- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
679

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Det brinner i fabriken, av Ingvar Strömdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

hämtade ur dagspressen, svarar förf. För
industrins målsmän bör ett uppmärksamt studium
av översikten vara lärorikt.

Den 3 januari på morgonen. Gammal byggnad av trä,
inrymmande mekanisk verkstad vid Stånggatan 22 i
Linköping (fig. 2). Brandskada 245 000 kr.

Branden uppstod genom bakslag i slangen till en
acetylen-gastub, och gaslågan antände snabbt byggnadens torra
trävirke.

En mekanisk verkstadsrörelse är i och för sig ett ganska
ofarligt brandobjekt. Vad som i detta fall bidrog till de
stora förlusterna var den brandfarliga byggnaden.

Bakslag i svetsaggregat måste man alltid räkna med. Man
kan emellertid i regel klara av ett sådant tillbud om man
har en asbesthandske och en pytsspruta lätt tillgängliga.
Handsken behöver man för att kunna stänga gastubens
huvudventil.

Den 7 januari på förmiddagen. Snickerifabrik av trä i
Degerbyn, Skellefteå. Brandskada 392 000 kr.

Branden orsakades sannolikt av överhettning eller
självantändning i torken.

Till följd av de stora mängder träavfall och trädamm,
som anhopas i en snickerifabrik, är denna — oavsett
fabriksbyggnadens konstruktion — alltid mycket
brandfarlig. Är byggnaden av trä, ökar riskerna för snabb
över-tändning. I en snickerifabrik finns många möjligheter att
brand skall uppstå. En av dessa är torken. Denna bör
följaktligen anordnas och skyddas på sådant sätt, att ett
eldsvådetillbud kan avklaras.

Ungefär 15 min innan man upptäckte elden i torken hade
en man varit inne i denna utan att lägga märke till något
ovanligt. Trots att ett 70-tal man befann sig i fabriken, när
elden utbröt, kunde man icke hindra dess framfart.
Anledningen var brist på lämplig eldsläckningsutrustning.
Hade man haft några inomhusbrandposter med
tillhörande slang och strålrör och tillräckligt tryck på vattnet hade
man säkert kunnat slå ned elden innan den nått större
omfattning.

Den 7 januari på middagen. Explosion i sprängämne utan
nämnvärd brand vid Liabs krutfabrik, Lindesberg.
Materiell skada 125 000 kr.

Orsaken är ej klarlagd. Två personer dödades och elva
skadades.

Den 19 januari på natten. Kvarn och mindre kraftstation
i ett tvåvånings stenhus i Veddinge norr om Varberg.
Brandskada 160 000 kr.

Branden orsakades av att spänningsregulatorn på
generatorn råkade hänga upp sig.

Den 22 januari på dagen. Explosion i ångcentral i
stenbyggnad i Åtvidaberg. Materiell skada 100 000 kr.

Explosionens natur är ej utredd.

Den 25 januari vid midnatt. Spinneri och väveri i
sten-och trähus i Marbäck invid Halmstad. Brandskada
950 000 kr.

Brandorsaken är obekant.

Arbetet i fabriken hade pågått i samtliga avdelningar till
kl. 22. Då hade alla lämnat fabrikslokalerna. När elden
upptäcktes vid midnatt hade den — som ofta vid nattliga
bränder — redan fått stor omfattning. Händelseförloppet
ger anledning påpeka nödvändigheten av bevakning,
särskilt under den första timmen efter det arbetet för dagen
avslutats. En inspektionsrond genom fabriken vid
22.30-tiden hade i detta fall kanske avslöjat den pyrande
branden — och därmed brandorsaken — och förhindrat
miljonbranden.

Branden började i fabrikskomplexets äldsta del,
inrymmande bl.a. kontorslokaler, spinneri och riveri. Härifrån
spred den sig till väveriet och från detta till beredning och
lager. Med en bättre brandsektionering mellan de olika
avdelningarna än den som nu fanns hade brandens
omfattning med säkerhet kunnat begränsas. Ur driftsynpunkt
hade en sådan sektionering varit möjlig. Hade fabriken
dessutom varit utrustad med sprinkler eller automatisk
brandalarm hade branden upptäckts på ett tidigare skede.

Den 27 januari på kvällen. F.d. hangarbyggnad av trä
vid Lindarängen i Stockholm (fig. 3). Brandskada 300 000
kr.

Brandorsak var möjligen självantändning.

Branden uppstod inom ett sekundärutrymme använt som
snickerifabrik och skilt från den egentliga hangaren med
en trävägg. Hangarens huvudbärverk — icke inklädda
bågar av stål — passerar genom nämnda sekundärutrymme
men är här lokalt brandskyddade. Tack vare detta samt
en utomordentligt snabb och kraftig brandkårsinsats
kunde hangarens huvuddel räddas, trots att snickerifabriken
blev helt förstörd av elden.

Hangarbyggnaden användes icke längre för sitt
ursprungliga ändamål, utan — förutom för snickerifabriken — som
provisoriskt garage för bl.a. tankbilar. Krav hade från
brandmyndighetens sida rests på bl.a. en brandtryggare
sektionering mellan snickerifabriken och hangarens
huvuddel. Denna förbättring hade emellertid ej kommit till
utförande.

Den 15 februari sent på kvällen. Magasin för korkplattor
samt barkmagasin med malningskar, båda av korrugerad
järnplåt, vid Wikanders Korkfabriker, Brännkyrkagatan
66, Stockholm (fig. 4). Brandskada 632 000 kr.

Fig. 3. Brand i f.d. hangarbyggnad av trä vid Lindarängen.

Fig. 4. Brand i Wikanders Korkfabrik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free