- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
683

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 augusti 1955

69,7

Den 24 mars på förmiddagen. Bilreparationsverkstad av
trä, Rot, Älvdalen, Kopparbergs län. Brandskada 400 000 kr.

Brandorsak var möjligen överhettning av skorstenen eller
spricka i denna.

Den 30 mars tidigt på morgonen. Stor f.d. ladugård av
trä, som nu inrymde bilverkstad, plåtslageri och
sprut-målningsverkstad, Mesta storgård, Eskilstuna. Brandskada
180 000 kr.

Brandorsaken är okänd.

Av artiklar i dagspressen framgår att "ladugården i Mesta"
berett byggnadsnämnd och brandchef en hel del besvär.
Ägaren hade hyrt ut lokaler i byggnaden utan att ha
begärt byggnadslov. Brandchefen hade icke fått tillfälle
lämna anvisningar om brandskyddet. När branden inträffade
hade rättelse åstadkommits endast för några av
hyresgästerna. Huruvida de felaktigheter, som ännu fanns,
orsakat branden eller bidragit till dess stora omfattning har
ej klarlagts. Omöjligt är det emellertid icke. Fallet ger
anledning framhålla nödvändigheten av kontakt på tidigt
stadium mellan byggare—företagare och byggnads- resp.
brandmyndigheter. Brandskyddet blir bättre och i regel
också billigare om det förberedes redan på ritbrädet än
om det måste "hängas på" efteråt.

Slutord

Det var en tillfällighet att just första kvartalet
1955 valdes. Varje annan tidsperiod av
motsvarande längd skulle ha uppvisat ungefär samma
dystra resultat.

Brandorsaken har angivits såsom okänd i en
mycket stor del av fallen. Delvis beror detta på
att polisutredning av brandorsak och
brandförlopp icke hunnit slutföras när uppgifterna
lämnades i Gjallarhornet. Flera av de oklara fallen
kan sålunda senare ha blivit klarlagda. Det är
för övrigt alltid en strävan att söka komma till
klarhet när det gäller brandorsakerna. En
kartläggning av dessa är en av förutsättningarna för
att ett vettigt förebyggande brandskydd skall
kunna uppbyggas.

Många av de relaterade eldsvådorna hade med
en smula förutseende från företagsledningens
sida säkert kunnat undvikas.

Industriplanering och brandskydd

658.2 : 614.84
614.842.003.1
614.848 : 699.81

Av brandskadorna i Sverige på ca 100 Mkr/år
(Tekn. T. 1955 s. 677) är det industrieldsvådorna
samt bränder inom upplags- och
magasinsområden, som representerar de största beloppen. I
regel har man att räkna med att 55—60 % av de
sammanlagda skadorna drabbar industrin och
närbesläktade företag. Erfarenheten visar vidare,
det icke är de många små och medelstora
brandskadorna utan de få större eldsvådorna, som
sätter de största spåren i statistiken. Man torde
sålunda kunna utgå ifrån att omkring två
tredjedelar av det totala skadebeloppet härrör från
eldsvådor, för vilka utbetalats mer än 250 000 kr.
i ersättning. Dessa större eldsvådor inom
industrin utgör dock till antalet knappt 5 % av det
totala antalet industribränder.

Detta visar i första hand, att det just är inom
de större anläggningarna, där stora värden är
koncentrerade och där en brand har möjligheter
att utveckla sig, så att stora skador uppstår, som
brandskyddet måste ägnas särskild
uppmärksamhet.

De indirekta brandskadorna kan även bli
mycket stora. Exempel finns på att
avbrottsskadorna kan bli 5—10 gånger så stora som själva
brandskadan. Sålunda förstördes genom brand
delar av en cellulosafabrik, varvid den
utbetalade ersättningen för brandskadan visserligen icke
gick upp till mer än 400 000 kr., men genom de
minskade leveransmöjligheter, som skadan
medförde, blev den indirekta brandskadan nära 2,5
Mkr. Självfallet utgör dylika
produktionshäm-mande skador stora olägenheter, i första hand

för de industriföretag som drabbas av brand och
i andra hand för hela vårt näringsliv.

Inom många brukssamhällen kan befolkningen
till sin existens vara nästan helt beroende av att
brukets verksamhet fortlöper ostört. En
omfattande eldsvåda i fabriken kan då medföra svåra
ekonomiska följder för hela samhället.

Särskilt under de senaste åren har ett stort
antal människoliv gått till spillo vid bränder eller
eldsolyckor inom industrin, ökningen av den
kemiska tillverkningen och den tekniska utveck-

Fig. 1. Konfektfabrik skadad genom dammexplosion; 15
arbetare dödade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free