- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
688

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

688

TEKNISK TIDSKRIFT

brandskydd under årens lopp kan bli ganska
"degenererad" ur brandsynpunkt. Man har
plockat in en massa brandfarliga saker, t.ex.
mellanväggar av trä, hyllfack av brännbart material,
ljudabsorberande tak av träfiberplattor osv. Man
har börjat brista i ordning och den verkstad, som
en gång gjorde skäl för beteckningen brandsäker,
kan vara lika eldfarlig som en mindre välbyggd
fabrik. A och O i brandskyddet är och förblir att
man håller rent och snyggt och så långt som
möjligt använder obrännbar inredning. Finns
inte ordning på arbetsplatsen, sätts även det
effektivaste brandskydd ur spel.

Brandförsvarets ekonomi

Civilingenjör Arne Hägglund, Stockholm

Brandförsvarets målsättning är att minska
brandskadeförlusterna inom ramen för
ekonomiskt eller i övrigt väl försvarbara åtgärder.
Därigenom blir brandförsvaret inte
självändamål. Nationalekonomiskt vore det nog motiverat
att driva brandförsvaret endast så långt att
kostnaderna för den "sista insatsen" bleve högst så
stora som den uppkomna sänkningen av
brandskadorna eller med andra ord att summan av
kostnader och skador blir så liten som möjligt
(jfr Tekn. T. 1955 s. 678).

I kostnaderna för brandförsvaret bör därvid
inräknas såväl den enskildes som samhällets
utgifter för förebyggande och släckande åtgärder.
Vidare bör medtas utgifter för såväl direkta
åtgärder, t.ex. brandkårer och brandmurar, som
för indirekta, t.ex. för en del av
försäkringsverksamheten samt produktionshindrande
anordningars fördyrande verkan. I skadekostnaderna
borde ingå såväl brand- och avbrottsskador som
personskador. Ett sådant med den vanliga
gräns-nytteteorin besläktat resonemang torde
beklagligtvis ej kunna realiseras i praktiskt
användbara beräkningar.

Även om det är svårt att säga på vilken sida
om totalkostnadskurvans minimipunkt man i dag
befinner sig, vore det inte svårt att driva
brandförsvaret över den ekonomiskt försvarbara
gränsen, nämligen om man i fredstid och för
fredsändamål tillämpar civilförsvarsmålsättning.
Detta skulle dock säkerligen leda till orimliga
resultat därför att civilförsvaret fordrar en helt
annan samhällelig insats och enskild uppoffring
än vad fredsbrandförsvaret någonsin kan göra
anspråk på.

I det följande kommer därför endast det
freds-mässiga brandförsvaret att behandlas. Det bör
emellertid påpekas att samarbete och samråd i
största möjliga utsträckning bör förekomma,
såväl med dem som företräder civilförsvarets och
verkskyddets intressen som med dem som hand-

lägger arbetarskyddet. Därigenom kan onödigt
dubbelarbete elimineras och snabbare och bättre
resultat erhållas.

Kostnader för brandförsvar och arbetarskydd

Fordringar på skydd och säkerhet vid
industriellt arbete har stigit i takt med den sociala
och industriella utvecklingen i vårt land. Härom
vittnar bl.a. förekomsten av speciella lagar och
tillsyningsmyndigheter inom säkerhetsområdet.
Arbetarskyddslagen med sina organ
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen,
brandlagen och brandstadgan med
riksbrandinspek-tören och de kommunala brandcheferna,
elektricitetslagstiftningen med elektriska inspektionen
samt lagarna om eldfarliga och explosiva varor
jämte sprängämnesinspektionen kan i detta
sammanhang nämnas som viktigaste exempel.

Brandförsvaret är sålunda ett av de medel som
effektivt utnyttjat bidrar till den ökade
säkerheten. Det ingår ej blott som ett led i
strävandena att minska egendoms- och
driftsavbrotts-förlusterna utan är numera även en viktig del
av arbetarskyddet. Detta gör att industrins
möjligheter att fastställa eller förutberäkna brand-,
försvarsåtgärdernas värde med hänsyn till deras
affärsmässiga betydelse har minskat.
Brandförsvaret måste med andra ord ofta anses som en
icke enbart ekonomisk fråga. Detta bör noga
beaktas, då man diskuterar brandförsvar och
ekonomi.

I detta sammanhang bör påpekas att
företagarens utgifter för brandförsvar och arbetarskydd
ofta — kanske som regel — till viss del kommer
båda dessa "tjänstegrenar" till godo. Kostnader
för t.ex. eldsläckningsapparater i
sprutmålnings-rum eller för renhållning av golv som fordras av
brandmyndigheten kan sålunda till viss del
anses böra bekostas av anslag för arbetarskyddet,
likaväl som att kostnader för t.ex. vissa
remskydd som fordras av yrkesinspektionen ibland
kunde bekostas av anslag för brandskyddet.

Följden härav är att kostnaderna för
brandförsvar och arbetarskydd från företagsledningens
synpunkt ofta inte kan eller bör särskiljas, utan
i stället behandlas under en gemensam rubrik
"skyddskostnader" e.d. Hit hör då givetvis även
de i regel rätt betydande kostnaderna för
bevakning. Denna syftar ju i första hand till att ge
skydd mot stöld, inbrott och liknande och har
dessutom väsentliga uppgifter att fylla i
verk-skyddet. Bevakningen avser sålunda främst
skydd mot annan skadegörelse än genom brand
eller olycksfall.

Storleken av dessa skyddskostnader är, särskilt
i den större industrin, rätt betydande — även
om man bortser från kostnaderna för
arbetarskyddet. Som jämförelse kan nämnas att de ofta
överstiger brandförsäkringspremierna. Med
hänsyn härtill bör man inte överdriva betydelsen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free