- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
682

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

682

TEKNISK TIDSKRIFT

Den 2 mars på eftermiddagen. Möbelfabrik av trä och
sten, Smålands Taberg. Brandskada 275 000 kr.

Brandorsaken är okänd. Branden uppstod i en
sprutmål-ningsbox under arbetarnas middagsrast.

Den 4 mars sent på kvällen. Verkstadslänga av trä,
inrymmande snickeri, bilreparations- och målarverkstad,
Gullringen, Södra Vi, Kalmar län. Brandskada 124 000 kr.
Brandorsak var självantändning i målarverkstaden.
Den 5 mars på eftermiddagen. Virkesmagasin av trä och
plåt samt snickerifabrik av sten, Gåshaga, Lidingö (fig. 8).
Brandskada 100 000 kr.

Brandorsaken är ej klarlagd, men var möjligen
självantändning.

Den 5 mars på eftermiddagen. Tvättinrättning inrymd i
f.d. mejerilokal med undervåning av sten och övervåning
av trä, Varpsund, Håbo, Uppsala län. Brandskada 200 000 kr.
Brandorsaken är okänd.

Den 8 mars sent på kvällen. Reseffektfabrik av reveterat
trä med en mindre del av sten, Alstermo, Älghult,
Kronobergs län. Brandskada 199 000 kr.

Brandorsaken var vårdslöshet vid svetsning inom
sprut-målningsavdelningen. Svetsningen som vållade branden
gällde en sprinkleranläggning, vilken varit under arbete
någon tid.

Det inträffade får naturligtvis ej föranleda till ett
fördömande av sprinkleranläggningar och andra fasta
eld-släcknings^nordningar, för vilken installationsvetsning är
nödvändig, men väl till skärpning av kontrollen vid alla
slag av svetsnings- och skärningsarbeten.
Den 10 mars på kvällen. Fabriks- och kontorsbyggnad av
sten, i vilken kordväv gummibelades, Svaneholm, Seglora,
Älvsborgs län (fig. 9). Brandskada 700 000 kr.

Brandorsak var möjligen kortslutning eller överhettning
i maskinen för gummibeläggningen. Branden uppstod
under arbetstid.

Den 11 mars på kvällen. Tunnelbanevagn i Stockholms
Spårvägars vagnhall i Hammarby (fig. 10). Brandskada
350 000 kr.

Brandorsak var överhettning av värmeelement i vagnens
tak på grund av fel på kontaktor.

Vid tunnelbanevagnarnas konstruktion och inredning har
hänsyn tagits till önskemålet att åstadkomma så
brand-trygga vagnar som möjligt. Trots detta blev branden i
vagnen mycket häftig. Det inträffade visar dels att det är
mycket svårt att få fram inredningsmaterial, som icke
kan brinna, dels att det behövs förhållandevis litet
brännbart i ett utrymme för att underhålla en utbruten brand.

Den 15 mars sent på kvällen. Fabriksbyggnad och
magasin av sten i två våningar samt papperslager vid
Barnarps-gatan, Jönköping. Brandskada 200 000 kr.

Fig. 10. Tunnelbanevagn skadad genom brand på grund av
kontaktorfel.

Fig. 11. Snickerifabrik och trävarumagasin förstört genom
brand.

Brandorsak var självantändning i oljiga, hårt packade
presenningar. Två timmar innan branden upptäcktes hade
nattvakten passerat genom byggnaden utan att iakttaga
något ovanligt.

Självantändningsrisken är en lömsk brandrisk, som
uppträder i många olika former. Förutsättningarna — den
lätt-oxiderade oljan, den tillräckliga syretillförseln och den
otillräckliga värmeavledningen — förelåg uppenbarligen
i detta fall i presenningspacken.

I många fall är det för glest mellan inspektionerna.

Den 16 mars tidigt på morgonen. Tvåvånings lager- och
industribyggnad, innehållande en rörinstallationsfirmas
lager i bottenvåningen och en syfabrik i övre våningen, Nils
Ericsonsgatan 12, Falköping. Brandskada 110 000 kr.

Brandorsak var spricka i skorstenen, troligen vållad
genom sättningar i grunden.

Den 16 mars på natten. Fabriksbyggnad av trä
inrymmande oljeraffinaderi, Industrigatan 4, Katrineholm.
Brandskada 175 000 kr.

Brandorsaken är okänd.

Den 17 mars på eftermiddagen. Järnvägsvagn under
tillverkning, Kalmar. Brandskada 135 000 kr.

Brandorsak var troligen oförsiktig svetsning.

Den 19 mars på natten. Snickerifabrik och
trävarumagasin, huvudsakligen av trä, Kungsbacka (fig. 11).
Brandskada 645 000 kr.

Brandorsaken är okänd. Den brunna anläggningen var
en av stadens största industrier och sysselsatte ett 30-tal
man.

Den 20 mars på förmiddagen. Väskfabrik i industrihotell
av sten och betong, Mölndalsvägen 91, Göteborg.
Brandskada 250 000 kr.

Brandorsak okänd.

Väskfabriken med sin maskinutrustning förstördes i det
närmaste helt. Det förhållandet att en fabriksbyggnad är
utförd i brandsäker konstruktion innebär sålunda ingen
garanti för att icke brand kan uppstå och stora skador
vållas. I detta fall var brandbelastningen i lokalen till
följd av det brännbara material, som användes för
väsk-tillverkningen, tillräckligt stor i och för sig för att
underhålla branden. Tack vare den brandsäkra konstruktionen
kunde emellertid branden begränsas till den brandcell
inom vilken elden utbröt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0702.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free