- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
686

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

686

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 4. Verkstad med trätak pd järntakstolar; rörig
interiör med remtransmissioner.

Fig. 5. Byggnaden enligt fig. 4 efter brand.

Fig. 6. Verkstaden enligt fig. 5 efter ombyggnad; tak av
siporexplattor på järnbalkar.

"Här kan ingenting brinna"

"I min fabrik kan ingenting brinna", säger
många företagschefer. Det låter alltför bra. Man
skulle vilja ta med en sådan industriman ogh
visa hur en brand kan uppstå och den förödelse
den kan åstadkomma även i en till synes ganska
brandsäker fabrik. Det kan börja brinna i ett
oljetråg vid en maskin, i färgen, som maskinen
är målad med, eller i oljan den är insmord med.
Själva branden behöver inte bli så omfattande,
men rökutvecklingen kan bli fruktansvärd och
stora skador uppstår speciellt inom rökkänsliga
industrier t.ex. inom textil- och
livsmedelsbranscherna. Därför måste man bygga, så att en
eldsvådas verkningar begränsas.

Järnskelett

Vad har då en industribyggare att tänka på för
att minska brandriskerna? Han måste i första
hand välja brandsäkra material i byggnadens
stomme. Betong är utan tvekan det säkraste.
Strängbetong och siporex är kanske ännu inte
helt utprovade, men så mycket vet man, att de
har god motståndskraft mot eld. Många tror, att
järn är tämligen riskfritt. Men det har sina stora
svagheter och skall användas på rätt plats. Man
får t.ex. inte ha oklädda järnkonstruktioner i
brandfarliga industrier såsom snickarverkstäder,
målarverkstäder och lokaler, där man handskas
med eldfarliga oljor. Bart järn är förbjudet
i pelarna till flervåningshus. Om järnet vid
brand upphettas till ca 700 grader, blir det så
mjukt och ledlöst, att byggnaden rasar ihop.
Järnkonstruktioner bör bara användas i icke
brandfarliga industrier. Brandbolagen går i dag
så långt, att de begär, att i byggnader med
oklädda järnkonstruktioner mellanväggar och all
inredning skall göras av obrännbart material.

Brandfarliga hanteringar

Att skilja de mest brandfarliga hanteringarna
från den övriga driften är nästa regel för
industribyggaren. De ur brandsynpunkt farligaste
avdelningarna, t.ex. provningsrum, laboratorier
och lokaler, där man sysslar med eldfarliga oljor,
bör placeras i specialbyggnader med en
brandgata på 12 m eller mera mot närliggande
byggnader. De brandfarliga delarna inom en
industribyggnad bör läggas för sig och brandisoleras.

Sektionering

I detta sammanhang kommer man in på
sektioneringen, dvs. uppdelningen av en
fabriksenhet t.ex. en större verkstad i olika sektioner
skilda från varandra med brandsäkra väggar.
Om en fabrik t.ex. tillverkar en produkt, som
består av både mekaniska delar och trä, bör
snickarverkstaden vara brandsäkert avskild från den
mekaniska verkstaden. Detta är inte bara av
praktiska skäl utan också av ekonomiska, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free