kontrollerade uppgifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free